Lite reaktioner om barnfattigdom

av Linda Hjertén

Det har kommit en hel del mejl på ämnet barnfattigdom som jag skrev om här i går. En del tror inte att det verkligen finns fattiga barn i Sverige, andra inte bara tror det utan har sett det, till och med levt det.
Här är två berättelser från två läsare, den första från en ung man:

”Anledningen till att jag skriver är att jag var annorlunda. Jag växte upp i barnfattigdom, ja, på 2000-talet. Mina föräldrar skiljde sig när jag var tio år gammal, och sedan dess har jag i stort sett bara växt upp med min ensamstående mamma. Min pappa var väldigt frånvarande och drack mycket. Mamma studerade intensivt för att bli sjuksköterska. Jag var äldst av syskonen, och fick ett naturligt men väldigt ungt ansvar att fylla den faderliga rollen, då min mamma gjorde allt i sin makt för att få ihop pengar till skolresor och bio med kompisarna.
Jag hade inte alltid råd att spela bowling. Jag hade inte alltid råd att köpa födelsedagspresent till vänner, vilket medförde att jag var ”upptagen” i min ensamhet under många kalas. Jag reste dessutom väldigt sällan under min uppväxt, och jag fick använda min yttersta fantasi för att göra även den minsta aktivitet under loven, spännande och intressant inför mina vänner.
Alla barn ska inte behöva en sådan fantasi för att överleva vardagen. Jag minns jularna väl. Trots att min familj – jag, mina syskon och mamma hade det kämpigt, så fanns det julklappar och en gran i huset som vi bodde i. Ett hus där varmvatten inte var att tala om, och där värmen var nedskruvad till yttersta existensminimum. Mamma älskade julen, och att få se sina barns ansikten skina över det som i vardagen var omöjligt.
Jag minns än idag hur jag varje år grät i tystnad i våningssängen i lägenheten under natten till juldagen. Jag grät med nävarna knutna i pannan för att mamma gjorde allt, verkligen allt, för att vi den 24:e december skulle få känna oss som våra grannar, och deras grannar. Alla andra dagar om året skämdes jag, och gick med ögonen i backen. Men jag var alltid evigt tacksam över få fira jul.


Min räddning kom när jag åkte ut på en ungdomskonferens efter ett sommarjobb för några år sedan. Där berättade en äldre kille att han också växt upp med en ensamstående mamma, som inte hade råd att resa utomlands eller göra häftiga grejer med honom heller. Det var först då jag förstod att det fanns andra, vars barndom kantats av samma problem. Jag var inte längre ensam, och det gjorde att världens tyngsta klump löstes upp i magen.


Fattiga barn, oavsett hur illa det är, är inte ensamma. Problemet är att det är så stigmatiserat med barnfattigdom, att ingen tycks hitta en förebild som de kan relatera till. Jag hittade min vid 14 års ålder, vilket var en vän.
Idag är min största hjärtefråga barnfattigdom, då jag själv upplevt det. Min mamma lyckades trots väldigt knappa medel och tre barn att nära, ta sig igenom utbildningen. Idag är hon färdigutbildad sjuksköterska och min absolut största förebild, tillsammans med min pappa som jag idag håller kontakt med varje dag. ”

Det andra mejlet är från en kvinna:

”I höstas kom en ny kille till min sons klass för att han vart mobbad i sin gamla skola. När så kyla i år kom med – 21 grader här kom sonen hem och sa – ” X har inga kläder för kylan, han saknar termobyxor helt”.
Jag blev mycket beklämd och min son med. Dessutom skulle klassen åka skridskor dagen därpå men inte X för han saknande skridskor. Att jag mår dåligt gör inget bättre för denna killen så bättre göra något. Jag fixade i alla fall ihop termobyxor, skridskor och ett matpaket till denna klasskamrat och på vinst och förlust skickade jag med sonen sakerna till skolan. Killen blev jätteglad och vi också åt att killen blev glad.
Sonen hörde då med X hur de firade jul, svaret var ju att det gjorde de inte, de hade inte ens gran men de skulle ner till kyrkan och äta jullunch. Sonen bjöd då på stående fot in killen, killens syster och deras mamma till oss att fira jul.
Men här är en fattig familj i Sverige, skolan måste ju sett att denna kille frös, men gjorde någon något. Ingen verkar förstå att barnen behöver kläder och skor. 
Med detta är sagt, att vi svenskar borde kunna ordna galor eller liknande för att stötta människor i vårt närområde,  jag mår illa när vi har medmänniskor bredvid oss som ingen ser fast  de ser dem.”

