Jag och Wilma tog flyget upp till Östersund i förmiddags. När jag kom fram kändes det som om jag skulle blivit utbränd om jag inte bara hade fått lämna allt för ett par dagar och bara vara lite ledig. Få ny energi, nya tankar och bara fylla på. Det är så fruktansvärt livsviktigt och herre gud vad jag glömmer bort att det är det. Jag menar inte riktigt på riktigt utbränd men just i dag känns det som om hjärnan har varit lite överhettad. Så nu är jag här. Det blir fjällliv här ett par dagar. Vi ska åka skidor, umgås, laga god mat, kanske gå ut en kväll… Ja, så fruktansvärt härligt.