Stuff white people like, the Swedish version: En ljummen i gräset. Mysig minifestival i gräset i Vinterviken. Tiger Tape och Forest avklarade. Några hundra meter bort underhåller Parkteatern hardcore-familjerna. Nästa steg efter detta. Naturen har sin gång.

Arvikafestivalen är i kris. Besökarantalet kom inte upp i förra årets rekordnivåer (drygt 22 000). Men det återstår fortfarande att undersöka vad som egentligen hänt – 15 000 besökare är ändå inte så himla dåligt… Eller?

Har festivalen svikit sin själ (som många i kommentarer och mejl påpekar är svart och synthig)?

Vad tror ni?

Jag är INGET fan av solon. Gitarrsolon, trumsolon, wailande….

Men Slash gitarrsolon kan jag NÄSTAN acceptera. Här nedan får ni ett litet smakprov. För mer – kolla in Klings hårdrocksblogg!

Slash på scen, känns lite bisarrt ändå. Gävle liksom. Massiv publik. Enligt min bedömning kan mannen i den svarta hatten fortfarande spela gitarr, men jag är ingen expert. Sångaren får nöja sig med att vara i skuggan. Och där sprang en trollkarl förbi i publiken. Lajvarna är överallt.

Uppdatering: ”Civil War” och ”Sweet Child Of Mine” spelades. Jag blev glad.

Undrar hur man som hårdrockare känner när Heat pumpar i öltälten? Gasklockorna är en sjukt vacker plats som förvandlats till ett grustag. Jag gillar. En kvart kvar till Slash.

Kommentar från Slash presskonferens: Otroligt pr-van människa svarar på ointressanta frågor om Fergie. Ok.

Triptykon spelar här, det ser ni väl? Den lite mesigare delen av Festivalbloggen är på Getaway Rock i Gävle. Ungefär här, utanför Glasklockorna, kokade huvudet, iPhonen och cykelkedjan hoppade av (fick hjälp av hårdrockare med ölproviant, fick dock meka själv). Kl 20 har Slash pk. Jag missar tyvärr den men hoppas ha folk på plats som rapporterar. Konsert senare ikväll ska det nog bli iaf…

Som jag skrev tidigare var ju hans röst inte helt hundra. Men Roky är alltid Roky. Det är svårt att inte tycka om honom.

Det har tagit lite tid att smälta – men här kommer lite mer Jay-Z. Definitivt mycket bättre än Globen-spelningen häromåret, men enligt de som var där inte lika bra som Roskilde (också för några år sedan).

Men Jigga såg verkligen glad ut. Bjöd på sig själv.

Det som blev tydligt är också hur mycket hits han har. När man kan riva av flera av dem i korta 30-sekundersversioner och ändå har kvar tillräckligt många för en konsert på 1,5 h? Imponerande.

Många i publiken blev provocerade av hur snabbt de stängde insläppet till första fållan. Det är färre där nu än på Kent, som inte alls var något problem. Bra dock att de lärt säkerhet av Roskilde. Vakterna borde också lära av de trevliga danskar som delar ut vatten till publiken. Fortfarande tropisk hetta.