 

Kategorier En annan jul

”Det känns konstigt i hjärtat”

av Linda Hjertén

De senaste jularna har Martin, Johan och Sabina fått fira utan sin pappa.
Det blir likadant i år.
Deras pappa sitter i fängelse.
– Det känns konstigt i hjärtat och man saknar honom, säger Martin.

Man tror att det finns ungefär 30 000 barn i Sverige som har en förälder som dömts till en kriminalvårdspåföljd.
I en FN-rapport från 2011 kallas de barnen för rättssystemets osynliga offer.
De har inte gjort något fel men drabbas ändå. Plötsligt en dag är mamma eller pappa borta.
Kvar är frågor och kaos.
Så var det för Martin, 10, Johan, 8 och Sabina, 2.
Runt jul, för två år sedan, greps deras pappa när familjen var på väg för att handla mat.
– Polisen kom och vi blev skrämda, säger Martin.
Pappan fick ge barnen en snabb kram adjö, sedan dess har de bara setts i besökrummet på fängelset och på kortare permissioner.
– På ett sätt är jag glad att pappa fått sitt straff för att han gjort fel, men samtidigt saknar jag honom, säger Martin.
För familjen har de två åren som gått varit tuffa.
Mamma Sara stod plötsligt ensam med tre barn att försörja, barn som grät efter sin pappa och undrade var han var.
Till en början ljög Sara och sa att han åkt utomlands för att jobba.
– Jag visste inte hur jag skulle förklara för dem, jag förstod knappt själv vad som hade hänt, säger hon.
Men barnen förstod mycket mer än Sara trodde. Martin, i dag 10 år, säger till andra i samma situation:
– Det är bättre att veta sanningen från början. Mitt andra råd är att ta det lugnt, det löser sig.
Sara beskriver hur livet blev en katastrof, både ekonomiskt och socialt. Inget stöd erbjöds, ingen information gavs.
– Många vänner och bekanta vände oss ryggen, både jag och barnen blev behandlade som att vi var smittade med något. Som tur var hade jag min mamma och mina syskon som ställde upp för mig.
Sara efterlyser mer stöd från samhället, från skola och de sociala myndigheterna.
– Jag och mina barn har inte begått något brott även om omgivningen ibland får det att kännas så.
En tid efter att barnens pappa greps fick Sara kontakt med Bryggan, en ideell förening som genom sin verksamhet ger stöd åt barn som har en förälder i fängelse eller häkte.
När vi möts, några dagar innan jul, är Sara och hennes barn i Bryggans lokaler i Stockholm. Sabina, 2, pekar på en tavla ovanför mitt huvud som föreställer en man bakom galler som får besök av sin familj.
– Pappa, säger hon och pekar med en knubbig hand mot bilden.
– Och mamma.

 En tavla i Bryggans lokaler.
Sedan fortsätter hon att räkna upp namnen på sig och sina syskon och pekar på barnen på bilden.
– Hon var ju bara två veckor när min make greps och det var svårt för dem att lära känna varandra. Men nu älskar hon honom, det är skönt att de kunnat få den kontakten trots allt, säger Sara.
Ute i lokalen pågår den årliga julfesten.
Ett 40-tal barn och vuxna äter julmat och dansar runt granen.
Snart ska tomten komma med paket, viskar någon spänt.
Alla här är anhöriga till någon i fängelse. Några är själva dömda och ute på permission för att få träffa sina barn och fira jul, visserligen i förskott men åtminstone tillsammans.
Sara man fick inte permission till julfesten. Inte heller till julafton.
– Men vi ska fira jul ändå. Nästa år får vi göra det tillsammans igen äntligen, säger Sara.
Madelein Löfgren är verksamhetsledare för Bryggan i Stockholm.
Hon säger att barnen till de i fängelse är en osynlig grupp.
På Bryggan jobbar man från barnens perspektiv, barnens rätt till information och att att få ha kontakt med sin förälder. Man erbjuder både barnen och föräldrarna enskilda stödsamtal och aktiviteter.
– Det viktigaste man kan göra som förälder är att säga sanningen till sitt barn om vad som hänt mamma eller pappa. Det är vanligt att barnen bär på mycket skuld. Ett sätt att hjälpa barnet är att den berörde föräldern tar på sig skulden och är tydlig med att det är dennes fel att den sitter inlåst, säger Madelein Löfgren.
– Och barnet kan behöva höra att det exempelvis är okej att älska sin förälder fast denne gjort något olagligt och måste sitta i fängelse. Att det också är okej att tycka illa om handlingen som gjort att föräldern sitter i fängelse.

