Det var inte alls något uttänkt men jag tror att jag bara behövde det helt enkelt, det blev en liten paus från sociala medier i helgen.

Jag har haft en underbar helg. Den känns lång och mastig. Lördagen började med att jag skulle i väg och göra såna där låtsasfransar som sitter på jämt. Men fransmannen var sjuk. I stället kom Bankis, Wilma och Rosa ner och mötte upp mig på stan. Vi åt lunch på Taverna Brillo. Sen handlade vi högrev och gick hemåt. Rosa hade två kompisar som skulle sova över så vi fixade med det. Högrevet blev en härlig köttgryta och mot middagstid ringde pappa Bengan på dörren (han är specialist på att känna på sig när ett långkok står och puttrar på spisen) inte nog med det vår kompis Matte var gräsänkling och kom förbi också. Det blev riktigt festligt.

I går tog vi det superlugnt gick en långprommis, gjorde chili con carne, mina svärföräldrar och min svägerska Clara (som för övrigt är superklipparen av vår podd) kom på söndagmiddag. Sen tittade vi på alldeles för många avsnitt av Homeland. Det var alles!

Inspelningsdag två av tre avklarad. Vi spelar in våra program i små sjok. Det låter kanske konstigt men man blir vansinnigt trött av att ha inspelning. Jag tror att det är att man är så högfokuserad på ett otroligt intensivt sätt ett par timmar. I vanliga livet så är man på det sätter i lagoma små doser.

I dag har vi spelat in ett underbart program med Magdalena Graaf och Bolibompa-Farzad. Jag skrattade hysteriskt några gånger.

Vecka 6 har vi nypremiär.

Nu ska jag tvätta av mig allt smink och gå och lägga mig.

God natt!

Alla härliga vilka underbara frukosttips! Jag kommer aldrig mer i livet behöva tänka på frukosten igen. Jag går bara in på bloggen och frossar i era fina frukostkommentarer. Det skulle kunna bli en hel frukostbok. Vi kanske tillsammans borde göra en sån.

Jag kommer just från Amanda där vi har spelat in veckan podd. Jag talade mycket om det här med min träning som drar i gång på måndag. Ja, ni får höra själva på fredag men jag är laddad och livrädd på samma gång. Preppar för detta som om det vore en bergsbestigning. I helgen kommer jag att inköpa en träningsväska för första gången i mitt liv.

Ringer. Den fina ringen. Jag bär just nu en fejkring för sakens skull. Den ”riktiga” är in the making då den första var lite liten. Så ni måste hålla er lite. Det kommer!

I morgon börjar vi spela in nya program det ska bli så kul! Jag har fått lite frågor angående recepten från första säsongen. Vi kommer att lägga upp dem i bloggarna under de närmaste veckorna. Det blir väl bra?

Nu ska jag försöka sova någon sorts skönhetssömn. Ska bara diska först.

Puss och sov gott vi ses i morgon!

Amanda skriver himla klokt om sitt och kanske allas bloggande!

Läs här!

Jag vet att vi alla sitter i samma båt, jag vet att alla säkert svär inom sig över mörkret, snön… Men jag står knappt ut med detta. I morse var det så kallt och mörkt att jag tänkte att jag går hem igen och bara bäddar ner mig. Det värsta är att jag har tappat hela min stil och det gör jag varje år vid den här tiden. Jag tappar liksom lusten. Efter ramlingen har jag också börjat med att ha fula, halkfria kängor och byter då om som en annan tant när jag kommer till kontoret.

Nu måste jag hitta tillbaka till någon form av mys. December vet man ju hur det är med julförberedelser och allt. Januari är tomt på något sätt. Det är som om man bara ska överleva. Så jag tänker så här. Jag ska låtsas att det typ är härlig höstigt oktober/november. Omfamna mörkret, tända massa ljus och laga boeuf bourguinion. Ja, så får det bli.

Mina barn har som tur är helt drabbats av den timma Egypten bjöd på i tidsskillnad så vi är numera uppe med tuppen. Under hela december kunde vi sova till in på förmiddagen om bara alla måsten hade tillåtit.

