Han har varit sjuk och inte kunnat träna i veckan.
Det märktes verkligen inte på Daniel Johnsson som var glödhet för Helsingborg mot Falun. 29-åringen sköt alla tre hemmamålen i 3-3-krysset – men borde faktiskt gjort ännu mer.
På övertid hade han ett skott i insidan av stolpen. Så mycket närmare blir det inte.
Han hade två halvchanser till, dessutom.
Jag frågade hur han mådde efter matchen.
– Jag är sliten och har ont i kroppen. Riktigt seg. Jag har varit riktigt, riktigt förkyld. Men jag har inte haft någon feber i alla fall, sa han.
Jag kunde inte låta bli att påminna honom om vad som hände Johannes Larsson ifjol, som spelade sjuk och sedan blev sämre.
– Jag tänkte också på det, men förkylningar brukar inte vara så farliga och jag har som sagt inte haft feber, sa han.
Även om han inte haft feber, så var han sannerligen het.
– Haha, precis så sa min flickvän också, sa Johnsson.
Stjärnan har ju varit strålande i säsongsinledningen, haft fin träffsäkerhet och stänkt in många bollar.
Matchen mot Falun var underhållande. Det svängde, det var jämnt, det hände många saker.
Dalalaget, med sex raka segrar i bagaget, såg länge ut som vinnare. Alexander Galante Carlström saknades på grund av sjukdom och ersättaren Simon Cederström petade in 2-1-målet på en fin passning av Rasmus Enström, och sedan kom också 3-1 efter att evige talangen Casper Backby nätat.
Men Helsingborg kom alltså tillbaka.
Tacka Daniel Johnsson för det.
Det var inga dussinmål han gjorde heller, det bara small.
– Jag fick skjuta in mig ganska bra i första och början av andra perioden, sedan var det bara att pricka in bollarna sen. De två sista målen sköt jag väl mellan benen på försvararen, sa han.
Det enda man saknar, och har gjort hela hösten, är väl hans zorrande.
– Jag har försökt lite, men det har inte gått hem. Jag får spara dem, sa han.
Helsingborg fortsätta att imponera. Högstanivån är högre, dalarna är inte lika djupa längre. Kryss mot Falun, med mersmak, är ett styrkebesked.
Matchens snackis:
Johan Rehns stängning av Joel Von Reis, där den sistnämnde blev skadad. Medvetet eller inte från Rehns sida? Jag är tveksam, jag tycker det känns som han är på väg att resa sig samtidigt som Von Reis kommer där och att det blir en kollision snarare än att han försöker göra något fult. Oavsett, smällen tog förbaskat illa på Von Reis, hoppas han är på benen snart igen.

***

Det är ta mig sjutton förbaskat små marginaler i innebandy allt som oftast.
Men mellan Dalen och Warberg var det extremt.
Jag tänker då på några sekvenser i sista perioden.
Dalen slog en långboll som Warberg-backen Daniel Gunnarsson klev upp på och skulle sparka iväg – men han missade totalt och bollen landade hos en sopren Marcus Berglund som satte bollen i stolpen.
Ett och annat Warberg-hjärta måste ha stannat där.
I det läget hade Warberg tappat en 3-1-ledning till ett 3-4-underläge, och den där chansen kunde ha gett 5-3 till Dalen och förmodligen stängt matchen.
Vad händer istället?
I sekvensen efter smackar glödhete Daniel Karlander in 4-4 med sitt tredje mål för matchen (han gjorde dessutom mål för femte matchen i följd) vilket räddade ett kryss som sedan blev två poäng efter att Victor Ferraresi övertidsavgjort.
Riktigt galet, faktiskt.
Grymt viktiga poäng för Warberg som ju gick skilda vägar med tränaren Oscar Lundin i fredags, och som i första matchen utan honom (nåja, han har ju missat de senaste matcherna av privata skäl, men första matchen där han är helt frånkopplad) får alltså bli en seger. Där har man något att bygga på.
Men det var ju en nervers.
Warberg tappade 2-0 och 3-1 till underläge, men orkade komma tillbaka. Den moralen får man ta med sig.
Nedmonteringen av förstakedjan, som man gjorde under matchen senast, har ju dessutom fallit väl ut, med Karlander som ankare i andrakedjan nu, där Rikard Eriksson och Mattias Kongstad istället fått med sig Tom Ondrusek i förstakedjan. Karlander är som sagt riktigt het just nu.
Annars:
Suspekt att se comebackande Oscar Eriksson Elfsberg, som opererat näsan, spela i en mask som nästan täckte hela ansiktet. Såg ut som en ”storm trooper” i Star Wars.
Dalen?
Ganska svaga i två perioder där Warberg var vassare. Många som syntes väldigt lite. Det blev bättre i tredje, men det var så dags. Tre raka hemmatorsk nu, tillhör inte vanligheterna.

