Musik på svenska: Vit Päls. Matroskläder och en frontfigur som ger allt från första tonen.

The Concretes får inleda mitt Popaganda dag 2. Nya materialet känns fint. Och lite sorgligt. Passande nog sitter en ung kille bakom ett träd på festivalområdet och blöder näsblod.

The Sound of Arrows hade släpat med en massa tjock-tv-apparater upp på scenen i tron att det skulle bli regn och att de skulle behöva pigga upp folk. Men det blev sol och vad tv-skärmarna visar är omöjligt att se. Gillar dock associationen till de glammiga 80-talsfesterna i Less Than Zero med tv-apparater som utsmyckning…

Manlig konstsim, den något obskyra sporten, har blivit en tradition på Popaganda. Nu antar jag att fotobevis skulle vara intressant – tyvärr verkar dock mms:en komma fram först typ ett dygn senare… Något slags bloggproblem gissar jag.

För den som vill hänga med Hästpojken-Martin ikväll så ska man gå till Riche. Det avslöjade han själv på scenen. – Halv applåd på det.

Fantastiska Robyn slog till igen. Här lite av fina Hang with me.

I give you: Jamaica från Frankrike.

Finaste Belle and Sebastian är tillbaka. Så fint.

…drar igånge tokdansen med hjälp av congas. Gloria Estefan skulle vara stolt.

Till låten ”Alla som inte dansar är våldtäktsmän”. Festivalens underhållning.