1–0 och 1–0.

Allsvensk fotboll? Nej, Finlands start i VM.

Bra? Ja, i mångt och mycket.

Positivt – igen – efter 1–0 mot Slovakien i eftermiddags var den täta defensiven och målvaktsspelet från Petri Vehanens sida.

Negativt – igen – var power play-spelet och målskyttet.

Men tre poäng i dag, sex efter två omgångar, är förstås det primära. Finlir och PP-effektiviteten kommer – förhoppningsvis – senare i turneringen.

”Teemu Selänne har alltid sagt att så länge man skapar lägen finns ingen anledning till oro”, sa kaptenen Mikko Koivu efteråt.

Kedjekompisen Jussi Jokinen, som själv brände ett par riktigt vassa lägen, tillade:

”Vi måste ha fortsatt tålamod. Vi har ändå spelat bra som kedja och hittat kemin”.

Och den tredje länken i NHL-kedjan, Valtteri Filppula, om det krassa spelet i numerärt överläge:

”Vi borde kanske komma till fler skott och andrapuckar. Vi har kanske sökt för många korta passningar in i slottet. Power play är en stor sak i turneringen. Om man har problem med PP-spelet är det oftast bäst att gå tillbaka till grunderna.”

Det låter bra. Lirarna förstår och försöker i alla fall åtgärda det.

***

Jag har en hektisk natt på jobbet med Premier League-avgörande, Serie A-dito och en Stanley Cup-match klockan 21 som kan ge Sverige ytterligare NHL-förstärkningar till VM.

Om LA Kings vinner i kvällens matinématch är St Louis Blues Patrik Berglund och Alexander Steen tillgängliga för Pär Mårts trupp.

För Finlands del finns inget att hoppas på den fronten i den matchen.

Enda lilla NHL-halmstråt som finns kvar är backen Kimmo Timonen i Philadelphia Flyers. Lauri Korpikoski i Phoenix är skadad och inte aktuell. Flera pratar också om målvakten Pekka Rinne i Nashville Predators.

Men dessa siffror är väl tydliga efter två VM-matcher:

Kari Lehtonen 100%. Petri Vehanen 100%.

Behövs då en Rinne i VM?

Nej, det går nämligen inte att ha 101% i räddningsprocent.

***

Spelmässigt satt Frankrikes seger mot Kazakstan (VM:s slagpåse) till oddset 2,20 klockrent.

I kväll har vi ett lir på Schweiz till 1,71 mot Vitryssland. Kämpa, alpklättrare!

En mellandag direkt för Finland dag 2 av VM.

Jussi Jokinen var småskadad och vilade från dagens träning.

”Allt kan hända, men som det ser ut nu kan Jokinen spela mot Slovakien”, sa förbundskaptenen Jukka Jalonen vid lunchtid.

Coachen meddelade även att målet ska vaktas av Petri Vehanen, guldkeepern från fjolårets VM.

”Lehtonen spelade en strålande match mot Vitryssland. Nu är det Vehanens tur att spela strålande”, tyckte Jalonen.

Det är väntat – att starta samma målvakt i samtliga matcher är inte aktuell. Tänk på att det ska spelas tio matcher på 16 dagar om man når minst en semifinal.

Kari Lehtonen/Petri Vehanen kommer säkert att varva en bit in i turneringen och sedan får formen avgöra vem som tar förstaspaden.

Finlands motståndare i morgon (nedsläpp 15.00) Slovakien förlorade knappt mot Kanada i den första matchen (2–3). I årets VM saknas flera av profilerna som är skadade eller fortfarande spelar Stanley Cup, men truppen har i alla fall tre NHL-proffs i truppen: backarna Zdeno Chara, Boston Bruins och Andrej Sekera, Buffalo Sabres samt forwarden Tomas Kopecky, Florida Panthers.

***

Flera här på redaktionen tittar just nu på FA-cupfinalen i fotboll – 2–0 till Chelsea mot Liverpool alldeles nyss. Och nattchefen Kingfors är stökigare än normalt, och det säger inte så lite.

