Igår spelade Pet Shop Boys på Cirkus i Stockholm, ett av de band som lagt sina konserter i huvudstaden sedan Peace and love lades ned.

Det var endel material från kommande skivan ”Electric”, en cover av Bruce Springsteens (!) ”The last to die” och många roliga outfits (koner, discokulor, sängdans, djurhuvuden).

Gubbsen vet hur man bjuder på show. Mycket fuldans i publiken blev det.

”Love comes quickly” övergår i ”Love etc” från nya skivan. Redan här börjar publiken gå bananas. Jag är inget undantag.

Murarna (av vita pappkartonger) rivs och ”Go west” exploderar. Kanske övertydlig symbolik – men det känns så rätt här. Perfektion i all enkelhet. Jag ryser.

Tydligen tröttnar jag aldrig på ”Always on my mind”. Andra höjdpunkter under kvällen var ”Suburbia”, ”Jealousy” och en överjävligt dramatisk ”It’s a sin”. Under ”King’s Cross” med bilder ur den gamla videon och mörka London-vyer fick mitt anglofila hjärta spel och började drömma om marmite och dålig tandstatus. Vi fick dessutom se Chris Lowe dansa! Bara en sån sak.

På lördag står de på orangea scenen på Roskilde. I’ll be there, som Michael skulle ha sagt.

”Inte en tråkig sekund” skrev Jenny Seth om Pet Shop Boys konsert på Cirkus i Stockholm i går. Så sant. Det var det som var mest förbluffande. Jag såg bandet i spöregn på Hultsfred 2007. Musiken och ljuseffekterna försvann då i vätan. Nu hade gubbsen trimmat allt till perfektion. Teman, perfekta övergångar mellan olika låtar, känslor, koreografi, klädbyten… När Chris Lowe kom ut i sin gräshatt till extranumret ”Being boring” (otydlig bild ovan) hade jag bara en tanke i huvudet. Herregud, vilka popgenier.

PSB inledde konserten med en av mina gamla favoriter – ”Heart”. Band + kör iförda röda kuber på huvudet. Disclaimer: Sjukt bisarro-dålig kvalitet på videon eftersom min telefon kapsejsade och jag tvingades använda en gammal….