Slarvigt, många felpass – och 0–2 i baken efter fyra minuter.

Men AIK ryckte på axlarna och visade att man inte är samma lag som förra säsongen.
De svartgula övertygade i premiären, parkerade stora delar av matchen i anfallszonen och till slut kom utdelningen också.
1–2, 2–2 och 3–2 grejade tre premiärpoäng mot ett, faktiskt, blekt Oskarshamn som å sin sida inte visade att man kommer vara ett dugg bättre än i fjol.

26-6 i skott efter två perioder och då hade AIK inte ens varit särskilt skjutglada.

De försökte många gånger att dribbla sig in i mål, trots flertalet öppna och bra skottlägen.
Framför allt i powerplay.
Det var nästan så att Roger Melin borde ha spelat in matchen på DVD, spara och visa spelarna under säsongens gång när det ska pratas om effektivitet.
För AIK spelade bra, riktigt bra – men var extremt ineffektivt.
Det slutade ju lyckligt ändå för fjolårets fiaskolag och flera spelare gjorde ett starkt intryck. Jag vill nämna nyblivne kaptenen Christian Sandberg, Oscar Steen, junioren Jesper Bratt, backen Eric Norin, Malte Strömwall och hårdjobbaren Marcus Jonsson.

Spelare som stack ut.

***

På hockeyallsvenskans upptaktsträff i måndags valde de flesta lagen sina målvakter som nyckelspelare i truppen.
Det visade sig nu att det inte var något struntprat.
Åtminstone inte i Oskarshamns fall.
Dan Bakala var overkligt bra och räddade laget från en brakförlust.
Han tillhörde en av seriens bästa målvakter i Mora i fjol och för mig är det en gåta att han sajnade för Oskarshamn.
Jag vill påstå att han utan tvekan skulle platsa som backup i ett SHL-lag och det baserar jag på vad jag sett av honom under fjolåret samt i kväll.

***

Oskarshamn och seriepremiärer är en dålig kombination.
Senast laget vann en premiär var – håll i er nu – 2004 (!).
Så vi kanske inte ska dra så stora växlar av den här matchen, trots allt.