Dagens mest oväntade?

Höllvikens seger mot Dalen. Med 9-4. Var kom den ifrån?

Höllviken hade tolv raka förluster i bagaget och noll bortasegrar, mot Dalen som gått rent hus under 2015 med fyra raka trepoängare i bagaget. Trendbrott deluxe alltså, för båda lagen.

Dalen ledde med 3-0 i första perioden och trodde nog att det var klart. Höllviken kan man dock aldrig, aldrig räkna bort, vilket det här blev ett bevis för. Men det trodde jag SSL-lagen lärt sig, vilket bevisats av Höllvikens förlusttrend. Men Dalen verkade ha glömt det.

– Det ska inte gå, men det gick, sa stjärnan Johannes Wilhelmsson som dunkade in fem poäng.

Huvudet på spiken. Det där ska ju vara omöjligt, med så många förluster i ryggsäcken, med 0-3 i baken, mot seriens formstarkaste lag. Ändå gick det.

– Vi tänkte inte så mycket, det brukar inte hjälpa, sa Wilhelmsson.

Han får det att låta så enkelt. Det är det ju inte. Några taktiska ändringar, lite flyt, lite jävlar anamma vände på det här. Och, gissar jag, en gnutta underskattning från Dalen vars tuppkam kanske reste sig lite för högt. Hur som helst: vilken jäkla bedrift.

– Det är svårt att beskriva hur vi haft det med tolv raka förluster. Jag har aldrig varit med om något liknande och har aldrig spelat i något bottenlag. Det är oerhört tufft att förlora hela tiden och det var viktigt att bryta trenden. Vi måste börja vinna matcher om vi inte ska åka ur, sa Wilhelmsson, som också menade att om man ska ikapp några så är det Granlo.

Ja, så är det. AIK når man inte. Men svårt att tro att man når Granlo heller, men visst blir matchen i Halörhallen mellan just Höllviken och Granlo en nyckelmatch. Speciellt om tabellglappet på sex pinnar minskat till dess. Och pressen ligger på Granlo.

Höllviken, de verkar inte beröras av något, inte tolv raka förluster, inte underläge med 0-3.

Laget har ju alltid varit uträknade av alla, i alla serier, alla säsonger, men lik förbannat så slår man tillbaka. Det är bara att buga och bocka. Jag tror inte det räcker för något nytt SSL-kontrakt, men man ger sig då inte frivilligt.

***

Falun fick ju som bekant stryk av Dalen tidigare i veckan.

Därför kändes det logiskt att man skulle köra över Helsingborg – vilket man också gjorde. Coach Thomas Brottman hade säkert gett laget en avhyvling och han hade ju också kastat om i enheterna nu, bland annat särat på Rasmus Enström och Alexander Galante-Carlström, och visst var det ett taggat Falun vi såg i eftermiddags.

Visserligen var det öppna svängdörrar från start – sex mål på dryga tolv minuter – men från dess att Jack Kvist skottat in sitt andra mål för matchen fram till 4-3 så var det här hemmalagets match. Falun vann mittperioden med 3-0 – och det kunde ha blivit mer. 8-4-segern var solklar.

Falun hade helt enkelt en annan växel: bättre på att lasta in folk på mål, distinktare i spelvändningarna, såg de öppnande passningarna, andra tempoväxlingar. Kort sagt: jag tycker att det var klasskillnad jämfört med Helsingborg.

Sedan är det ju en fröjd att skåda Rasmus Enström ibland alltså. Som vid 6-3-målet av skäggbacken Adam Fernqvist, där Enström står vi ett frislag och ser ut att funderade på vad han ska göra, och så pang så sitter bollen på bladet hos en sopren Fernqvist som bara kan stöta in bollen bakom en chanslös Jonathan Paulsson. Innebandy-poesi. Johannes Skog – som matchades med Enström och Jonas Svahn – såg också lite pånyttfödd ut. Han är ju lite som Helsingborg, kan vara både fågel och fisk, men när han är som bäst så är han liksom bara på rätt plats vid rätt tillfälle hela tiden. Det var han flera gånger idag och kunde dunkat in mer än det enda mål som det blev.

Helsingborg? Efter fyra raka vinster så har laget nu tre raka förluster. Som sagt: det där laget är ett mysterium. Idag visade man inte mycket slutspelskvalitet, tycker jag.

