En turnerande musikers tre mest kulinariska ögonblick 2009:

(Ej i inbördes rangordning, det skulle vara ofint, för att inte säga omöjligt)

1. Cheezus, vilken guacamole

Att efter att ha pendlat mellan vedervärdig och icke existerande mat på diverse rockklubbar under mycket lång tid, kallas in från soundcheck av (ganska sträng) cateringdam för att presenteras för de mest kompletta quesadillas tillsammans med den mest utsökta guacamolen jag någonsin ätit. Vinet var inte dumt det heller. Santiago, Chile, jag är fortfarande mätt!

2. Köttets lustar i kubik

När fyra, egentligen för trötta för att äta, hårdrockare möter det argentinska köket med en lokal guide. Tavernan såg inte mycket ut för världen, men att grilla nästa sommar kommer att vara förenat med vissa, rätt grova, komplex. Cirka 1,2 kilo kött per man slank ner som ingenting!  Så. Jävla. Gott!  Vinet var inte dumt det heller. Vegetarianer, välj ett annat resmål.

3. Storleken är inte allt

Vikten av rätt fyllekäk efter att ha druckit väldigt mycket pilsner, med lika mycket linie-akvavit därtill, visade sig i Berlin. När man i sällskap med likaledes förfriskad gitarrist vinglar i (förhoppningsvis) riktning mot turnébuss bör man icke välja den största hamburgare den tyska huvudstaden kan uppbringa. Perfekta vickning – en 600 grams Triple Whopper är icke ditt namn!

Hederomnämnande 1: Att efter att ha genomfört en fantastisk, men mycket varm spelning i 40-gradig hetta på cirka 3 000 meters höjd med vissa luftkonditioneringsproblem (tårgas) i Quito, Ecuador, utan mat på ett drygt dygn, forslas till ett namnlöst hak för att utfordras med gigantiska hamburgare. Och att efter vår trummis mycket uttryckliga dryckesbeställning (Q: ”What would you like to drink?” A: ”One-hundred beers”) faktiskt få 60 stycken kalla pilsner! Hamburgarna var inte dumt det heller!

Hedersomnämnande 2: Att fyllekäka på riktigt bra hotellfrukost efter 30 timmars flyg! Perfekta vickning: Sheraton Monterrey,Mexiko, ÄR ditt namn!

Anders Iwers är en 37-årig tvåbarnsfar/Tiamatbasist/skivnasare/soffpotatis/exilgöteborgare – välj lämpligt epitet efter smak, alla är mycket relevanta – nyss hemkommen från en mycket slitsam, men vansinnigt rolig turné i Sydamerika. Ser fram emot julfrid, men det gör han å andra sidan året runt. Favoritmat på julbordet? Julgroggen.

Tre sköna saker 2009:

1. Sörmland ultra marathon (”The loneliness of a long distance runner”)

Mitt andra ultralopp. Trots kramp, illamående, hat, smärta, stundom total uppgivenhet och kanske inte den bästa sluttiden var detta en vidunderlig upplevelse. Loppet går genom de första 50 kilometerna på Sörmlandsleden genom stundom tuff terräng i oktober. Ett ultramaraton är för mig att smaka på livet, skrapa på ytan och utforska sig själv. Läs mer här. 

2. Immortal ”All Shall Fall”

Jag började skratta av glädje när jag hörde nya Immortal. Jag hade aldrig vågat hoppas på en så stark återkomst av de norska legendarerna. Bathoryinfluenser – check. Naturromantik – check. Catchy riff – check. Rå sång – check. Perfekt produktion – check. Bergsmassiv på omslaget – check. Viss distans (Sweden Rock: ”Good evening, ladies and gubbjävlarrr…”) – check. Alla rätt på provet! (Länk.)

3. Min Scott och stigar (Left hand path)

Den ädla sporten Mountainbike XC, som alltför få hårdrockare begriper sig på, fick en renässans i mitt liv anno 2009. Precis som Bay Area thrash uppstod den i Kalifornien. Finns det något skönare och mer avkopplande än att stridslystet rasa fram som en missil täckt av lera genom södra Stockholms olika fantastiska naturreservat? 100 procent koldioxidfri racing. Naturupplevelsen är 100 procent metal! 

Jesper Thorsson är en 37-årig tvåbarnspappa som är gillar att upptäcka bra musik, utöva roliga sporter och avnjuta maltwhisky och ambitiösa öl. Driver avdelningen Alternative Distribution Alliance Nordic på Warner Music, där de distribuerar och marknadsför makalös musik från bland annat Regain, Nuclear Blast och Roadrunner. Han är också delägare i merchandiseföretaget Truemetalmerch. Hårdrocken tog över totalt i Jeppes tillvaro efter att han som tolvåring bevittnat Iron Maidens ”World slavery tour” som gjorde ett stopp i Stockholm (2 nov 1984 – the point of no return).

AddEs  3 största överraskningar 2009:

1. Fontänorgasm. 

Har aldrig varit med om det innan. Att 2009 skulle bli det året som detta fenomen skulle ske kom som en chock. Trodde att det var kört, liksom. Började tro att detta kanske var en myt, ett påhitt för att dölja de pinsamma att kvinnan man har sex med faktiskt har kissat ner sig.

2. Korn på Downloadfestivalen.

Vill först poängtera att jag hatar nu-metal, så Korn var väl inget jag såg fram emot. Anledningen att jag tar upp detta är för att jag har sällan – och då har man ändå sett en del konserter i sina dar – har blivit så överkörd som när de gick på stora scen på Download-festivalen. Vilket jävla röj! Publiken gick apeshit!! Har aldrig sett 70 000 galningar i pogodans förr. Det lustiga i det hela är att jag reagerar speciellt på hur tajta de har blivit. Det visar sig då att min gamla trumlärare sitter på trumpallen. Träffade Ray Luzier under min tid i Los Angeles, då han spelade me David Lee Roth. Han lärde min bland annat introt till Van Halens ”Hot for teacher” Det är inte många konserter som toppar denna. AAARRREEE UUU REEEAADDDYYY! Hoppa nu…

3. B&W Zeppelin.

Marknadens bästa och absolut snyggaste iPod-dockstation. Har letat ganska länge efter något som låter hyfsat, men allt har varit skit. Hardcore Superstar köpte en Harman Kardon som vi använder i logen innan gig. Den är okej, men färgar ljudet lite väl mycket. Hängmatta liksom. B&W färgar också lite, men här förhöjs bara ljudbilden. Den lilla jäveln fyller också upp ett stort vardagsrum utan problem och det finns rejält med decibel (tro mig, jag har testat). Så ska du unna dig en rätt dyr julklapp i år så är detta något att satsa på.

God Jul!

Magnus ”Adde” Andréasson är en 33-årig pedant man som odlar växter och spelar trummor i Hardcore Superstar. Utslängd ur årskurs tre på Hvitfeldtska gymnasiet efter att ha antastat en lärare bakifrån. Distriktsmästare i längdåkningsskidor, klassisk stil. Älskar katter och lugna hundar som inte bits.