Nu är vi verkligen mitt i sommaren. Mailen är tyst och telefonen ringer bara om det är någon kompis som vill något. Jag har drabbats av ett konstigt mellanläge. Jag drömmer om att kunna stanna tiden samtidigt som jag i går klickade hem en ny kalender. En röd. Kände att jag ville att den här hösten ska vara röd. Varm, het, intensiv och kärleksfull.

Jag är lite stressad av att dagarna går så fort. Men jag är så tacksam att de är så där soliga att de går in i varandra utan början och slut på något sätt. Just nu vill jag packa picknick-korgar till stranden för resten av livet känns det som.

Under kvällens middag pratade vi om äventyr. Livsresor. Jag är aldrig så still som på somrarna samtidigt som min inre resa verkligen är på väg långt bort med stor ryggsäck för alla nödvändigheter. Just nu är jag vidöppen. Det är härligt samtidigt som jag tar in allt, varenda nyans. Vargtimmen kommer oftare då. Jag är skör och jag tänker att andra också är så och när jag är så funderar jag mycket på vad jag säger. Om jag kanske sårade någon. Lät jag hår? Trångsynt? Ja, jag vet inte. Älskar dock alla samtal just nu. De är så uppsluppna.

Nu ska jag stänga denna dag. Längtar redan nu till att få gå upp i morgonsolen, sätta på kaffebryggaren och börja en ny dag. Så vill jag känna i all oändlighet amen.