I dag ska jag och Amanda plåta omslag till nästa nummer samt en hel del ”Inspirera mig” ska bli så kul.

Följ mig på instagram under dagen på hannahwidell så lovar jag att bjussa på en massa bakom kulisserna-bilder.

Ha en underbar dag.

Vi hörs snart!

Jag har haft en underbar dag med en massa möten med härliga människor. Vid fyratiden tyckte jag verkligen att det hade varit en bra dag. Sen vände allt. Hämtade Wilma och gick till Åhléns för att lösa vårt mörker som råder hemma. Det som har hänt är att alla spottar och tacklampor typ helslocknat och jag har lånat ut vår stege som gör att vi når upp till dessa. Utan de här blev det total mörker. Vi har alltså inga smålampor. Strunt samma jag slog till på tre lampor. Så när ni nu läser vidare vill jag att ni tänker att jag går ute i snöblasket med vagn och händerna fyllda med tunga kassar. Hundra meter från vår port missar jag tydligen en riktig isfläck. Jag ramlar så att alla kassar flyger och helt plötsligt ligger jag raklång över en cykelbana Hör mig själv säga SATAN. Trist kan man ju tänka men det här är tredje gången i år det händer. Jag blir tokig. Vad är det som gör att jag tydligen inte kan gå omkring säkert längre när det är lite snö ute.

Väl hemma möter jag det stökigaste hemmet i mannaminne och tappar helt fotfästet. Jag kan verkligen göra det när stöket är för påtagligt. Det blir liksom stökigt i mig. Gahhh vilken otrevlig start på kvällen.

Efter middagen kom jag över det här och nu sitter jag i soffan. Det kanske är här jag ska stanna till det våras eller skaffa broddar.

Jag är alltid så kluven med det här med nyårsafton. Det är väl i vanlig ordning det påtvingade bokslutet som gör mig obekväm för jag älskar att göra bokslut, stänga dörrar för att kunna öppna nya och allt det där.

Medan jag packade i hop hela familjen till Egypten tänkte jag mycket på året som gott. Tror att det är meningen att se lite bakåt vid den här tiden av året. Fundera på var jag var för ett år sen och sånt. För ett år sen kände inte jag er alls. Jag visste att jag skulle få en massa nya vänner men inte hur många och hur härliga ni är.

Amanda och jag skulle snart ge oss ut på nya marker. Gör saker tillsammans vi aldrig gjort förut. Vi hade ingen aning om hur det skulle gå eller hur det skulle bli. Jag är så ödmjukt tacksam för 2012. Det behandlade oss så fint. Eller ni behandlade oss så fint och bra. Tog emot vårt knas med öppna armar. Så jag vill passa på att tacka alla er för det här året. För att ni har skrattat, gråtit och hängt med oss.

Vi lovar att försöka göra allt lite bättre nästa år. Vi kommer att göra allt vi gör nu och lite till. Amanda och jag kommer med vår första kokbok. En Gotlands-landet-bok. Den kommer i maj. Jag kommer med min alldeles första roman. Sen blir det bloggar, program, tidningar och poddar så klart!

Mina nyårslöften handlar bara om att göra allt lite bättre, att vara så bra jag kan, tycka om mig själv, vara sjukt mycket mamma och älska min Bankis så mycket det bara går. Det är alles. Inget mer och inget mindre.

Gott nytt år finaste ni!

Åh vad jag ser fram emot att spendera 2013 med er!

Nu packar jag med er till Egypten! Sol och bad för hela slanten ska det bli. Jag har mest bara packat och packat i mörkret som råder utanför förnstret dagen lång. Inte ett dugg rolig och spännande. Men nu är jag nog klar. Planet går så tidigt i morgon att jag knappt orkar tänka på det. Jag ska försöka läsa en bok, lyssna på några poddar men framförallt ska jag lyssna på mina barn, på Bankis och våra andra vänner som ska med. Hoppas att få höra lite hav också. Nu är det sovdags för mig!