***

I efterdyningarna av Höllvikens skrällseger mot Dalen, så bjöds det på fler överraskningar idag:

AIK – Sirius 5-3: Överraskning och överraskning, men ser man till tabellen så. Men AIK är för bra för sin bottenplacering, i och för sig. Värvningen av Rickie Hyvärinen har sannerligen blivit en succé, han dunkade in tre bollar och hade stor del i vinsten. Men åtta poäng upp till slutspel, det klarar inte AIK.

Linköping – Mullsjö 5-7: Nja, trodde Linköping skulle upp på banan nu efter trendbrottet senast, men det blev tillbaka i förlustfåran efter att ha fallit hemma mot Mullsjö, som å andra sidan taggat upp, men som varit risiga på bortaplan. Nu blev det i alla fall en bortaseger, den första sedan i slutet av september och den blott andra för säsongen. På tiden, kan man tycka.

Växjö – Pixbo 7-6 (ot): Kryss igen för Växjö, det tionde i år vilket är överlägset mest i SSL. Men just i den här matchen, mot serieettan Pixbo, tog man nog gärna det. Dessutom fixade man ju extrapoängen efter ett övertidsavgörande av stekhete Valdemar Ahlroth, som gjorde sju poäng mot Helsingborg tidigare i veckan. Bara en poäng idag, men desto viktigare. Växjö är i bra form, är uppe som åtta i tabellen och har en hängmatch att lira. Pixbo kvar i serieledning.

***

Jag är ju skyldig er lördagens matcher också.

Granlo – Warberg 4-5 (ot): Starkt av Granlo att orka hämta ikapp både 0-3 och 2-4 och ta en pinne, innan Warberg kunde vinna på övertid sedan Rikard Eriksson avgjort. Viktiga poäng för båda lagen: Granlo som går mot säkrat kontrakt och för Warberg som är inblandade i slutspelskampen med ett knippe lag.

Kais Mora – Storvreta 6-12: Flaggade ju för kryss i den här matchen – men så satte Storvreta ner foten rejält, körde över Kais Mora och vann med klara 12-6. Starkt, givetvis, även om Kais Mora brottas i botten. Fem poäng av Joakim Olsson.

***

Hade ett öga på toppmötet mellan Pixbo och Rönnby.

Pixbo imponerade måste jag säga. Spelade riktigt bra, vasst bollrull och hade också förmågan att hitta ytorna för att skaffa riktigt bra chanser. Dock så saknades lite av skärpan just i avsluten – något som varit ett aber i flera Pixbo-matcher den här säsongen – vilket gjorde att man inte kunde vinna matchen, vilket man kanske skulle gjort sett till spelet.

Nu funkar det ju dock inte så i idrott att bollinnehav, skott eller målchanser avgör – utan det är målen.

Rönnby har några sylvassa spetsar, inte minst Madde Backlund, men också avige Malin Wikström, och när väl Västerås-laget fick sina chanser, ja då var de sylvassa. Rönnby ledde ju också med 3-1 i början av sista perioden, men Pixbo åt ikapp och kom förbi, innan Julia Nilsson elegant styrde in 4-4 i slutminuterna. Kan ändå, trots Pixbos spelövertag, unna Rönnby den pinnen eftersom man ändå fredade sig så bra som man gjorde. Laura Loisa var för övrigt riktigt bra i gästernas kasse.

Till slut så tog Pixbo två pinnar, efter att Caroline Böcker avgjort med ett vasst och otagbart skott från kanten, vilket fastställde slutresultatet 5-4.

– Sett till hela matchen är det lite surt att vi inte tar en trea eftersom vi för spelet och har fem eller sex bollar i målramen, men Rönnby är vassa i sina vändningar. Det känns ändå hoppfullt inför framtiden att känna att man är missnöjd när vi ändå vinner mot ett topplag, sa Julia Larsson till mig efter matchen.

Klart är i alla fall att detta är två absoluta topplag i serien. Kanske håller Pixbo något snäpp över Rönnby, trots allt, även om Rönnbys vassaste spetsar kanske är något vassare än Pixbos dito, men å andra sidan sitter Pixbo på en vassare bredd. Den stora skillnaden tycker jag dock är backarna – Pixbo en annan tyngd och pondus där, i mitt tycke. Omskolade Linn Lundström ser ju till exempel ut att trivas ypperligt i den positionen.