Fotnot: Namnen i artikeln är fingerade.


På bilden, Madelein Löfgren. I bakgrunden pågår julfesten i Bryggans lokaler.

Behöver du hjälp och stöd?

Mejla: info@riksbryggan.se, eller ring: 08-40026121

För att lära dig mer om Bryggan och deras arbete, besök: www.riksbryggan.se

Har du en liknande berättelse du vill dela? Skriv en kommentar i kommentatorsfältet eller mejla mig direkt på linda.hjerten@aftonbladet.se

Kategorier En annan jul

I morgon kan du hjälpa till

av Linda Hjertén

Det kanske är det sista man vill tänka på när man själv ska fira jul, de som inte har det lika bra som man själv.
Men i morgon finns det ett enkelt sätt för dig göra en insats, julafton och allt.
Tillsammans med Aftonbladet kan du i morgon, för 50 kronor, köpa kortet nedan.
Ge bort det som julklapp, eller behåll det själv. Pengarna går till Rädda Barnens arbete för att förbättra barns levnadsvillkor.

Kategorier En annan jul

Att vara fattig är att veta exakt hur mycket allting kostar

av Linda Hjertén

Det går att sätta siffror på hur många fattiga barn det finns i Sverige och det går att definiera hur mycket eller lite man måste ha i inkomst för att räknas som fattig.
Men hur känns det?
Jag fick ett tips om en text av författaren John Scalzi som sätter ord på hur det är att vara fattig.
Jag översätter bara delar av hans text. I sin helhet kan du hitta den här.

”Att vara fattig är att veta exakt hur mycket allting kostar.
Att vara fattig är att bli arg på dina barn för att de önskar sig all skit de ser på tv.
Att vara fattig är att hoppas på att tandvärken ska gå över.
Att vara fattig är att veta att dina barn går hem till sina vänner men aldrig bjuder över dem till sig.
Att vara fattig är att endast köpa saker som någon annan innan dig ägt.
Att vara fattig är att hela tiden bli dömd.”

Om du vill berätta din historia eller ge dina erfarenheter av att hur det är att vara fattig, mejla mig. linda.hjerten@aftonbladet.se

I morgon i bloggen handlar det om barnen som har en förälder i fängelse.

Vad innebär det att vara fattig i Sverige?

av Linda Hjertén

Agneta Åhlund, chef för Rädda barnens Sverigeprogram, svarar på frågor om barnfattigdom:
Hur många fattiga barn finns i Sverige?
• Enligt Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport lever 242 000 barn i familjer med så små marginaler och så svag ekonomi att vi kallar dem fattiga, se definitionen nedan.
Vad bygger siffrorna på?
• Siffrorna baseras på statistik från SCB, Statistiska centralbyrån. SCB bearbetar siffror från bland annat försäkringskassan och socialstyrelsen. I statistiken räknas inte asylsökande eller papperslösa familjer in.
Vad räknas som ”fattig”?
• Rädda Barnen använder två mått för att mäta hur många barn som lever i fattigdom under ett givet år. Det gäller barn som lever i familjer som antingen:
·         någon gång under året fått försörjningsstöd (det som tidigare hette socialbidrag);
·         eller har s.k. låg inkomststandard, dvs. familjens inkomster täcker inte nödvändiga kostnader som boende, mat, kläder och försäkringar
Det senare måttet är utvecklat av SCB och ställer familjens inkomst mot en norm för baskonsumtion, alltså mat, kläder boendeutgifter, barnomsorgsavgift etc.  Har familjen inte tillräckligt med pengar för att ha råd med normen har man låg inkomststandard.