***

Det vill sig verkligen inte för Karlstad.
Värmlänningarna ledde med 3-0 en bit in andra perioden, hade 4-2 efter två perioder och ledde även med 5-4 i den tredje perioden, men fick ändå nöjda sig med en poäng borta mot Mullsjö.
Normalt sett är det ett bra resultat.
Men Karlstad går kräftgång nu och ville verkligen, verkligen ha den där trean.
Anton Vestlund fortsätter att imponera. Han förvaltade vackra sidledspassningar av Colling-bröder vid både 1-0 och 3-0, och Jonas Wiberg tog i för kung och fosterland när han bombade in 4-2 i andra periodens sista minut.
Fram tills dess så kändes det som att Karlstad tog de chanser man fick, samtidigt som Mullsjö verkligen fick kämpa för sina mål.
Men i tredje tog Mullsjö över fullständigt. Karlstad stack upp och hade sina chanser, men hemmalaget mullrade verkligen på – och fick också sin utdelning.
Efter fyra minuter av sista så var det 4-4 efter två distinkta skott och då kändes det som en tidsfråga innan Mullsjö avgöra.
Men då, från ingenstans som det kändes, bombade Karlstads Erik Nilsson Allansson in 5-4 från kanten.
57.57 tog Mullsjö timeout.
58.24 utjämnade Johan Nygårdh.
Verkligheten är grym för Karlstad just nu.
Här var äntligen en match där man tajtat till sig, nyttjat sina chanser, fått matchen dit man ville – men det räckte inte till seger ändå. En poäng är en poäng, men jag tror värmlänningarna ändå reser ifrån Västergötland med en viss bitterhet.
Anton Vestlund sa det för ett tag sedan.
Att det kanske ska bli fokus på att hålla sig kvar.
Det börjar kännas så nu även om det inte är någon poängkris.
Marginalerna grinar emot Karlstad, men marginaler är å andra sidan något man måste förtjäna, som man så klyschigt säger.

***

Storvreta hade Henrik Stenberg, Nicklas Paulsson och Niklas Winroth borta mot Växjö – och kom till spel med endast tolv utespelare.
Därför höll man nog andan när Robin Nilsberth gick i backen i början av den andra perioden, men det var ingen fara med honom.
Trots den smala truppen plockade mästarna två pinnar i Småland efter att ha 7-6-vunnit efter övertid.
Stekhete Jimmie Pettersson avgjorde med sitt tredje mål för kvällen när han snyggt satte dit bollen bakom Eero Kosonen. Pettersson som redan hunnit med 14 mål i år, att jämföra med de 15 bollar som satt ifjol. Skaplig ökning på snittet där, även om Pettersson nötte bänk en del ifjol på grund av skadeproblem.
Det var ju en svängig tillställning i alla fall, av det jag såg.
Storvreta var riktigt bra i första perioden, Växjö åt sig in i matchen i den andra och tredje perioden. Kanske att hemmalaget till och med var något vassare sett över 60 minuter, men Storvretas spetsspelare visade onekligen klass.
Slutet var raffinerat.
Först fick Storvreta chansen i powerplay med tre minuter kvar, men skapade inget av större värde.
Sedan åkte Viktor Klintsten på en tvåa, och Växjö fick avsluta i powerplay.
Med fyra sekunder kvar, och frislag, så tog Växjö timeout och snackade säkerligen ihop sig för att göra en variant – men när de kom ut på plan så fick de inte lägga frislaget där de ville och det blev irriterat.
Dramatiskt värre.
Noterbart:
Växjös Karljohan Ahlroth utgick med en lindad fot.

