Du har säkert märkt att det finns ett samband mellan vad du tänker och vad du känner? Sambandet finns åt andra hållet också, det blir en positiv eller negativ spiral där tankar och känslor matar varandra.

Det är därför man bör undvika avgörande handlingar och beslut när man är stressad, irriterad eller skitförbannad. Det blir sällan bra, känslorna kör över logiken och alla tankar du tänker matchar känslorna du känner istället för verkligheten.

Det är också därför du plötsligt kommer ihåg allt dumt din partner nånsin har gjort när ni bråkar, hjärnan plockar fram allting den associerar med känslan för att liksom ”hjälpa till”. Det är ju snällt av den på ett sätt, men det ger en väldigt ensidig bild.

Därför har jag bestämt mig för att inte ta mina tankar på så stort allvar, särskilt inte när jag mår dåligt. Det är väldigt lätt att snurra in sig i dystra grubbeltankar när man har en dålig dag, just fått ett negativt besked, är allmänt besviken eller har PMS. Men det betyder ju inte att tankarna är sanna! Världen utanför min hjärna ser ju faktiskt precis likadan ut oavsett vad jag tänker om den. Hur jag uppfattar den förändras däremot ordentligt.

Känner du till den så kallade Broaden and build-teorin som jag skrivit om tidigare vet du att du ändå inte är i nåt vidare skick för att ta stora beslut, lösa problem eller vara produktiv och kreativ när du är i ett negativt känslotillstånd. Steg ett är därför att ta itu med känslan först, kanske med lite self-compassion, ett snack med en vän eller en sväng till gymmet. Först därefter kan du överväga att ta beslutet eller lösa problemet.