Lyckoforskningen visar tydligt att goda relationer och närhet till andra människor är en av förutsättningarna för att vi ska må bra. Och ingen blir förvånad över det, men många är förvånade över sin ensamhet. Vi lever inte längre varken i mindre grupper på savannen eller i ett bondesamhälle där nära och kära alltid finns på promenadavstånd. Numera sitter vi i helt egna små betonglådor, staplade på varandra till höga hus, och intalas att allt blir bra om vi bara är tillräckligt självständiga.

Men det finns saker som inte går att fixa själv. Kärlek är en sådan sak. Vänskap en annan. Närhet, kontakt och gemenskap ytterligare några.

För det går inte att ta hand om varandra när alla tar hand om sig själva. All den närhet och kärlek som du längtar efter bygger på att du släpper kontrollen och är så sårbar att någon kan komma dig nära och ni kan mötas. Oavsett dom du ber en vän om hjälp eller föreslår en dejt finns möjligheten både till närhet och avvisning. Det är den risken som vi alla tar varje gång vi vågar närma oss en annan människa.

Jag vet, det kan vara skitläskigt. Men ditt behov av mänsklig närhet kommer inte gå över, ditt hjärta kommer fortsätta bulta. Vi behöver varandra.

Och vad är alternativet? Att vara ensam resten av livet, alltid fixa allting själv och aldrig släppa någon nära? Där snackar vi riktigt läskigt!

Det enda som är läskigare än att ta risken är att inte göra det.