***

Denna kryssdag så blev Pixbo enda lag att plocka en trepoängare efter att ha bortavunnit mot Sirius med 6-3.
Pixbo var bättre, men Sirius visade återigen att man är svårbesegrade.
Laget brände ju två straffar, det har man inte råd med. Dan Johansson sköt utanför och Johan Widhs avslut var lamt.
Men när Bobby Edberg gjorde 3-4 i början av tredje perioden så blev det ändå nerv. Ett suspekt mål föresten, där han i sin position bakom förlängd mållinje fick tag i en sargretur som han vallade via målvakten och in.
Men i sekvensen efter fick William Lindh alldeles för enkelt vandra in och sätta 5-3 för Pixbo och punktera matchen.
Pixbo som fortsätter att vinna matcher.
Som bara är en pinne efter serieledande Falun nu.
Laget vet sannerligen hur man levererar i grundserien, vi får bevis på bevis för det.
Sex olika målskyttar idag, dessutom.

***

Ellinor Berling.
Vilken start hon fått i nya klubben Uppsala. Två nya mål idag i solida 10-4-segern mot Linköping och hon har gjort mål i alla fem matcherna hittills, totalt sju mål vilket bara är en påse från hennes åtta mål i Kais Mora (på 26 matcher) ifjol.
Ett typexempel på vad som kan hända med en spelare som byter miljö, får en ny roll och som får chansen att blomma ut.
I Kais Mora satt hon fast bakom stjärngalleriet. Anna Wijk och förstafemman spelar ju så mycket de orkar, speciellt ifjol då resten fick mest komma in och avlasta (nåja, jag kanske överdriver lite, men något åt det håller var det ju faktiskt).
Eller som Berling själv säger:
– Där (i Mora) var jag mer en städtant som skulle hålla tätt och jobba i det tysta, nu ska jag ta mer plats, våga avsluta och vara med och leda laget, sa hon.
– Det var fullspäckat med stjärnor i Mora så det var inte lätt att synas där, jag gick därifrån för min egen utvecklings skull.
Nu har hon fått en helt annan, mer offensiv och bärande, roll.
Då rasslar det framåt.
Samtidigt verkar hon inte sväva iväg:
– Det är jätteskönt att visa att jag kan leverera på den här nivån. Detta är över mina förväntningar men vi har bara spelat fem matcher, jag säger inte ”wow” ännu, sa hon.
En riktig jackpottvärvning av Uppsala så klart.
Jag har inte varit överdrivet imponerad av fjolårets skrällgäng hittills – Berling sa också att matcherna mot Karlstad och Rönnby kunde lika gärna kunde kastas i papperskorgen – annars, även om jag bara sett fragment av lagets matcher.
Vi får se hur bra de blir i år.
Tio mål i en match tillhör då verkligen inte vanligheterna för Uppsala i alla fall.
– Verkligen inte. Uppsala är inte kända för att ösa in mål men vi har snackat mycket om det till i år och vill göra fler mål. Nu brände vi ändå många chanser och kunde gjort fler mål, sa Berling.
Linköping har därmed fortsatt en nolla i poängkolumnen.
Anna Wiman gjorde lagets alla fyra tröstmål idag. Hon känns väldigt ensam som spetsspelare hos östgötarna.

