En viktig sak att lägga till är att kungen faktiskt kommer att lägga åtskilliga miljoner ur egen ficka. När danska kronprins Frederik och Mary gifte sig 2004 betalade drottning Margrethe en stor summa pengar av sin egen förmögenhet. Bra på alla sätt. 

Även om bröllopet är en statsangelägenhet tycker jag att det är självklart att kungen betalar en del själv. Alla delar av festen bör inte betraktas som en statsangelägenhet. 

I dag avslöjar jag hur mycket skattepengar som går till Victorias bröllop. Det blir dyrt men ändå inte. Lena Mellin skrev en klok krönika som ni kan läsa här!  Slår man ut kostnaden per svensk är 1,55 ingenting. 

Jag träffade statsministern Fredrik Reinfeldt på Rosenbad i går för att få reda på bakgrunden till beslutet. Efter att ha irrat runt i korridor efter korridor i sällskap av statsministerns medhjälpare fick kom vi äntligen fram till ett trevligt mötesrum. Fotograf Magnus fick stränga order om att inte plåta ut mot fönstrena av säkerhetsskäl. Ingen ska kunna gissa vilket rum vi befann oss i. 

Reinfeldt hade precis landat från en resa i samband med ordförandeskapet och såg en aning trött ut. Till en början var han mycket korrekt och pratade som ur ett skrivet dokument, men snart tinade han upp och pratade mer ur hjärtat. Det märks att han gläder sig över Victoria och Daniels bröllop. Han pratade om kostnaden men även om vinsten av ett kungligt bröllop. Och ärligt talat, Lena Mellin har rätt, 1,55 per skalle är inga pengar alls. Men visst finns det vårdköer som skulle behövt pengar…

Det är svårt att göra en uppskattning av vinsten för samhället. Jag var med och tog fram siffror när Svensk Handel gjorde sin undersökning av bröllopsvinsten som beräknas bli 2,5 miljarder kronor. Det ska bli mycket intressant att se de positiva effekterna av bröllopet. 1976 var det en miljard människor som följde kungaparets bröllop. Det blir knappast färre som vill se Victoria gifta sig med Daniel Westling den 19 juni nästa år. 

Foto: Magnus Sandberg/Aftonbladet

Får jag presentera Hisahito, prins av Japan, eller – den lille pojken som dödade debatten om kvinnlig tronföljd i Japan. 

I flera år diskuterade japanerna möjligheten att införa kvinnlig tronföljd i landet. Kronprins Naruhito och hans hustru Masako har ”bara” en dotter, Aiko. Eftersom det var ont om manliga tronföljare startade diskussionen om en lagändring och låta flickor ta plats i successionsordningen.

Man kan tycka att det vore ett klokt och modernt steg för Japan. När jag jobbade för Svensk Damtidning träffade jag ett japanskt tv-team ett flertal gånger. De var i Sverige för att göra reportage och studera den svenska modellen där Victoria blev tronföljare 1980. De var väldigt nyfikna på konsekvenserna av att ha en kvinnlig tronföljare, både för Sverige och för Victoria själv. Kanske kunde Aiko trots allt kunna axla ansvaret att föra den japanska kungafamiljen vidare in i historien. 

Men när Naruhitos bror prins Fumihito och hans fru Kiko fick en son 2006 dog debatten ut. Nu när det fanns en liten pojke som kunde bli kejsare var det inte längre intressant att prata om flickor. 

När kronprinsessan Victoria en dag blir drottning kommer världen ha placerat många kvinnliga regenter på tronen. Det hade varit fantastiskt om även Japan bidrog till drottningsamlingen och lät Aiko bli kejsarinna.

Foto: Scanpix

Prinsessan Ingrid Alexandra är fem år och än så länge ganska omedveten om hur hennes liv kommer att se ut den dag hon blir Norges regent. Hon är nummer två i tronföljden efter sin pappa kronprins Haakon och kung Harald. 

Ingrid Alexandra har ett väldigt speciellt band till vår kronprinsessa. Eftersom Victoria och Haakon står varandra väldigt nära så blev Victoria Ingrid Alexandras gudmor. Victoria glömmer aldrig hennes födelsedag och skickar alltid presenter om hon inte kan gratulera Ingrid Alexandra personligen. 

Kronprinsessan Victoria berättade om Daniel Westling och sin kärlek till honom när hon blev intervjuad av historiken och författaren Herman Lindqvist i våras. I november kommer hans 51:a (!) bok och eftersom det är jubileumsår för släkten Bernadotte 2010 så passar det fint att den handlar om Sveriges blivande drottning.

Herman har berättat för mig att boken bygger på flera intervjuer med kronprinsessan men även med kungen och prinsessan Madeleine. ”Kronprinsessan berättar om sig själv, sitt liv och om sitt möte med Daniel. Men även vad hon tycker hon tänker om livet, Sverige och framtiden för monarkin” säger Herman Lindqvist. Missa inte!

Är du sugen på mer Herman-historia så får ni inte missa honom i Aftonbladet. Här hittar du hans krönikor! Eller läs hans nyutgivna bok Jean Bernadotte – mannen vi valde. Herman Lindqvist berättar om ätten Bernadottes födelse och om marskalken som blev svensk kung 1810. 

Foto: Scanpix