Riksnormen, fastslagen av regeringen, var 2010

1. Personliga omkostnader
Ensam vuxen -2 800 kr
Samboende vuxna -5 060 kr
Barn under 1 år -1 650 kr
Barn 1 – 2 år -1 880 kr
Barn 3 år -1 540 kr
Barn 4 – 6 år -1 880 kr
Barn 7 – 10 år -2 100 kr
Barn 11 – 14 år -2 410 kr
Barn 15 – 18 år -2 710 kr

2. Gemensamma hushållskostnader
1 person -880 kr
2 personer -990 kr
3 personer -1 240 kr
4 personer -1 420 kr
5 personer -1 620 kr
6 personer -1 850 kr
7 personer -2 020 kr

Till detta kommer en beräkning av faktiska boendekostnader samt andra eventuellt godkända kostnader.

Vad är de vanligaste orsakerna till att det finns fattiga barn i Sverige?
• Orsakerna är komplexa. Vanligt är att föräldrarna står utanför arbetsmarknaden, kanske på grund av sjukdom, att man är nyanländ eller att man är ung och ännu inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Men det kan också handla om att föräldern är deltidsarbetande och därför har låga inkomster.
Hur påverkas ett barn av att leva i ett hem där villkoren inte är desamma som för vännerna?
• Detta ser givetvis väldigt olika ut beroende på familjenssituation i övrigt. Många föräldrar i ekonomisk utsatthet sliter hårt för att få det att gå ihop. Generellt kan vi se att barn i ekonomisk utsatthet riskerar sämre hälsa, sämre skolresultat och att mer än andra barn utsättas för våld och mobbning. Det finns också en stor risk att man ”ärver” familjens utsatthet och att barnfattigdom där igenom förs över till nästa generation.
Vilka är de mest akuta problem som Sveriges fattiga barn stöter på?
• Enskilda barn kan ha problem med de allra mest grundläggande behoven exempelvis mat och varma kläder. Detta vittnar flera organisationer och kommuner som möter barn om. Men de största riskerna måste ses ur ett långsiktigt perspektiv och då är det risken för sämre hälsa, att utsättas för våld eller att inte klara skolan med godkända resultat de som är mest akuta. Om en familjs utanförskap ska kunna brytas är skolresultaten oerhört viktiga.

242 000 fattiga barn

av Linda Hjertén

Det är inte alla barn som önskar sig en I-pad i julklapp.
Det finns de som bara vill ha en varm overall eller ett par glasögon så de slipps ha ont i huvudet varje dag i skolan.
Varje år strömmar julklappsönskningarna in till Majblomman.
”Alla kompisar frågar vad de fått i julklapp och i år vill jag att de ska vara stolta när de berättar”, skriver en mamma till två flickor.

Enligt Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport lever i dag 242 000 barn i familjer med så små marginaler och så svag ekonomi att de kallas fattiga.
Nästan en kvarts miljon barn.
Det handlar inte om 242 000 barn som svälter eller bor på gatan.
Men det handlar om barn som kanske inte alltid kan räkna med nya, varma kläder, att kunna gå på bio eller bowla med vännerna efter skolan, möjligheten att få följa med på klassresan till Liseberg, eller ett fulldukat julbord.
I morgon är det julafton och då, under julhelgen, brukar fattigdomen bli extra tydlig. Efter lovet jämför barnen julklappar med varandra. ”Vad fick du?” ”Hur många köttbullar orkade du äta?” ”Var åkte ni någonstans?”
Till Majblommans Riksförbund, Sveriges största barnhjälpsorganisation, strömmar varje år önskningar in från föräldrar och barn som behöver bidrag till julen.
– De som söker hjälp hos oss är dels de som lever på socialbidrag och är sjuka och som alltid har det tufft. Men det är även de som har jobb och kanske klarar sig med nöd och näppe vissa månader men andra månader inte får det att gå runt alls. Det är tydligt att det finns många olika sorters problem och att det är många som kämpar med vardagen, säger Lena Holm, generalsekreterare på Majblommans Riksförbund och ambassadör för EU kommissionens temaår mot fattigdom och social utestängning.
Varje år kommer tusentals önskelistor till Majblommans 650 lokalföreningarna i landet.
– De ansökningar som kommer till oss handlar ofta om att man vill köpa vinterkläder och vinterstövlar till barnen, inte om några utsvävningar, säger Lena Holm.
En skolsköterska som jobbar för Majblomman berättar att det är svårt att få barnen att erkänna hur familjen har det. Men att man ser det på dem, barnen som kommer till skolan i regnjacka och för tunna skor mitt i vintern, eller barnen som sitter längst fram i klassrummet och kisar för att deras familj inte har råd med glasögon.
– Man kanske inte vill tänka på att det finns människor som har det så här i Sverige, kanske vill man framförallt inte tänka på det under jul, men det här är tyvärr verkligheten för väldigt många, säger Lena Holm.

