Festen började här – med Icona Pop.
Jag älskar deras kvinnliga version av bromance (finns det någon vettig översättning?) och hur de avslutar hela konserten med att krama varandra.
De verkar ha så kul. Det har publiken sannerligen också.

Arctic Monkeys fyller inte ut Orangea scenen riktigt än, det känns lite räddhågset ibland. Men det exploderar i ”I bet that you look good on the dancefloor”.

Interpol i ladan. Roligare saker har jag varit med om.

Major Lazer drog igång dansparty på största scenen.

Där är han. I en plastboll.

Dag tre på festivalen orkar sig inte humorn högre upp ovanför byxan än så.
(mer…)

Cool människa, detta.
Kjolen blir helt dammig när hon sätter sig på scenen – mycket kan man kalla Roskilde, men inte rent.
Finfin konsert.

Björkarna, en för varje person som omkom under Pearl Jam-konserten 2000, har blivit så stora.
Tiden går snabbt.

Jag lovar, Damon Albarn var sjukt bra igår, men det kan man ju inte tro när man ser den här bilden.

Suddigt men vackert.

Det blev en musikaliskt magisk kväll igår, med en Damon Albarn på lysande spelhumör (f-ing De La Soul gästade och var så lyckliga att de tog selfies på sig själva tillsammans med publiken) och ett vasst Future Islands i smockat Avalon-tält.

Vilken makalös frontman de har.

Festivalen har valt att inte visa några VM-matcher i år (vilket gett upphov till protestgrupper på Facebook) så då får man hitta andra sätt.
Här hänger jag och 25-30 nordiska män.

Skräpa runt, se lite band, skaffa sombrero.
Se Les Big Byrds, Panterasångare, försöka hitta mat utan ”köd”, hamna i food court, äta nån slags veggie cake.

Ganska ok byte, tycker jag. Jack White hoppar in i stället för Drake på orangea scenen på söndag.