Gästbloggaren i full aktion på scen.

Tja på er alla trogna och otrogna bloggläsare!

Här kommer en rapport om hur det går till när Sonic Syndicate tar oskulden på sin första riktiga headlineturné ute i Europa. Visserligen gjorde vi en coheadline förra året med våra buksvågrar och idoler i Deathstars (fyndigt nog döpt till Death Syndicate tour). Men nu är det Sonic Syndicate som ensamt stolt bär byxorna i brödraskapet och visar vart verktygsskåpet ska stå, samt spikar fast det ordentlig!

Sonic Syndicate We Rule the World tour 2010.

35 gig ska plöjas igenom från spaghettilandet i syd (Italien) till Skottland i Norr, och detta på strax över sex veckor. Med oss på hela karavanen har vi (förutom onödigt mycket smink och hårsprej) även släpat med Stockholmsbandet: Blowsight. De har fått den stora äran att svetta in scenen/publiken före oss varje kväll. Samt ladda in och ut våra grejer, bädda våra sängar, massera våra tår, slicka rent våra scenkläder, svepa multivitamindrinkar medans huvudbandet dricker gin och tonic med stödhjul. Med mera. Ja, sådant basic som ingår i regelboken för samtliga supportband ni vet. Been there, done that! Hittills har de sköt sig bra, men är det så att de börjar käfta så är det bara att hota med duschförbud, dra in soundcheck eller att stänga av strömmen i bussen. Nackdelen med det sistnämnda är att vi delar buss.. Men det ska kännas att vara på turné med Sveriges största västkustband sedan Stefan & Krister!

Alltiallograbbarna i Blowsight.

Mental och kroppslig spis i turnébussen.

Nu har vi kommit halvägs in i turnén och efter att de senaste dagarna betat av ett par helt galna slutsålda tyska spelningar (Berlin, Leipzig, Bochum och Hamburg) så har vi i dag en välförtjänt day-off. I Leipzig fick exempelvis en herre glasögonen demolerade samt en saftig blåtira, i Bochum bröt en tösasnutt foten – och inte nog med det så har jag själv fått lite blåsor på vänster axel av allt gitarrsvingande. Det är med andra ord inte helt smärtfritt att gå på Sonic Syndicate-spelning eller att spela i bandet.

Getvätten in Germany!

Som sagt så var vi lediga i dag (måndag) och den tillbringades flitigt på det lokala tvätteriet i Hamburg. Mamma kunde tyvärr inte följa med på denna turné. Så då fick man ta biffen i egna händer då saldot av strumpor och kalsonger legat på minus de senaste dagarna. Vända ut och in funkar ju, men när inte ens det är ett alternativ så snackar vi kris (”It’s a big shit!”, som vår franske vän Cricket skulle ha sagt). Men nu ligger det i alla fall tio par nytvättade filsingar på bunkhyllan och luktar apelsin som aldrig förr. Det är nästan så det tar emot att behöva använda dem efter all tid och jobb man lagt ner på detta. Nej jag får nog låna ett par bättre begagnade av John i stället.

Ene sångaren Nathan J Biggs poserar i Tyskland.

Utöver detta rafflande tvättäventyr så passade även jag och Fidde (gitarrtekniker/hangaround) på att besöka Grosse Freiheit 36 på Reeperbahn där våra BFFs (Best Friends Forever) i Heaven Shall Burn och As I Lay Dying skulle lira ikväll. Tyvärr kunde vi inte stanna och se giget då vårt ekipage ska blåsa i väg till Paris senare i eftermiddag, men vi fick i alla fall växlat några ord med våra vänner och bevittna soundcheck. Fräckt värre! I morgon lirar vi i Paris, hell yee!

Hell-sningar, Roger.

Rock ’n’ roll-dricka funkar alltid.

Sajten Musiknyheter.nu uppger att inspelningen av videon till låten ”Turn it up” slutade ganska illa för Falkenberggruppens basist Karin Axelsson.

Albumaktuella ensemblens gitarrist Roger Sjunnesson berättar att olyckan inträffade under inspelningen av en scen där bandets medlemmar skulle mördas med en gitarr, som råkade träffa basisten. 

– Det såg så verkligt ut när hon träffades men snart insåg vi att det var på riktigt. Det var blod överallt, uppger Sjunnesson, som också har tagit bilden ovan med sin mobilkamera.

Förutom skärsår ådrog sig Axelsson, 24, även en hjärnskaking i olyckan.

– Det som skulle ha varit ett låtsasmord för en kul video blev nästan en snuff-film, rapporterar fyrsträngaren själv.

– Jag har fortfarande rejäl huvudvärk och jag vet inte om jag kan genomföra nästa konsert med bandet eftersom jag känner mig konstant snurrig. Men jag kommer att göra allt för att det ska se, fortsätter hon.

Sonic Syndicate släpper sitt fjärde album ”We rule the night” den 1 september. Skivan är fullängdsdebut för sångaren Nathan J Briggs och är producerad av meriterade Toby Wright, som även har jobbat med bland andra Slayer, Ozzy Osbourne, In Flames och Sonisphereaktuella Mötley Crüe. Ett så kallat e-card med reklam och annan marknadsföring går att kolla in här.

De 3 fräckaste turnéminnena 2009:

1. Dödskul i Hamburg

I våras gjorde vi en co-headline turné i Europa tillsammans med världens bästa och skönaste band Deathstars, och på sista spelningen i Hamburg tog vi tillfälle i akt och klädde ut oss till våra idoler. Komplett med ryska uniformer, ridstövlar, kaptenshatt, corpse paint, läppstift och ett par kilo glitter i fejan, som skulle ge vilken julgran som helst komplex. Hur grymt som helst och minen på publiken när vi kom ut som Deathstars var helt oslagbar.

2. Här ligger en kejsare begraven

I slutet av sommaren tog vi vårt pick och pack och blåste upp till nordligare breddgrader, närmare bestämt Peter Tägtgrens Studio Abyss, för att spela in ett par nya fete låtar. Vad vi inte visste var att grabbarna i Dark Funeral också vara där för att slakta in nytt album. Detta var dock inte så livsfarligt som man fördomsfullt kunde tro, utan efter ett par stadiga whiskygroggar blev vi snabbt de godaste vänner. Emperor Caligula (sångare) frågade bland annat om Sonic var intresserade att lägga körsång på nya Dark Funeral-skivan, och Robin fick som första person någonsin tjatat igenom att testa Caligulas scenkläder.

3. Står Sabaton pall för en tävling?

I början av sommaren gjorde vi ett gäng festivalgig i Tyskland, Schweiz och Österrike tillsammans med våra Dalahjältar Sabaton. På vägen hem förenade vi även nytta med nöje och stannade till vid Calles i Heiligehafen (Tyskland svar på Mecka) för att tjacka billig bärsa och dylikt medans busschauffören passade på att ta sig en lur. Detta blev startskottet för en supafest utan dess like, och efter ett par stadiga järn stöpte vi den brillianta och mycket manliga idén att ha en lastpall-staplartävling. Hur resultat blev kan ni beskåda här ovan.

Roger Sjunnesson är 26 år och slaktar navelsträngad gitarr i västkustbandet Sonic Syndicate.