 Lena Holm, Majblomman.

Vill du stödja Majblomman? Skänk en gåva till Plusgiro: 90 1907-6 eller läs mer på www.majblomman.se

Några av önskningarna som kommit in till Majblomman i år:

Inget CSN i december
”Jag är ensamstående mamma. Vi är väldigt isolerade för att vi inte har några släktingar. Vi firar julen ensamma, därför vill jag ge min dotter en extra fin julklapp och köpa en pippi‐tröja. Det skulle göra henne glad att få. Vi ska fira en riktigt jul och göra roliga saker tillsammans. Jag får ingen studiebidrag i december månad.”

Vinterkläder, skor, fritidsaktiviteter
”Möjligheten att få vinterkläder, skor och kunna delta i fritidsaktiviteter med vänner skulle göra mina barn väldigt lyckliga. Det blir bra julklappar som varar länge. Min son känner sig utanför eftersom jag inte har möjlighet att ge honom detta.”

En riktig jul och spara lite till sportlovet
”Ett bidrag skulle innebära mycket, mycket för min pojk. Tex att vi kan fira en riktig jul tillsammans och att han skulle kunna lägga undan lite pengar till sportlovet och kanske åka någonstans inom Sverige och inte bara vara hemma.”

Resa till familj i Dalarna
”Mina tvillingar är 7 år och har inte träffat sin storasyster på 2 år. Hon bor i Dalarna och nu ska hon döpa sitt barn (mitt barn‐barn) efter julen. Det skulle vara så underbart om vi kunde åka och hälsa på dom i jul och stanna på dopet. Min ekonomi tillåter inte det så vi söker pengar till resa, julklappar och doppresent.”

Pappa i fängelse och funktionshinder
”NN bor hemma med sin mamma, ensamstående sen ‐96. Pappa sitter i fängelse. Jag arbetar och vi försöker ha en bra situation. Vi ansöker om pengar för att han vill så gärna prova på att åka skidor. Han får följa med en kompis familj till Idre.”

Ishallen är öppen på jullovet
”Min son önskar sig skridskor i julklapp. Hans vänner ska åka skridskor här på jullovet för de har öppet i ishallen. Då kan han vara med och slipper sitta och titta på när de andra har skoj. Jag studerar och har jätteknapert och ingen som kan hjälpa mig.”

Mössa, vantar, stövlar….
”Vi söker ett bidrag för mössa, vantar, overall, stövlar och varma vinterkläder”

Vill se ett stort äkta leende från flickorna
”I år skulle jag vilja ge mina flickor en RIKTIG jul med RIKTIGA julklappar och se ett stort leende från dem, inte det påklistrade leendet med besviken blick. Alla kompisar frågar vad de fått i julklapp och i år vill jag att de ska vara stolta när de berättar.”

Julen innebär extra kostnader
”Vi har det knapert men är lyckliga och gör mycket roligt och billiga saker tillsammans. Men nu kommer julen med extra kostnader och jag vet inte hur jag ska få ihop det. Mina döttrar är jätteintresserade av djur och natur och vi brukar gå på Naturhistoriska museet och nu är deras dröm att få gå på Universeum och se levande djur, men det är dyrt. Det kostar 99 kr för barn och 160 kr för vuxen.”

Han behöver en glad upplevelse
”Våran son började i en ny skola i höstas och de andra barnen är taskiga och retar honom för att han alltid har samma kläder. Han har ont i huvet varje dag. Vi skulle kunna köpa lite fina kläder till honom i julklapp och göra något roligt tillsammans i familjen så han får en glad upplevelse.”

