Flikar in ett grattis till Pixbo och Rönnby, som säkrade avancemang till semifinalerna på damsidan ikväll.

Därmed är de tre största guldfavoriterna vidare till semifinal – för visst kommer det att stå mellan Kais Mora, Rönnby och Pixbo? Med favoritskapet rangordnat i samma ordning som lagen radades upp.

Kais Mora har imponerat mest hittills, i och med att man svepte Täby ganska klart.

Rönnby chockförlorade första matchen mot Dalen, men har sedan tagit tre raka där man växlat upp för varje match som spelats.

Pixbo hade det på förhand tuffaste motståndet, men malde till slut ner Djurgården som dock stretade på bra med en tunn trupp.

Den fjärde serien mellan Endre och Iksu, där Endre leder med 2-1 i matcher, kan avgöras imorgon. Min känsla säger dock att Iksu vinner match fyra trots storförlusten senast, och tvingar fram en femte och avgörande match på Gotland i helgen.

Men oavsett om det blir Endre eller Iksu som går vidare, så tror jag inte att något av de lagen orkar med att ta sig till final, eftersom Rönnby kommer stå för motståndet i semin.

Den andra semin blir ju Kais Mora mot Pixbo. Mer oviss, även om Kais Mora givetvis är klar favorit.

Mitt tips, Kais Mora mot Rönnby i final.

Men vi ska inte gå händelserna i förväg – först väntar vi in ett rafflande avgörande mellan Endre och Iksu.

***

Idag var nog sista gången vi såg Emelie Lindström och Hermine Dahlerus spela innebandy. Kanske de två bästa damspelarna genom alla tider. Sorgligt. Speciellt gällande Lindström, som inte är speciellt gammal. Hon brukar vara bestämd när hon bestämt sig – men det är bara att hoppas att innebandysuget blir så stort att hon inte kan låta bli att lira i höst.

***

Har ju inte riktigt hunnit behandla Helsingborgs dunderskräll mot Pixbo. Första gången på 17 år som seriesegraren ryker redan i kvarten. Ytterligare ett bevis för hur mycket jämnare SSL har blivit. En seriesegrare kan inte bara rusa igenom kvarten. idag är alla lag bättre tränare, bättre strukturerade – och mer svårslagna. Det finns inga givna matcher.

En del undrar om Helsingborgs skräll är den största någonsin.

Jag vet inte. Jag är för färsk i innebandysfären för att placera in skrällen i ett tidsperspektiv, men jag konstaterar att det är en dunderskräll.

Allt talade ju för Pixbo: hemmafördel, storsegrar mot Helsingborg under säsongen, spelarmaterialet, Daniel Johnssons skada.

Jag har inte förhört Helsingborg, och även om det låter som en paradox, så kanske Daniel Johnssons skada är anledningen till bragden. Med honom borta blev skåningarna ännu mer nerskrivna, ännu mer nedtryckta i skorna, vilket fick dem att sluta sig samman ännu mer, ge sig fan på att visa att man kan.

Plus att det gett utrymme och mer plats åt spelare som Nicklas Lidholm, Carl Nilsson och Marcus Gullstrand – tre lirare som lyft sig ur den grå massan och vuxit ut till slutspelsgiganter.

Stjärnorna Linus Nordgren och Jani Kukkola är navet i Helsingborg – men att den där trion klev fram och helt plötsligt såg landslagsmässiga ut, är anledningen att man kunde skrälla.

Det är ju också den typen av spelare som passar perfekt i slutspel: oömma, fysiska och hårt arbetande lirare som inte räds en radda blåmärken för att fixa segrar.

Den uppoffringen syntes inte hos Pixbo-stjärnorna, där målmaskinen Patrik Malmström försvann helt och hållet. Där Martin Östholm var en skugga av sig själv. Där Daniel Calebsson efter en rapp start inte orkade följa upp. Att leta fel i efterhand är enkelt. Det är lätt att fråga sig om det verkligen var rätt att redan innan slutspelet gå ut med att David Jansson var klar för Schweiz landslag till nästa säsong. Med facit i hand: nej.

Pixbo radade ihop.

Men Helsingborg gjorde dem också dåliga.

En praktskräll. Imponerande, Helsingborg.