Perfect Day växer så det knakar och nu i dagarna har vi flyttat in i vårt första på riktigt, alldeles alldeles egna kontor. Det känns så stort och härligt.

Under vårt första år är det här vårt tredje ställe. Vi började i en skrubb. Ungefär som att vi flyttade hemifrån. Amanda pratar fortfarande om hur mycket hon älskade det. Jag förstår henne. Det var inget tjusigt utan bara en liten skrubb men vi var ju som nyförälskade. Så känslan av allt nytt gjorde det kontoret. Sen var vi i flytta i hop-fasen. Vi flyttade in till några andra. Att ta ett större steg men inte själva. Nu har vi blivit vuxna. Fläskat på för att kunna växa. Vi lägger ner tid och pengar på att göra fint på riktigt. Vi har en egen skrivare. Så nu sitter jag här och kurar i ett av rummen. Det ekar lite. Utanför målas det om. Det känns bra. Älskar att vara vuxen!

Helt oinspirerad av denna sjukstuga ger jag er den här gamla godingen.

I morgon är det en ny dag! God natt!

Hittar man i tidningen med bakom kulisserna-reportage och allt. Men allt eftersom kommer man också att hitta dem HÄR!

Godmorgon säger vi från sjukstugan. Wilma har som sagt vattkoppor så vi är hemma och stökar denna måndagmorgon. I natt hade Wilma sjuk feber. Efter vatten och supp kunde jag inte somna om. Så jag började googla vattkoppor. Efter att ha doktorerat i sjukdomens alla fakta gick jag ännu djupare och började läsa om verkliga fall. Det skulle jag aldrig ha gjort. Barn har ju dött av denna extremt vanliga sjukdom.

Sen spenderade jag timmar med att lyssna på varje andetag. Lät de inte lite ansträngda. Hög feber lika med hjärnhinneinflammation… Kalla mig galen för jag kände mig så. Jag kan googla ihjäl mig. Och mina barn när mina hemskaste diagnoser ställs via internet på nattkröken. Aja, Wilma är som en prickig korv men piggelin i dag. Jag mer trött än vad jag borde på grund av djupt researcharbete.

Jag tänker så här i vårt nya informationssamhälle. Hur ska vi som inte kan hålla oss från att ta reda på allt inte gå bananas över diagnoserna. En kompis till mig var härom dagen på vårdcentralen med sitt barn och läkaren började googla symtom och förklaringar. Då kände jag att jag lika bra kan hoppa i läkarrocken och sätta i gång. Vem och vad ska man lita på? Eller ska jag bara låta livet på gå och inte vara så hysterisk.

Vänliga hälsningar

Mamma på gränsen till nervsammanbrott

Det har varit en långsam och fullpackad helg på samma gång. Wilma har fått vattkoppor och er ut som en prickig korv. Men jag har under helgen sett Prometheus, varit på Affordable artfair, powerwalkat, lagad fisksoppa, ätit fisksoppa och drickig supergott vitt vin till med Bankis, varit på dop, hälsat på svärföräldrar och nu sitter jag här i soffan och försöker få i hop veckoschemat med dessa koppor.

Tittar på partiledardebatten och undrar var kvinnorna är? Surfar runt och ser att vi ligger på andra plats på Itunes avsnittstopplista. Tjohoo! Blir alltid så lycklig när jag ser att vi lyckas buffla oss fram där på listan bland alla män där. Har träffat på en hel del tjejer i helgen som grattat till tidningen och nu ska gå i väg och köpa den. Det är bara det att den ju inte är som en vanlig tidning som ligger ute i butik hela månaden. Den finns bara i fem dagar. Hoppas att fler ska passa på att prenumerera. Så kommer den rakt hem liksom. Vi jobbar på som tusan med nästa nummer och jag tror att det kommer bli bra. Vi suger åt oss av era tankar och önskemål. Kom gärna med mer. Vilka vill ni att vi intervjuar? Mode, smink, vad vill ni ha? Livsöden? Karriär? Vi älskar er feedback!

Fredagspodden är här!

Berätta gärna vad ni tycker. Och för guds skull ha en underbar fredagskväll!

att lämna galonbyxebarn på dagis. I dag har jag en strid ström av spännande möten. Klädd för att klara allehanda typer, former och ändamål. Klack för självkänslan och lite festligt för att det är fredag. Väl på väg till dagis inser jag att det här kan ta en ände med förskräckelse. Kladdig galonbebis som startar dagisprommisen med att hoppa i största vattenpölen. Jag fick liksom bära henne med rakt utsträckta armar för att inte besudla mig själv helt. Sen är det kardborrebanden och nylonstrumpbyxorna. Inte alls en bra kombo. Rivtussar över hela benen om det vill sig riktigt illa. Funderar själv på att ha galonisar på väg till dagis. Som ett enda stort stilskydd.

Nåväl. I dag är det en bra dag. Solen skiner. Det är fredag. Jag känner att det kommer bli en underbar dag!

Vissa dagar är verkligen till för att städa ur. Det är som att hela dagen är fullproppat med sanningsserum. Allt ska fram. Det onda tvingar sig fram ur sina gömställen, allt kommer upp till ytan. Man ska rannsakas, skakas om och inte komma undan en sekund.

I dag har varit en sån dag. Min kloka lillasyster Amelia brukar säga att det alltid kommer tre saker sen vänder det. Hon har nog rätt för jag kan nog räkna till tre dåligheter i dag. 21.49 vände det. Så skönt.

Så nu tar jag farväl av den här jobbiga men ändå nyttiga dagen. I morgon tar jag nya tag. Även om jag så klart ogillar lite motvind omfamnar jag även de riktiga stormbyarna. Jag är aldrig så skärp, driven och i nuet som efter en riktig storm.

Så. Tack för i dag tack för en jobbigt stormig men förfriskande dag.

så här i slutet av graviditeten…

Efter nio månader är det bara att erkänna. Jag är skengravid. Okej att jag och Amanda lever väldigt nära och påverkas otroligt mycket av varandra men att åka på en graviditet så här utan att få en bebis är inte riktigt okej. Jag känner mig så där överkänslig som man är i slutet av en graviditet, sover inte på nätterna, har svårt att planera framtiden för jag står ju inför en livsförändring…eller inte. Det är verkligen helt otroligt hur det kan bli när man är så nära någon. Jag skulle inte bli ett dugg förvånad om jag skulle börja få värkar.

Älskar att vara så nära men det här tar priset.

Jag sitter i min soffa och skriver klart några texter till nästa nummer, lyssnar på musik och dricker kaffe. Livet är fint. I eftermiddag ska jag besöka Katarina min spåtant som jag inte har träffat på jättelänge. När jag skriver behöver jag lugn och ro och vara bortkopplad lite från världen. Då skriver jag som bäst. Här ger jag er en fin torsdagslåt.