Wilma är inte riktigt kry i dag och är alltså med på kontoret. Jag tackar jobbgudarna att vi har ett helt eget kontor där vi gör precis som vi vill och där alla stökiga barn kan stöka hur mycket som helst. Jag kan förstå att det är sjukt jobbigt med andras barn på jobbet. Men det jag undrar är hur ni får till det om man inte kan bestämma helt själv? Är man då förpassad till vabbning? Eller om förskolan bara har planeringsdag och ens barn är friska som små nötkärnor? Vem tar vabbningen? Hur kommer ni fram till hemma vems jobb som är viktigast?

Berätta!

I dag smider vi härliga framtidsplaner här på kontoret, jobbar inför pitcharna nästa vecka då vi ska presentera några nya tv-format och känner att livet är bra liksom. Nu ska jag luncha med Mandy Pandy och sen blir det Pilates. En vanlig dag .

Wilma är lite dålig så hon fick vara hemma i dag. Det är ett jäkla pusslande som kickar in när barnen ruckar på alla agendor. Nå väl, dagen har gått i det nya trendordet vobbas tecken. Inte lätt men lite har jag fått gjort och lyxen att få en extra heldag tillsammans är ju helt ljuvligt. Men inläggen här har varit dessto glesare så jag kör i hop hela dagen, kvällen och favvojeansrapporten här och nu.

Cruisedag 2/55 (vi börjar så i alla fall)

Hur mår jag: Lite trött efter nattens feber inte min då… Annars som en dröm faktiskt. Det coola med att köra cold turkey när det kommer till sockret är ju att man efter en vecka har tappat suget.

Mat: Frukosten såg ut som vanligt Två ägg, Arlas Mini Yoghurt med två matskedar havekli och 1 matsked linfrö. Lunchen bestod av lite jag hade hemma i form av äggröra, skinka och lite yoghurt. Middagen var en riktig höjdare, stekta kycklingbitar, keso och lite kesellasås med kryddor. Jag har gått banans på Fun Light Apear så det slinker ner ett och annat glas. Mycket bra om man är godissugen. En sak jag har glömt att skriva om är att jag självklart har en burk keso i väskan för jämnan och så fort jag känner mig lite svajjig blir det ett par skedar. Jag tror det är viktigt att hålla nivåerna för att inte falla i någon svacka.

Motion: Passade på att ta en barnvagnspowerwalk medan Wilma sov på en timma.

I kväll kommer jag först vara med i Betners direktsända talkshow i Kanal 5 och prata barnuppfostran därefter kommer Schulman Show i samma kanal. Ett litet tv-tips bara!

Vaknade med hjärtat utanför kroppen. Har redan gråtit i bilen på väg till jobbet. Är fruktansvärt nära mina känslor i dag. Jag vill rensa ut, göra skillnad, rädda världen och mig själv. Bota tweeniesorg över dumma orättvisor, åka långt bort eller bara stanna. I dag är jag tacksam över livet, att det är vår och all kärlek som finns. Jag låter livet vara nära det är ingen fara. Religiös, ja nästan för i dag håller jag hårt i allt jag tror på.

Det är ju något med solen som gör att man vill göra sig extra fin. Sommarfräscha upp sig. I dag har vi haft den perfekta bebissöndagen. Morgonmys, förmiddagslur i soffan, lunch, prommis, parken, fika i solen… Däremellan gjorde vi lite ärenden och köpte allt för att fixa de fnasiga stackarna vinterfötterna, jag ska fila naglarna också och måla dem i nytt lack från Essie. Funderar på om jag ska låta håret växa eller om jag ska klippa mig. Ja som ni hör  är de stora frågorna här i livet under utredning.

Jag är trött i dag. In i själen trött. Jag blir det då och då. Jag är lite som den där låten ”Dansa, pausa, dansa, pausa…”. I dag måste jag pausa. Jag hade det på känn att det ksulle komma en sån där dag snart så jag bestämde redan tidigt i veckan att jag skulle jobba hemifrån i dag. Vi går in i en kreativ period på jobbet nu då vi snart ska presentera en massa nya program för kanalerna. Mina bästa idéer föds inte vid skrivbordet. De kommer när jag vattnar blommor, går på promenader, läser tidningar och så. Sen får de form vid skrivbordet men kläcket görs sällan där. Så jag gick upp tidigt med Wilma, gick till dagis och därefter på en lång promenad. Inte för snabbt, inte sakta utan i lagom takt. Det gjorde att jag slappnade av och då kom huvudvärk som ett brev på posten. Så nu bäddar jag ner mig någon timma i min nybäddade säng. Låter hjärnan vila ett slag.

