De som är lite om sig och kring sig har säkert noterat att The Mighty ’Tallica det senaste året har planerat att släppa en biofilm i 3D-format.

Först förnekade gruppen ihärdigt att några sådana planer fanns, när det först började kucklas om saken, men efter att en rad spelningar i augusti förra året med en specialdesignad scen och massor av specialeffekter kändes det väl lönlöst att hålla på informationen längre.

Och nu kommer det fansen egentligen mest har väntat på nu, förutom själva filmen då.

Nämligen namn och premiärdatum.

Jodå. Det kommer här och nu.

Den påkostade filmen (budgeten uppges uppgå till 20 miljoner dollar) har officiellt döpts till ”Metallica: Through the never” och väntas gå upp på biograferna i USA den 9 augusti.

Den som väntar sig en rak och okonstlad konsertfilm i stil med Led Zeppelins ”Celebration day” har emellertid orsak att tänka om. I stället vankas en kombohistoria där mer biotypiskt berättande blandas med liveklipp med rullens egentliga huvudpersoner.

Så här förklaras storyn i ett pressmeddelande från det amerikanska distributionsbolaget Picturehouse:

”Dominic DeHaan (”Chronicle”, ”The amazing Spider-man 2”) spelar en ung roadie som blir ivägskickad i ett brådskande ärende samtidigt som bandet spelar ett dundrande liveset framför en utsåld arena och (han) får sin värld omskakad från grunden.”

Lars Ulrich väljer i sin tur att kommentera projektet så här:

”Metallicas sätt att göra saker på är att kasta sig in i outforskade kreativa utmaningar utan skyddsnät. Att färdigställa den här filmen har varit en ganska omtumlande resa.”

Eh … Spontant känns det så där. Det finns liksom en inneboende svårighet att länka samman musik och agerande, vilket i det här fallet på pappret känns alarmerande. Risken finns ju att det blir ”Lulu” av det hela. En på pappret intressant idé som får ett genomförande så uselt att man nästan skäms för att ens ha varit peppad på det hela.

Om regissören Nimród Antal (bild ovan) ska ro den här skutan i hamn känns det som att han visar på större fingertoppskänsla än i sitt tidigare mest kända verk ”Predators”. En film som på sin höjd mest var okej och en smula monsterkul, men på det stora hela en popcornsrulle som egentligen tog slut innan den började.

Facit kommer i augusti. Fram till dess ger jag mig själv friheten att vara aningen skeptisk. Vilket, med tanke på ovan nämnda samarbete med Lou Reed, knappast är helt ogrundat.

Nedan går det i alla fall att se några klipp ifrån de konserter som sedermera kommer utgöra själva grunden för hela schabraket.