Jag väljer, eller försöker i alla fall, att blicka på två hockeymatcher i stället eftersom det är hockey jag ska redigera senare under kvällen/natten.

1. Stanley Cup-kvarten mellan Washington Capitals och NY Rangers. 1–0 efter den första perioden efter ett mäktig slagskott av Alexander Ovechkin som Henrik Lundqvist knappt hann reagera på. Och nu kvitterade Rangers Artem Anisimov precis i inledningen av den andra.

2. VM-mötet mellan Kanada och USA, 2–2 efter två perioder. USA är faktiskt snäppet vassare och leder skotten med 32–19. Därmed leder även Cam Ward, Carolina, målvaktsfajten mot Jimmy Howard, Detroit.

De två blir intressanta motståndare för Finland nästa vecka. De matcherna ser jag på plats.

***

Snart även dags för Tre Kronor mot Tjeckien.

Gick in med en slant på att de blågula vinner med minst två mål (odds: 2,30). Känns på förhand väldigt bra.

Till sist: Kom ihåg att köpa VM-bibeln om ni ännu inte gjort det. I morgon är sista försäljningsdagen. Maffiga 86 sidor om turneringen. Och mycket om Finland.

Fem timmar efter slutsignalen och en färdigställd rosa tidning sammanfattar vi kort.

Finland–Vitryssland 1–0 (1–0, 0–0, 0–0).

Positivt: Defensiven, Kari Lehtonens målvaktsspel (vald till bäste finske spelare), stundtals snurret från NHL-kedjan Filppula, Koivu, Jokinen samt att Granlund/Immonen hittade ett visst samspel.

Negativt: Målproduktionen och framför allt power play-spelet.

Alltså en helt okej premiär. Det viktigaste är trots allt tre poäng.

Även förbundskaptenen Jukka Jalonen hyllade förstakedjan och då främst Mikko Koivu.

– Absolut. Det här var en stark match från förstakedjan. I spel fem mot fem vann de målchanserna med 8–1. Framför allt var Mikko riktigt bra. Han kunde ha gjort två, tre mål. I mitt tycke var det en fenomenal insats från Mikkos sida. Han ser vassare ut nu än för ett år sedan i inledningen av turneringen, tyckte Jalonen enligt Ilta-Sanomat.

Backen Janne Niskala gjorde matchens enda mål med mindre än en minut kvar av den första perioden.

– Vi kan förbättra mycket. Vi måste vara hungrigare och skjuta mer så blir det också fler mål. Första matchen i en turnering är alltid svår, sa Niskala.

Även Kanada och USA – Finlands huvudmotståndare i gruppen – vann premiärmatcherna. De två möts i en intressant duell i dag.

För Lejonens del är nästa prövning Slovakien på söndag eftermiddag (klockan 15).

Nu måste jag köra hem och försöka få några fler timmars sömn än föregående dygn.

More to come.

PS. Nu kan ni förhoppningsvis kommentera artiklarna (jag godkänner) också. En bugg har stoppat det tidigare. DS.

Premiärdagen är här. Och sömnbristen med den, förstås.

Jag slumrade till i drygt tre timmar mellan suddendramat New Jersey Devils–Philadelphia Flyers (4–3) och det tidiga bussbullret från gatan utanför. Fler timmar lär jag inte hinna med innan jag går på arbetspasset (18-04) i kväll.

Morgonens första uppdrag var att ringa Com Hem för att beställa den nya kanalen TV Sport Xtra.

Men se, det gick inte alls. Det krävs nämligen en digitalbox eller tv som är HD-klar för att kunna se den – och jag har varken eller. Fick beskedet i luren att det var flera andra som har samma problem. Undrar hur TV 4 tänkte där, gick det inte att fixa så att alla kan se kanalen..?

Nåväl, Finlands matcher ser jag ändå. På redaktionen eller på plats i Helsingfors.