När jag vaknar ska vi snacka poddcast, helgplaner och jag ska visa min finfina duk jag köpte innan huvudvärken anlände.

I dag är en sån där dag som är snäll, bara glider fram och är helt underbar. Så här ser den ut timme för timme:

06.00 Wilma vaknar lite för tidigt. Hon vill ha en massa saker, alla nappar (läs tre samtidigt, välling, gos, snickelisnack… Efter fem minuter har jag också vaknat till liv så vi spenderar en halvtimma i sängen där vi talar om att kusinerna Luca och Charlie som ska komma i morgon.

Här kan ni se det:

IMG_1588

08.30 Frukost med Cem vår gamla chef på Mastiff och Amanda på Grand Hotel. Ljuvligt! Cem vet var han ska ta oss för att vi ska mjukna.

10.00 Möte med vår innehållsproducent Emma på kontoret.

13.00 Ska jag tatuera mig!

So far so good! Återkommer med resten.

Jag har precis kommit hem, kastat av mig kläderna och sitter nu och pustar ut i Wilmas rum med hon donar med sina leksaker. Jag är helt slut. Det är som att jag måste slänga av mig alla kläderna för att slänga av mig jobbet. Morgonen började med att TV3 hade en så kallad ”brieffrukost” för hela branschen. Där berättar dom vad de vill att vi  produktionsbolag ska hitta på till deras tablå framöver. Därefter hade jag möte med en producent som ska arbeta med ett nytt projekt som jag snart ska berätta mer om. Lunch på Urban Deli med Sara som är en mycket bra vän till mig och en av cheferna på just TV3. Några till möten efter det, tusen telefonsamtal, barnhämtning, parkbesök… Har just bokat av min kompis Joa som skulle komma på middag. Funderar på om jag ska rycka upp mig senare och träna eller nåt. Vi får se. Först ska jag bara vara lite.

Barnen vaknade tidigt, Rosa först som vanligt och efter en liten stund kom Wilma tassande. Hela staden sover. Tidiga barnmornar är verkligen som en egen bubbla. Jag vet att det är ångest för vissa, tror det är känslan av att vara en liten egen planet i ett sovande universum. Men eftersom Rosa alltid varit en early bird bestämde jag mig för att älska våra mornar. Man är ju alltid döttstrött när man vaknar. Väl uppe är det ingen fara längre. På vardagarna så är de två timmarna vi får tillsammans livsviktiga. Det är vår kvalitetstid. Den där stunden vid frukostbordet. På helgen förlänger vi den i flera timmar. Gör god frukost, tänder ljus, pratar, gosar och vaknar tillsammans.

God morgon.

som gör att mina barn inte kommer bli sportproffs? I mitt livspussel får precis på millimetern jobb, skola och förskola plats. Allt utanför detta blir problem, dåligt samvete och ett kaos. Från att jag glömmer till att jag liksom som en inre protest blir sen med betalningar och annat. Rosa har två aktiviteter i veckan. Teater och ridning. Som tur är har hon blivit så stor så att hon kan sköta teatern själv men ridningen kräver skjuts, hjälp på plats och en jäkla massa utrustning. Jag vill ju jättegärna att hon ska få göra allt i hela världen samtidigt som jag inser att jag inte får i hop det. Den här veckan bestämde jag att hon inte skulle gå på ridningen och det var som att allt blev lättare, luften klarare och livet flöt på i bra takt.

Men jag känner mig som en supertaskig mamma. För visst borde jag bara fixa det här? Eller? Jag blir helt stressad av barn med aktiviteter veckan lång, hur föräldrar drillar sin barn till fotbollsstjärnor och står hela helgerna längs planer av olika karaktär från tidig morgon. Mina helgmornar är heliga. Det är då vi myser runt i pyjamas, hämtar energi och umgås bland frukostfrallor, pyssel och morgontidningar.

Ja, jag vet inte. Jag minns inte att jag blev skjutsa någon stans utan tog mig själv till olik träningar och stall. Kan man vänta till barnen kan ta sig dit själva? Hur många aktiviteter lagom? Hur ska man tänka?