Ok. Kansk inte bäst metal i världen men namnet, NAMNET!!! Vi var tvungna att gå och se dem bara därför.

Får ni någonsin chansen så beordrar jag er att gå och äta en red curry hos Thai-Lanna. Aldrig ätit bättre thai – inte ens i Thailand!

Ibland är det enda som behövs en sol, en öl och en gråhårig countryman. Det är fantastiskt – i ungefär en kvart – sen märker man att det låter ungefär likadant hela tiden. Kanske är jag en ovan countryälskare men det här blir tyvärr lite tråkigt i längden. Men jag gillar dig Kris, det gör jag.

Festival är ju inte bara musik. Det är också en plattform för folk att uttrycka sina inre känslor. Uttrycksformerna varierar…

Cirka 30 minuter sen (såklart) går hon på. Rihanna, woman of the hour. Publiken är såklart maxad, alla är där. Det här är fredagens stora akt. Frågorna innan är många: kommer hon vara full? Hög? Kommer det bli skandal? Kläderna? Nakenchock? Etc etc. Rihanna har lärt oss, ofta via Instagram, att allt kan hända. Så kommer hon då in. Ingen nakenchock – istället i någon form av Yankees-randig burka. Hon ser oerhört stencool ut och jag tror att vi alla känner: henne vill vi festa med!

Sen börjar hon sjunga. Eller nej – gör hon? Nä, det gör hon inte. Hälften playback, hälften singback (går det ens?) och lite då och då hör vi hennes röst. Det duger inte.

Men hits. Det har hon. Så det blir ändå en partyfylld och rolig spelning. Men inget som jag kommer minnas om några år när man ska tänka tillbaka på de där magiska Roskildenätterna.

Det är lite synd om Rihanna ändå. För av någon anledning så blir det gärna att man förväntar sig Beyoncé-takter av henne. Och det är ju inte rättvist att tänka så. Beyoncé är ett fullblodsproffs, en maskin, en urkraft utan dess like. Rihanna når inte ens upp till en fjärdedel av det. Och det bevisade hon här i Roskilde. Hon har mycket, men hon har inte vett att använda sig av sin fulla potential. 

Av någon anledning fick jag inte med mig någon bild från Maskinens spelning igår. Antagligen är det för att jag var lite mer intresserad av att filma och spana in killen som dansade loss i publikhavet.  Spelningen i sig var dock: solig, varm, rolig och fartfylld. Maskinen är ju förbannat bra på party. Ljudet är återigen inte det bästa men de får fram sitt budskap. I ”Krossa alla fönster” så nästan önskar man att man hade ett ex att krossa. Det blir någon form av hetsstämning som de ju så gärna önskar. Bra uppladdning för Rihanna.

Oj vad jag neggat på alla. Inte meningen -jag kräver mer helt enkelt – men vi har det ganska bra ändå.

Turbonegro tar över den Orangea. Å ena sidan har de varit med förr. Rutinen gör att det inte blir sämre än 2+. Å andra sidan. Rutinen gör också att det inte blir så mycket mer än 2+ heller. Det finns liksom ingen direkt glädje. Och när sångaren Tony Sylvester säger till den danska publiken ”hehe, we went by Christiania to stack up, hehe” och absolut ingen tycker att han är cool så vill jag bara sjunka genom jorden av skämskudde.

En intelligent amerikan. Skulle kunna vara en stående sketch på Saturday Night Livs men det är Henry Rollins. Denna punkare/skådis/standupare kan prata i 4 timmar utan att bli av avbruten utan problem – han bevisade det igår. Idag har en timme men får oss skratta/spontan-applådera/starta ett eget välgörenhetsprogram på en kort stund! Grym denna Rollins!

Ikväll står Rihanna på stora Orangea scenen. Fram tills dess får hon dock tyvärr finna sig i att bli pissad på i tid och otid. Emma, min kompis, försöker berätta för killarna att detta är enormt oförskämt.