I kväll är dags för den första. Klockan 19.15 släpps pucken i Hartwall Arena, Finland–Vitryssland.

Förbundskaptenen Jukka Jalonen mönstrar en renodlad NHL-kedja som förstalina: Valtteri Filppula, Detroit Red Wings, Mikko Koivu, Minnesota Wild och Jussi Jokinen, Carolina Hurricanes.

Kapten Koivu är laddad inför uppgiften, att försvara guldet.

”En hemmaturnering är alltid en annorlunda upplevelse, men pucken studsar likadant här som på andra ställen. Vår målsättning är utan tvekan att bryta förbannelsen och vinna VM”, säger han med tanke på att ingen hemmanation lyckats med det sedan 1986.

Här är Finlands lag i premiären:

Målvakt: Kari Lehtonen.

Förstafemman: Juuso Hietanen, Mikko Mäenpää – Valtteri Filppula, Mikko Koivu, Jussi Jokinen.

Andrafemman: Anssi Salmela, Janne Nisklala – Mikael Granlund, Jarkko Immonen, Janne Pesonen.

Tredjefemman: Ossi Väänänen, Joonas Järvinen – Leo Komarov, Niko Kapanen, Jesse Joensuu.

Fjärdefemman: Lasse Kukkonen, Topi Jaakola – Antti Pihlström, Petri Kontiola, Mika Pyörälä.

***

Vitrysslands största stjärna är Toronto Maple Leafs forward Michail Grabovski, 28, och förbundskaptenen är en gammal Sverige-bekanting.

Laget leds av den förre Luleå-backen Kari Heikkilä som hunnit bli 52 år. Han har haft flera framgångsrika år som tränare i KHL och fick inför VM ta över det vitryska landslaget. I Luleå spelade finländaren tre säsonger och var med om att ta upp klubben till elitserien 1984.

”Ett aktivt och tajt försvarsspel och smarta anfall är vår spelidé. Om allt går bra och vi har lite tur kan vi hamna bland de åtta bästa i turneringen”, säger Heikkilä inför premiären.

Vitryssland dedikerar VM-äventyret till den förolyckade storbacken, och förre landslagskaptenen, Ruslan Salei. Han spelade i Lokomotiv Jaroslav och dog tillsammans med sina lagkamrater i den tragiska flygkraschen den 7 september förra året.

Kari Heikkilä har också ett förflutet i Lokomotiv Jaroslav. Han var coach där under totalt fyra säsonger, senast 2009/10, och kände flera av spelarna som omkom.

”Salei är fortfarande närvarande. Laget spelar för honom och hans tröja hänger på väggen i omklädningsrummet. Träningsmatcherna spelade vi utan kapten eftersom ingen ville ta hans plats”, berättar Heikkilä.

Till VM är en ny kapten utsedd. I kvällens match bär Vladimir Denisov ett ”C” på bröstet.

Ni kan följa premiären på sportbladet.se med start 19.15 där jag liverapporterar om händelserna.

Finland börjar alltså VM mot Vitryssland i morgon.

Prognosen: En storseger. All in på 1,14. Hattrick av Immonen.

Eller har vi lärt oss något av historien?

Jag ska berätta hur det var att arbeta på Sportbladet onsdagen den 20 februari 2002.

Det var en tidig matchstart (11.00) i Salt Lake City. Kvartsfinal i OS mellan Tre Kronor och Vitryssland, ett lag som Finland slagit med 8–1 bara fyra dagar tidigare.

Vid nedsläpp var klockan 19.00 i Sverige. Primetime för att se de blågula NHL-stjärnorna leka sig vidare i turneringen.

Vi hade ett stort OS-team på plats och den där hockeymatchen bevakades av Wennerholm, Anrell, Hansson och fotograf Hammarström. Ytterligare en hockeyskribent, Thornéus, hade skickats till kvartsfinalen Ryssland–Tjeckien.

Själv satt jag som nattchef på sportredaktionen i Stockholm tillsammans med ett tiotal kollegor och även min dåvarande chef Lars Ö.

Allt var förberett för att Tre Kronor enkelt skulle gå vidare och att vi skulle göra två sidor på överkörningen och ytterligare två inför semifinalen som då skulle spelas mot antingen Kanada eller Finland – lagen skulle mötas på morgontimmarna efter deadline.

Därför fick Wennerholm i uppdrag att betygsätta både Kanada och Finland som potentiell motståndare och skriva en analys om den kommande semin. Det fanns en hyfsad chans, till min skräckblandade förtjusning, att Finland och Sverige skulle mötas.

Under dagen tog Anja Pärson, 20 år, brons i slalom. Det var större än Tre Kronor och tänkt som fyra startsidor. Därefter skulle vi spä på med hockeyn, lite curling och avsluta med övrig sport & spel.

Smack, 20 välplanerade rosa sidor.

Men någonstans i mitt undermedvetna hade jag en annan produkt i huvudet.

Lars Ö delade strax innan nedsläpp glatt ut hattar till nattpersonalen. Om jag kommer ihåg rätt var de blågula med ett rosa band och med texten ”Heja, Sverige”.

Han tryckte på mig en hatt, mot min vilja först.

”Farligt. Det kan ge Vitryssland oanade krafter att låta mig ha en sådan på mig”, sa jag.

Han garvade.

När Andrej Kovalev gjorde 3–2 för Vitryssland i inledningen av den tredje perioden kom Lars Ö tillbaka och bad mig ta av den löjliga hatten. Jag vägrade.

Och när Vladimir Kopat med ett par minuter kvar satte 4–3 med sitt långskott och sortin var ett faktum lämnade en butter chef redaktionen med orden och ordern ”Gör en bra tidning!”.

Jag satt i min hatt och tänkte om. Grävde upp reservplanen. Vi gick upp till 24 sidor, Thornéus fick blixttransporteras tillbaka till Salt Lake City och de övriga fick peppas.

Resultatet blev 17 sidor om chockförlusten.

Anja fick nöja sig med två sidor. På de övriga fem packades resten in: bandyslutspel, Djurgårdens damlag hotas av konkurs, Djurgårdens herrlag med Kim Källström vann mot BP i en träningsmatch, travtips, några spalter tv-guide och avslutningsvis en kort text om att Saddam Hussein vill arrangera sommar-OS 2012.

Mycket förändras på tio år.

Saddam kom inte särskilt långt med OS-drömmen, Kongo-Kim flyttade till Frankrike, Anja har lagt av och V86 och tusen nya tv-sportkanaler har dykt upp. Vad som hände med Dif:s damlag har passerat min radar.

Lars Ö har blivit en framgångsrik egenföretagare. Några liknande hattar har jag inte burit sedan dess.

Anrell är kvar, men ska nu göra sitt sista hockeymästerskap för tidningen. 2002 skrev han dessa rader efter Vitryssland-matchen:

”Det är den bittraste, löjligaste och onödigaste förlust jag varit med om som sportjournalist. I Nagano föll vi mot ett bra finskt lag. I går förlorade vi mot ett skitlag som Tre Kronor gjorde till en fantastisk, episk, historisk vinnare”.

I hans magnifika rosa avslutning nu hoppas jag, för hans del, att det blir roligare saker att rapportera om.

Jag fick dock betala för min skadeglädje 2002.

Några timmar senare, när Kanada besegrat Finland med 2–1 och jag precis efter många snurriga tankar somnat, ringde teamet från en restaurang i Salt Lake City och sjöng ”O Canada” falskt och högt.

Kanadas nationalsång gjorde ont då.

Fyra år senare, efter OS-finalen i Turin, sved det betydligt mer. På många sätt.

Men det är en helt annan historia som jag får återkomma till.

PS. I morgon: mycket om VM-premiären Finland–Vitryssland. Förstås. DS.

Sista förberedelserna pågår i Stockholm och Helsingfors.

I morgon smäller det.

Detsamma gäller för mig. 14 raka – minst – arbetsdagar väntar från och med fredag kväll.

Många tidningar rapporterar om biljettförsäljningen så här dagarna och timmarna innan nedsläpp.

Flera av VM-matcherna är långt ifrån slutsålda. Bland annat ska det fortfarande finnas upp emot 3 000 lediga platser till premiärmatchen Tre Kronor–Norge. Och när det handlar om matcher mellan två mindre meriterade länder är ännu fler Globen-stolar osålda.

I Helsingfors har 80 procent av biljetterna sålts eller bokats trots att priserna är skyhöga. De billigaste plåtarna till Finlands gruppspelsmatcher ligger på 150 euro – motsvarande drygt 1 300 kronor.

Det finländska hockeyförbundet räknar med att göra en vinst på åtta miljoner euro under mästerskapet – alltså över 70 miljoner kronor!

Inte illa. Framgång föder bevisligen framgång – i alla fall ekonomiskt.

Kom ihåg att VM spelas i Sverige/Finland även 2013. Det känns som att ishockeyn står, och kommer att stå sig stark, som nationalidrott i Finland en lång tid framöver.

För er som inte kommer att vara på plats är det TV 4 som gäller. Samtliga Tre Kronors matcher sänds i huvudkanalen, men vill man se Suomi handlar det i första hand om den nya betalkanalen TV 4 Sport Xtra.

Så här sänds Lejonens gruppspelsmatcher – för info om hur ni skaffar den nya kanalen rekommenderas ett besökt på fyrans hemsida:

Fredag 4 maj: Vitryssland-Finland, TV 4 Sport Xtra 19.05.

Söndag 6 maj: Finland-Slovakien, TV 4 15.00.

Tisdag 8 maj: Finland-Schweiz, TV 4 Sport Xtra 19.05.

Torsdag 10 maj: Frankrike-Finland, TV 4 Sport Xtra 19.05.

Fredag 11 maj: Finland-Kanada, TV 4 Sport Xtra 19.05.

Söndag 13 maj: Finland-USA, TV 4 15.00.

Måndag 14 maj: Kazakstan-Finland, TV 4 Sport Xtra 19.05.

Jag kommer även att livebevaka matcherna på sportbladet.se. Välkomna dit under matcherna.

Tervetuloa. Välkommen.

Dags för premiär. Denna blogg kommer att följa ishockey-VM i allmänhet och Finlands äventyr i synnerhet.

Vi är flera hundratusen i Sverige som håller på Lejonen och bloggen är till för att informera och underhålla er – och alla andra förstås.

Det blir mycket av mina personliga infallsvinklar och minnen, men också en hel del hockeynörderi. Jag kommer att vara på plats i Helsingfors nästa vecka för att se och rapportera från bland annat Finlands toppfajter mot Kanada och USA.

Jag har arbetat på Aftonbladets sportredaktion sedan 1996 och varit finsk ishockeysupporter betydligt längre än så. Det har många gånger, som ni kanske förstår, varit plågsamt att gilla Suomi mitt bland 40 svenska sportjournalister. Jag återkommer till det i senare inlägg.

Nu är det åter dags för 16 dagars pikande, lidande, hopp och kanske, kanske i slutändan eufori.

Det finns några saker som gör årets VM extra intressant även för de som normalt sett dissar turneringen.

För det första så har de flesta lag fått ihop stjärnfyllda lag – framför allt Tre Kronor och Kanada. Att NHL hann avsluta sin första slutspelsomgång gjorde att spelare som Pavel Datsyuk, Evgeni Malkin, Duncan Keith, Corey Perry, Jimmy Howard, Zdeno Chara, Erik Karlsson, Daniel Alfredsson, Mikko Koivu med flera flög över för att representera sina nationer.