Känslan är ju att det är en trio som gör upp om guldet: Kais Mora, Rönnby och Pixbo. Med Iksu som en dark horse.

Julia Larsson var inne på samma linje:

– Jag tippar att både vi, Rönnby och Kais Mora finns med i semifinalerna, sa hon, och trodde givetvis på sitt eget lag:

– Vi har fått ihop våra femmor, hittat ett spel och har fler nyckelspelare i år, vi står inte och faller med några individer. Vi har ingen bred trupp men får vi vara skadefria så kan det absolut vara dags för oss i år.

En styrka i Pixbo i år är ju att man vunnit alla (innan skrällförlusten mot Karlstad) matcher mot lag utanför de ”sex stora” (Kais Mora, Rönnby, Iksu, Djurgården, Endre).

– Så är det, vi har ett helt annat lugn när vi möter de sämre lagen i år. Vi är säkra med bollen, vågar spela vårt spel. Tidigare år känns det som vi gjort våra sämsta prestationer mot de sämsta lagen, vi har haft svårt att ha för mycket boll på något sätt. I år känns det som vi kan hantera både och, vi kan möta både topp- och bottenlag, vi stressar inte upp oss, sa Larsson, som också fick förklara förlusten mot Karlstad:

– Matchen var underlig. Det var inte vår sämsta prestation alls, vi fick iväg 52 skott eller något, men att göra bara tre mål är ju under all kritik. Men deras målvakt var bra och jag tror hon sa själv att det var hennes livs match. Det är ingen match vi hänger upp oss på.

Pixbo växer ut till en allvarlig guldkandidat, absolut. Coachen Jonas Eliasson stämplade ju sitt lag som Sveriges bästa på SSL-upptakten. Det är inte omöjligt att han får rätt när vi summerar säsongen.

Damerna i övrigt idag:

Endre – Djurgården 7-5: Jodå, Endre hittade vinnarspåret igen på hemmaplan och kunde slå tillbaka Djurgården, om än inte med några stora siffror. Megastjärnan Anna Jakobsson var som brukligt en av segerorganisatörerna med tre kassar framåt, inklusive det matchvinnande 6-4-målet i den andra perioden.

Kais Mora – Telge 6-1: Som väntat hemmaseger. Det mest överraskande är kanske att segern inte blev större – men tydligen så gjorde Linnea Bergman sin vana trogen en stormatch för nykomlingen. Kais Mora – där Falun-förvärvet Johanna Holmbom, som nyligen gjorde comeback, sköt sitt första mål för säsongen – vann skotten med hela 50-23.

Huddinge – Jönköping 5-5: Ah, ett rätt tippat kryss. Händer ibland. Jönköping ledde med 1-0, 3-1, 4-2 och 5-4 men lyckades inte knyta ihop säcken, utan Huddinge kom tillbaka och kvitterade genom Elin Roos vilket gav delad poäng.

Iksu – Falun 7-2: Ytterligare en målfest av Iksu som uppenbarligen har fått lite islossning i sin offensiv då man vann stort mot Huddinge i omgången innan. Två nya mål av Emelie Wibron som är i fin poängform just nu.

Uppsala – Dalen 2-2: Nej, Uppsala lyckades inte ta chansen att stressa Dalen på allvar i slutspelskampen, utan fick nöja sig med en pinne efter en målsnål historia. Därmed tror jag att det blir svårt för Uppsala att greja någon slutspelsbiljett, faktiskt.

Täby – Karlstad 1-2: Alltså, vad har hänt med Täby? Höstens succélag har verkligen inte gått att känna igen de senaste månaderna. Åtta förluster på de nio senaste matcherna skvallrar om en del, trots att man sitter på spetsarna Louise Wickström och Jennifer Stålhult. Grymt viktig seger för jumbon Karlstad som nu bara är en pinne bakom Telge som innehar kvalplatsen. Tilda Flodell och Julia Lid-Nilsson, ett mål och en assist vardera, låg bakom värmländskornas seger.

***

Nya SSL-matcher på onsdag. Intensivt schema just nu.