Till farmor i Småland
”Det skulle vara så roligt att åka till farmor i Småland över julen med våra flickor och hitta på äventyr. Vi har inte haft råd att åka dit på många år. Det skulle vara guld för barnen. ”

Han önskar en köpt julklapp
”Min son går i sjunde klass och jag är sjukpensionär sedan flera år. Min son skulle bli glad om vi kunde köpa lite nya kläder och skor, det är så känsligt för honom att inte få vara fin i skolan. Han skulle också bli glad för en köpt julklapp, en kickboard. Han är värd allt, min kärlek, åh om ni kunde hjälpa till! ”

Fotbollsträning och varma vinterkläder
”Jag är en ung mamma som studerar och lever på studielån och det blir inte möjligt att göra något extra för min son. Till julen skulle jag vilja ge honom medlemsavgiften till fotbollen, varma vinterkläder och någon rolig julklapp.”

Bävernylon‐overall
”Jag går en utbildning och har lite pengar och kan tyvärr inte ge mina två pojkar så mycket. Pengarna som vi söker om ska gå till vinterkläder och kanske julklappar om det räcker. Jag skulle vilja ge mina båda barn bävernylon‐overaller i julklapp.”

Vill göra något roligt på jullovet
”Min dotter har kommit ur rytmen på grund av en jobbig situation i skolan. Hon önskar att få göra något roligt i positiv riktning på jullovet med sina kompisar och glömma vardagen lite. Gå på bio, simma, bowla.”

Han säger inte att han önskar sig en dator ‐ men jag vet.
”Min sons pappa dog i cancer för två år sedan. Det är sorgligt för honom och det blir tydligt när julen kommer. Han saknar sin pappa och jag har inte ekonomiska möjligheter att göra något fint i jul. Han önskar sig vinterstövlar i julklapp och jag vet att han också önskar sig en dator men det säger han inte till mig.”

En annan jul

av Linda Hjertén

De flesta barn har en bild av hur julen ska vara.
Granen ska vara grön och grann, maten varm och köttbullarna helst hemgjorda. Levande ljus fladdrar över förväntansfulla barnansikten och tomten kommer med klappar.
Frid och ro, stämning och glädje. En tid då man vilar upp sig och umgås med familjen.
Men så ser inte julen ut för alla barn i Sverige.
Det finns de familjer som inte har råd med vare sig julmat eller julklappar. Där önskelistan inte handlar om en I-pad utan om varma skor.
I andra hem dricker mamma och pappa alldeles för mycket och börjar slåss innan Kalle Anka.
I vissa familjer saknas någon, en plats vid matbordet gapar tom där pappa brukar sitta. Han tillbringar julen i fängelse.
Andra barn får fira julen på en flyktingförläggning, långt borta från sin familj i ett land där de inte förstår språket.
Det är vad denna blogg kommer att handla om.
Om de barn som inte får den jul alla ungar förtjänar.
Den handlar om en annan jul.

De barn som lever i utsatta situationer gör det givetvis alla dagar på året, inte bara på jul.
Men just runt jul brukar problemen bli allt tydligare.
Hela samhället stänger ner och tar julledigt. Barnet hänvisas till sin familj, en familj där det kanske förekommer våld och missbruk, eller en familj där man inte kan lita på att det finns tillräckligt med mat för att bli mätt.
Anna Norlén är, leg. psykolog & leg. psykoterapeut och verksamhetsledare på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer.
Hon säger att många barn gruvar sig inför julen, en högtid som de flesta barn ser fram emot och räknar ner dagarna till.
– För många är det förknippat med ångest, barnen blir isolerade med sin familj, Vi vet att i många familjer ökar risken för att det ska inträffa något under julen, som våld missbruk.  Och för en del barn är det så illa att den mat och hjälp med hygien som de får i förskola och skola är nödvändig. Det kan bero på fattigdom eller att föräldrarna inte är kapabla att ta hand om barnen.
Anna Norlén tror att det är viktigt att visa att det finns stora grupper barn som far illa i Sverige. Att öka folks medvetande om utsatta barn.
– Det är viktigt att kasta ljus på dem, framförallt under julen, en period när de behöver det som allra mest.

Sida 2 av 2

Information

Denna blogg är inte längre aktiv. För en lista på aktiva bloggar, gå till bloggar.aftonbladet.se.

Sök

Arkiv

Kategorier

  • Tjänstgörande redaktör: Ellinor Brenning, Elin Wieslander, Rebecka Rakell
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB