så jag kan inte gå runt med en tröja som det står knulla på.

Men mycket bra tänkt av entreprenören Karin

En Nej tack till våldtäkts-topp är en utmärkt idé. Inte ens den trögaste av män kan missförstå budskapet.

Om jag var singel och rörde mig i miljöer där någon skulle tänkas vilja ligga med mig skulle jag hellre välja en tröja med budskapet:

”Jag vill verkligen inte ligga med dig just nu. Kanske aldrig någonsin men om du är snäll, rolig, smart och vill ha många bebisar så kanske vi kan ligga med varandra någon gång i framtiden. Tack för visat intresse samt att du läste ända hit”

”OMG!!! …kan det funka att dagligen ta sig till Kalmar för tågpendling till Växjö…?! Inte helt realistiskt kanske… Hjälp mig hitta ett sånt här på lagom avstånd från Växjö (och helst med en badsjö på cykelavstånd), så fortsätter jag spara till kontantinsatsen så länge, o kan springa till banken så fort det dyker upp…!! :)”

Svar: Flytta till Växjötrakten sötnos så slipper du tågpendla.

Jag har här exklusivt handplockat tre objekt till dig.

Det här ligger i Braås och är så fint att man dånar:

Eller också, för en mer torpig känsla, kan du bosätta dig i Lammhult:

Vår sista kandidat ligger i Rinkaby stugområde i Tävelsås mindre än en mil från Växjö. Här har du så nära till en sjö att du kan springa naken i det våta utan att någon hinner uppfatta vad som hände:

Någon annan som behöver hjälp?

Så himla fint i all sin enkelhet. 2,5 mil från Kalmar och alldeles bedårande.

895000 pix.

när man sitter och följer en livesändning från Kalmar kommunfullmäktige.

Vad hände med att läsa perezhilton.com, shoppa på hm.com och titta på kysscener med Ryan Gosling på Youtube?

Vänta lite älskling, jag ska bara se hur det går i debatten om var Linnéuniversitetet ska ligga.

”En sak jag tänkt på, på tal om kroppar, är att du alltid får jättemånga kommentarer om att du är smal så fort du lägger upp en bild där din kropp är med (på blogg eller instagram). Detta oavsett om bilden syftar till att visa bebis, en kappa, datorfodral, kjol eller kropp. Hur känner du inför det? JAG blir trött på det, du är smal – big deal.. Du är liksom inte helt extremt smal bara smal. Och inte helt sällan tycker jag mig kunna läsa mig till en ton av missunnsamhet och negativ avundsjuka. Så trist, ofeministiskt och 80-tal.”

Svar:

Jag är en vuxen flicka nu så det gör inte så mycket men om jag hade varit ung hade det varit ”mindre bra”.

Jag är inte onormal, jag gillar att få komplimanger, men att blir prisad för sin vikt är alltid vanskligt.

Så härligt att du tycker att jag är fin, men betyder det att du inte älskar mig om jag blir fet?

Att vara smal är inte en accessoar, det är ett tillstånd.

Den här bilden publicerade jag någonstans (här?) och fick då höra att jag skulle ta ansvar för mina anorexibilder. Jag skulle ju bara driva med det faktum att man inte kan bära det här plagget utan att visa tuttarna. Det sket sig kan man säga.

Den här älskade älskade kattbilden såg jag på Facebook och jag vet inte vem som står bakom den. Men den är underbar och den säger allt jag vill säga innan jag går och lägger mig.

”Nej, det kanske inte handlar om att DU behöver se det som är tillräckligt gammal och säker på din sak. Men det finns kanske många yngre som kanske skulle ha nytta av att se det och veta att inte många går omkring och är supervackra hela dagarna bara av sig själv. Eller så har jag missförstått ditt inlägg.”

”Jag håller inte riktigt med dig. 80% av alla 15 åringar tycker att de är tjocka och även om de inte är Vouges huvudsakliga målgrupp är det viktigt att visa upp flera olika kroppstyper. Bara för att vi vuxna kan förstå och se bortom skönhetsidealen kan vi inte komma och säga att det inte är viktigt när det finns så månag unga som mår fruktansvärt dåligt varje dag pga alla bilder de ser. de allra flesta är inte mogna att på riktigt förstå och se objektivt på dessa ideal. Sen är det ju synd att det ALLTID ska vara Lena, att det blivit hennes grej att representera ”den större kroppen”. Eller så är det hemskt att hon är den enda i hela Hollywood som vågar visa hur hon egentligen ser ut.”

Svar: All kultur är inte för alla.

Vogue är inte Amelia. Vogue är konst.

Pirates of the Carabbean är inte till för barn ändå sitter sexåringar och ser filmerna. Det är inte utgivarens ansvar.

Och som sagt: vi vet hur Lena ser ut i verkligheten och Vogue är inte verkligheten och det har de heller aldrig utgett sig för att vara.