En annan förhöjande effekt för oss nordbor är att turneringen spelas i Stockholm och Helsingfors. Varsin åttalagsgrupp och två kvartsfinaler i de båda städerna. Semifinalerna och finalen liras i Hartwall Arena.

Sedan är det förstås en sak till. En inte helt obetydlig sådan.

6-1.

Finalförnedringen är i färskt minne för många i de två arrangörsländerna och ger VM 2012 en extra krydda. Om nu någon mot förmodan glömt eller förträngt vad som hände i Bratislava för ett år sedan så bjuder jag på en nio minuter och 43 sekunder lång återblick:

Ah, så vackert.

Men då är då. Nu är nu.

Tre Kronor har som sagt en – på papperet – grymt stark trupp. Men det gäller också att få stjärnorna att producera under dessa intensiva veckor. Lagen som går hela vägen till final får spela tio matcher på 16 dagar!

För Finlands del kommer grundstommen från fjolårets guldlag med kaptenen och Minnesota-proffset Mikko Koivu i spetsen. Endast fyra NHL-spelare har förstärkt laget. Däremot är KHL-inslagen desto fler. Hela tolv av lagets spelare tjänade ihop till sitt levebröd och sina lyxbilar i den ryska ligan den gångna säsongen.

Här är hela truppen:

Målvakter: Kari Lehtonen, Dallas Stars, Petri Vehanen, AK Bars Kazan, Karri Rämö, Avangard Omsk.

Backar: Ossi Väänänen, Jokerit, Lasse Kukkonen, Metallurg Magnitogorsk, Topi Jaakola, Luleå, Mikko Mäenpää, Amur Habarovsk, Janne Niskala, Atlant Mytischi, Anssi Salmela, Avangard Omsk, Juuso Hietanen, Torpedo Novgorod, Joonas Järvinen, Pelicans.

Forwards: Mikko Koivu, Minnesota (kapten), Jani Tuppurainen, JyP, Jesse Joensuu, HV 71, Tuomas Kiiskinen, KalPa, Janne Pesonen, HIFK, Jarkko Immonen, Ak Bars Kazan, Petri Kontiola, Traktor Cheljabinsk, Jussi Jokinen, Carolina, Mika Pyörälä, Frölunda, Niko Kapanen, Ak Bars Kazan, Antti Pihlström, Salavat Julajev, Valtteri Filppula, Detroit, Mikael Granlund, HIFK, Leo Komarov, Dynamo Moskva.

Tolv från KHL. Fyra från NHL. Tre elitseriespelare. Och övriga sex från den finska ligan.

Gott och mycket blandat, men hur långt räcker det?

Well, att vinna ett VM på hemmaplan är svårt. Det har inte skett sedan Sovjetunionen vann i Moskva 1986. Det gäller att kunna koppla bort all press och hausse som uppstår, något som det finländska laget misslyckades med under den senaste hemmaturneringen 2003 (5-1 blev till hemska 5-6 i kvarten mot Sverige).

Dock: jag tippar nytt finskt guld (konstigt vore det ju annars) i Sportbladets 84 sidor tjocka VM-bibeln som kommer ut i handeln i morgon. Missa den inte. Bland annat har min kollega Johan Linderstam gjort ett eminent reportage om det finska landslaget.

VM-premiären sker på fredag 19.15. Finland-Vitryssland. Mums.

Haka på resan mot ett nytt guld. Kommentera, tyck till och fråga.

Till sist – så här spelas VM:

Grupp A, Helsingfors:

Finland, Kanada, USA, Schweiz, Slovakien, Vitryssland, Frankrike, Kazakstan.

Grupp B, Stockholm:

Ryssland, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Norge, Lettland, Danmark, Italien.

Kvartsfinalerna I Helsingfors: A1-A4, A2-A3.

Kvartsfinalerna i Stockholm: B1-B4, B2-B3.

Semifinalerna i Helsingfors: A1/A4-B2/B3, B1/B4-A2/A3.