***

Såg Iksu vinna klart mot Rönnby.
Det var inget snack, hemmalaget var klart vassare, kombinerade in ett gäng snygga mål och vann med 8-3.
Men den händelsen som bet sig fast mest var ändå den otäcka skada som Michelle Linhart åkte på i mittperioden. Rönnby-forwarden sprang, trampade snett (såg det ut som) och ramlade ner och vred sig i plågor. Knäet lindades om och hon fick bäras av planen. Det där kan bli en lång frånvaro.
Tuffast möjliga kväll för Rönnby alltså, med förlust och en tung skada på en viktig pjäs.
Rönnby hade några pigga lirare – kanske framförallt Jonna Sjöberg som fick ett minigenombrott redan under slutfasen av förra säsongen – men keepern Helen Bircher var nog bäst, och det säger också det mesta om matchen.
Iksu var – och ska vara – ett par klasser bättre.
Corin Rüttimann trivs ju verkligen i sin nya klubb och fortsätter framförallt att göra mål. Hon började lite med det ifjol också, men nu känns hon ännu vassare i just avsluten, och därmed har hon slipat bort sin kanske enda svaghet. Hon gjorde två mål idag och har redan hunnit med nio baljor, ett snitt på nästan två kassar per match att jämföra med henens målgenombrottssäsong ifjol då hon satte drygt ett mål per match (31 mål på 26 matcher). Schweiziskan är sannerligen en av världens bästa just nu.
Noterade också att Cornelia Fjellstedt lirade forward nu – hon har ju mest varit center och back annars, men fungerade i den rollen också. SSL:s kyligaste spelare med boll skulle jag vilja påstå.
Men som sagt:
En match vars utseende och resultat var helt enligt plan.

***

Mer dam idag:

Endre – Warberg 5-3: Sara Steen har fått ett helt annat utrymme i Endre i år med Anna Jakobsson och Corin Rüttimann borta, och det tar hon sannerligen tillvara på. Landslagsforwarden stänkte in tre nya bollar mot Warberg  när gotländskorna tog en knapp men väldigt väntad seger. Matchen avgjordes i sista perioden när Steen satte 4-2 och 5-2.

Mora – Dalen 8-4: Efter Täbys framgångsrika punktmarkering av Anna Wijk så lär hon få leva med sådana punktmarkeringar resten av säsongen, men jag tror en tjurig Wijk blir en bättre Wijk. Ett mål och en assist från henne i en säker seger, där Amanda Wall gjorde hattrick för andra matchen i rad – och svarade för sin tredje tremålsmatch i höst.

Malmö – Karlstad 6-2: En drömstart för skåningarna bäddade för den här segern, där det stod 2-0 på talvan redan efter tre minuter efter att bland annat Ellen Rasmussen stänkt upp en balja i krysset. Karlstad hämtade sig aldrig, Malmö ledde med 5-0 efter nästan två perioder, och vann med säkra siffror till slut. Luize Bilinska satte dubbla bollar för Karlstad och har nätat i alla matcher hittills.

Tyresö-Trollbäcken – Pixbo 0-4: Det tillhör sannerligen inte vanligheterna att man håller nollan i innebandy, men det lyckades Pixbo och Sara Hjorting med mot Tyresö-Trollbäcken. Enligt officiella statistiken släppte Pixbo bara till tio skott. Det stod 0-0 till det bara var tolv minuter kvar att spela – då spräckte Pixbo nollan och gled ifrån.

***

Lördagen i komprimerat format:

Höllviken – AIK 6-3: Har vi hört den förr? Jo, Höllviken kastade in Pontus Karlson, med trasiga fötter, i slutet och han fixade poäng för skåningarna. Han hoppade ju in mot Sirius för ett tag sedan och sköt 6-6 i slutet, nu kom han in i tredje perioden och gjorde 2-2, 3-2 och 4-2 vilket grundlade segern. Snacka om att leverera påsar i utsatta lägen. Grymt viktig seger för Höllviken så klart, som därmed tog sig förbi Linköping igen och nu är ovanför nedflyttningsstrecket.

Thorengruppen – Linköping 6-5 (ot): Nej, jag trodde inte att Thorengruppen skulle plocka Linköping, trots att man är urstarka hemma och i princip tar pinnar i alla Umeå-matcher man lirar. Thorengruppen hade en 5-3-ledning efter 50 minuter, men Linköping lyckades kvittera innan hemmalaget kunde avgöra på övertid genom Mattias Hedlund. Linköping halkade i och med torsken ner under nedflyttningsstrecket igen.

Kalmarsund – Täby 4-8: Massivt bollinnehav av Täby enligt rapporterna, men trots det bet sig Kalmarsund kvar i matchen och det stod 4-4 i början av den sista perioden. Då tryckte gästerna på gaspedalen och drog ifrån. Hyfsad form på Matilda Sjödin just nu, som tryckte in tre bollar och som gjort 13 mål på de fem första omgångarna.

***

Fler matcher kommer i veckan.