Hade svintidigt morgonmöte i morse och klädde på mig halvmörker innan resten av familjen vaknat. Dålig idé visade det sig – för när jag sen fick se mig själv i lite mer dagsljus så insåg jag att både bhn och resåren över magen lyste igenom t-shirten. Sidobild idag alltså!
Preggojeans från H&M, t-shirt från Acne och så väktarkavajen.
Tog en sväng förbi H&M på lunchen, jag skulle vilja ha nån skön storskjorta eller tunika att ha till leggings nu när de flesta av mina brallor ger mig andnöd på eftermiddagarna.
Men shit vad less man blir. Nu befann jag mig iofs på en av stans (i mitt tycke) sämsta H&M-butiker, men ärligt talat. Lika bra som de är på gravidbrallor, lika dåliga är de på överdelar. Allt är stormönstrat med snörningar, krås, broderier och knappar på udda ställen. Det är så himla konstigt, på alla andra avdelningar ser kläderna helt annorlunda ut. Varför kan man inte göra gravidplagg som följer det övriga modet, men med plats för mage?
Det blir till att dra in till city och kolla in Top Shop och Vero Moda i helgen. Eller har ni bra tips? Var shoppar ni era preggoplagg?
Var ute en vända igår och sörplade i mig ett par GT utan gin. Det funkar faktiskt riktigt bra – med en citronskiva och mycket is känns det nästan som på riktigt. Nästan.
Trikåkjol från Indiska, preggostrumpbyxor från Twilfit, fågellinne från Monki och svart kofta från Vila.
Man vet att det börjar närma sig när folk tittar upp på tunnelbanan, plötsligt ser alldeles förskräckta ut och reser sig hastigt upp för att erbjuda sin plats.
Pratade med ex-kollegan A som har tre veckor kvar till nedsläpp. Hon hade inte packat väskan, skruvat upp spjälsäng eller tvättat alla bebispryttlar i oparfymerat tvättmedel än. Och det är ändå hennes första barn. Så nu släpper jag alla såna stresstankar och tänker att jag kan börja med det där när hennes unge har tittat ut.
Preggostrumpbyxor från Twilfit, trikåkjol från Indiska, t-shirt från Cheap Monday och makens jeansskorta från H&M. Nånstans därnere syns Acnebootsen också.
Det är ju upp till var och en att bestämma sig för om man ska vaccinera sig eller inte. Förstås. Och jag fattar att det kan vara sjukt svårt att bestämma sig med tanke på den rätt skeva och onyanserade mediebevakningen – ena dagen dör man av svininfluensan, andra dagen av vaccinet.
Men fan, kom igen nu. Om man läser på lite och skiter i snacket på jobbet och sånt som folk ”hört” så är det ju självklart. Det är klart man ska vaccinera sig! Framförallt för alla de som inte kan vaccinera sigs skull. Ju fler som är vaccinerade ju färre finns det som kan föra smittan vidare. Kvicksilverargumentet är väl redan dödat med tanke på hur mycket mer kvicksilver vi får i oss via vår kost under en vecka. Och att vaccinet inte är testat är väl också rätt färdigdebatterat va? För det är samma grej som med de ”vanliga” influensavaccinen. Reaktioner kan man få på alla typer av vaccinationer, och det kommer alltid att vara några som reagerar kraftigare.
I januari kommer vi att ha en helt nyfödd kotte hos oss som till viss del kommer att ha skydd eftersom jag vaccinerat mig under graviditeten. Men därför var det inte heller någon tvekan kring vaccination av övriga familjen (ni med dagisbarn vet hur mycket konstiga bakterier och virus som hänger med hem från dagis). Men jag funderar på om vi ändå inte ska införa besöksförbud för alla ovaccinerade, varför chansa liksom?
Idag har Frank bestämt vad vi ska ha på oss. Han är inne i ett Madagaskar-skov och tyckte att vi skulle köra tema. Alltså, låt mig presentera Alex lejon och zebran Marty.
Hela zebran i ärvda svarta preggobrallor, t-shirt från Vailent, kofta från Gina Tricot och blå stövletter från Scorett.