Och givetvis tycker jag att det är löjligt att göra magra människor ännu magrare men om vi ska gå in och pilla och ha synpunkter så vet jag inte riktigt var det ska sluta. Ska man få ta bort mörka ringar under ögonen men inte sudda vecken i armhålan? Och så vidare och så vidare.
Låt dem syssla med det de sysslar med inom sin gren.

Vill vi ha Lenas kropp som den är i verkligheten så finns den på SVT Play.

En belöning om 10000 dollars till Vouge om de publicerar oretuscherade bilder av Lena Dunham erbjuder bloggen Jezebel.

Så dumt. 

Vouge är en modetidning. Deras gärning är mode och snygga bilder. Varenda modell fixas och tuschas. Vem bryr sig?

Jag såg Lena i pingisscenen där hon sprang runt i sina för stora trosor, toppiga bröst och stora rumpa. Jag VET hur hon ser ut naken. Det finns ingen naken kvinnokropp som jag känner så väl som Lenas, inte ens min egen eftersom jag alltid står så nära spegeln och inte ser helheten. I omklädningsrummet kan jag inte dröja med blicken på andra kvinnor hur gärna jag än vill. Så Lena är den mest nakna kropp jag känner.

Behöver jag se ofixade bilder från en modefotografering som jag (och ALLA läsare) VET är riggad och fixad och fejkad?

Så löjligt.

Varför måste vi skyddas? Är vi så ömtåliga att vi inte klarar av en suddad Lena? Måste hon vara vår snuttefilt? Varför ska hon vara vårt alibi? Är det någon som ens tror att det var så hon ville ha det? Hon är en gudomlig skapare och skådespelare och likt FÖRBANNAT är hon reducerad till en kropp.

Och jag står inte UT med att hon kallas en REAL kvinna. Jag kräks.

Jag ser inte alls ut som Lena.

Jag är åtta år äldre än hon, har fött fyra barn, gått upp och ner, upp och ner, upp och ner, upp och ner, upp och ner. Jag är smal och har en platt mage. Och då är jag inte real eller? Då gör jag ingen en tjänst. Jag gör fel bara genom att finnas till på samma sätt som Lena gör rätt bara genom att finnas till.

Jag älskar att Lena visar sin kropp eftersom jag är förtjust i att titta på kvinnokroppar men hon är inte mer real än jag.

Och hon ska ha rätt att bli tjusig och overklig på ett omslag eftersom det är det omslag handlar om.

”Jag är ung och extremt begåvad och har gjort succé som inte liknar någonting annat och ändå pratar alla om min kropp” ser Lena ut att tänka.

Här är ett annat omslag som också är väldigt fixat. För så här ser jag nämligen aldrig ut när jag ser mig i spegeln. Tur att jag fick bli sminkad och pillad med eftersom omslaget ska finnas en lång tid.

Tack för att jag fick bli mitt snyggaste.

Åh som jag älskar boxiga hus.

Yes box indeed.

Ett trappräcke som blir en fönsterbräda. FLÄMT!

Oj så fittigt det blev igår.

Här är mitt STORA problem:

De som ska titta på programmet är människor som bor i sina hus i olika delar av Sverige. Som skriver handlarlistor på gamla fönsterkuvert och glömmer tvätten i maskinen så att man får köra om den eftersom den börjar lukta skit.

Men när tv-tittarna satte sig framför Fittstim- Min kamp igår kväll var programmet redan hackat och malet, brynt, stekt, serverat, uppätet och utsketet.

Tyckare, krönikörer, åsiktsmaskiner, journalister, programledare och allsköns tyckare och vetare och experter hade fullständigt dissekerat programmet eftersom de haft möjlighet att se de tre avsnitten i förväg.

Så är det nuförtiden och det är så exkluderande och tråkigt.

Idag är dagen efter och det är idag jag skulle önska att diskussionen ägde rum.

Men allt är redan klart.

Diskussionen och debatten ligger i en hopknuten soppåse på farstukvisten och livet går vidare.

Jaha.

Jag gillar Belinda så himla mycket. Hon är en stjärna. Programmet förstod jag inte riktigt. Det gnistrade dock till när Gudrun och Ebba och Mira pratade.

Men om programmet vacklade så var debatten inför rent förskräcklig på sina håll.

Jag medverkade via Skype från sovrummet i Aftonbladets web-TV med barnen skrikande och matvägrande på andra sidan dörren. Jag minns inte riktigt vad jag sa men jag hörde att mina synpunkter blev kallade pinsamma.

Jaha.

Passly say Rosemary and child har hela tiden varit parsley sage rosemary and thyme.

Hur jag fick reda på det? Väggord.

Väggord!

<iframe width=”420″ height=”315″ src=”//www.youtube.com/embed/Dau2_Lt8pbM” frameborder=”0″ allowfullscreen></iframe>