Och så finns det de barn som får tillbringa sin jul på en kvinnojour.
SKR (Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund) uppskattar att mellan 100 till 200 barn just nu firar sin jul på en sådan.
Då är ändå julen den lugnaste tiden för kvinnorjourerna. Många biter ihop och tänker att de inte vill förstöra julen, trots att det är våldet som gör just det – förstör. Så många väntar till efter helgerna med att söka hjälp.
För barnen som får tillbringa sin jul på en kvinnojour blir det kanske deras första julafton där de inte behöver se pappa slå mamma, men samtidigt blir det en jul på en främmande plats.
– Att bo på en kvinnojour är inte en långsiktig lösning för någon, allra minst ett barn. Kvinnojourerna erbjuder en trygg fristad från våldet, men det är efter tiden på jouren man på riktigt kan börja bygga upp sin tillvaro igen, säger Carina Ohlsson, SKR:s ordförande.
SKR hoppas att fler ska bli bättre på att upptäcka och agera om de ser någon i sin närhet utsättas för våld av sin partner.
– Många kvinnor berättar om hur några ord från en granne eller kollega var helt avgörande för att man skulle orka ta första steget till att polisanmäla och lämna sin partner, berättar Carina Ohlsson, förbundsordförande för SKR.

På SKR hoppas man att vi i samhället – grannar, vänner, arbetskamrater, skolkamrater – ska bli bättre på att se om någon i vår närhet far illa och behöver hjälp.
Här har SKR listat några varningstecken som man kan vara uppmärksam på för att se om någon i ens närhet är utsatt för våld av sin partner.

Var uppmärksam på

• om hon hör av sig allt mer sällan, har mindre tid för att umgås eller prata i telefon med familj och vänner.
• om hon anpassar sin vardag utifrån sin partners behov.
• om partnern ofta ringer, sms:ar och vill veta var hon och är med vem.
• om partnern ständigt skjutsar henne till och från jobb och aktiviteter.
• om du upplever det som att hon blir korsförhörd när hon gjort något på egen hand.
• om hon ställer in aktiviteter i sista sekund.
• om du misstänker att hon inte får ta egna ekonomiska beslut, eller klä sig eller se ut som hon vill.
• om paret bråkar mycket offentligt och hon ursäktar honom i efterhand.
• om prylar och inredning hemma visar tecken på våld.
• om hon inte verkar vilja vara ensam hemma med sin partner, till exempel alltid stannar kvar länge på jobbet.
• om hon svarar undvikande på frågor om semester och helger.

Var även observant på fysiska tecken i form av blåmärken, rivmärken och skrubbsår. Det är inte ovanligt att hon skämtar bort det eller svarar undvikande om man frågar hur hon fått dessa märken.

Det finns ungefär 180 kvinnojourer över landet och de flesta håller öppet över jul och nyår.
Om du behöver hjälp eller bara vill be om råd så hittar du mer information här: http://www.kvinnojouren.se