Det tog lite längre tid än jag förväntat mig och jag trodde han skulle greja det under grundserien, men nu är Alexander Galante Carlström den störste målskytten genom alla tider.
Han tangerade ju rekordet i sista omgången i SSL när han satte sitt 476:e mål, men nu är han ensam herre på täppan.
Så vackert också att det var vapendragaren Rasmus Enström – en av de stora bidragande orsakerna till många av målen – som fick lira fram till kasse nummer 477 som innebar en ny rekordnotering.
Enström stod nere vid stolpen och slog en kirurgisk passning rakt genom boxen till ”brorsan” (ja, de känns ju som brorsor) som fick helt öppet mål – och då bränner inte Alexander Galante Carlström.
Ett mål som betydde 3-1 för Falun i den första perioden av den första kvartsfinalen mot Dalen.
AGC hann ju även göra sitt 478:e mål i karriären när han gjorde 6-3 i sista perioden, och det där rekordet kommer att fortsätta putsas.
Rejält.
Galante Carlström är ju ”bara” 29 år och har precis kritat under ett färskt treårsavtal, och fortsätter han att mata in mål i samma takt i tre år till så gör han ju lätt mellan 150 och 200 baljor till.
Han har ju en tendens att aldrig bli nöjd dessutom, ett rekord lär knappast innebära någon mättnad, han kommer ha sug efter mer.
Han kommer äga den där skytteligan länge, länge, länge.
Nästa milstolpe är ju 500 mål.
En milstolpe som bär en otrolig respekt med sig.
Det har vimlat av många duktiga innebandyspelare och målskyttar genom åren, men det är bara fyra spelare någonsin som nått 400 mål.
Ingen har varit nära 500 mål.
Förrän nu.
22 mål kvar – och så många påsar skulle AGC ju faktiskt kunna göra redan i slutspelet, om han har lite flyt.
Det blir svårt, men inte omöjligt.
Första matchen mot Dalen då?
Ja, Falun smet ifrån till en 3-1-ledning i första perioden, Dalen kom tillbaka och kvitterade överraskande i mittperioden, innan Falun snodde tillbaka matchen i den tredje perioden och vann till slut med 6-4.
Falun vann precis som väntat, men det satt oväntat långt inne.

***

Jon Hedlund har till synes fått en rejäl nytändning den här säsongen och har stor del i Pixbos överraskande bra säsong.
Jag är inget fan av kontraktsskrivningar varken inför eller under matcher, men Hedlunds nya avtal med Pixbo offentliggjordes i alla fall i den andra pausen i den första kvarten mot Mullsjö, och keepern firade det nya avtalet med att storspela för Pixbo som till slut kunde vinna med 3-1 och ta ledningen med 1-0 i matcher.
Pixbo som därmed fick precis den start i slutspelet som man behövde.
När man snackar med Pixbo-spelare så hävdar man att det inte finns något kvartsfinalspöke, men det är klart att många måste ha grubblat kring kvartsfinalhaverierna de tre senaste säsongerna.
Ja, Pixbo har ju bara vunnit tre (!) slutspelsmatcher på tre år.
Det är anmärkningsvärt lite, speciellt eftersom man gick in i två av slutspelen som serieetta och därmed med ett visst favoritskap.
Att vinna första matchen kommer betyda enormt mycket för Pixbo – det gör att man slipper grubbla, man vet att man kan.
Om det fanns någon rädsla inför en ny kvartsfinal så lär det mesta av den anspänningen runnit av efter segern.
Matchen?
Jens Milesson skottade in 1-0, Daniel Calebsson vände runt och vispade in 2-0 och Linus Henriksson var påpasslig framför mål när han petade in 3-0 – och det greppet släppte sedan Pixbo aldrig.
Noterbart:
Martin Östholm lirade inte.
Hyfsat sparkapital.

***

Grundserie är grundserie och slutspel är slutspel.
Ja, så brukar man ju säga.
Växjö klev in i kvartsfinalserien mot Linköping med tre raka segrar mot östgötarna i ryggen, men när det gällde som mest så var det Linköping som drog det längsta strået.
Linköping var hetare.
Växjö var ganska ljumma.
Linköping vann med 6-3 och man gjorde det tack vare att man var lite mer påslagna, lite robustare i närkamperna, lite effektivare i avsluten.
Ja, kanske var den där skärpan också frukten av att man hade 0-3 i matcher mot Växjö sedan innan.
En del hävdar att det som hänt innan inte betyder något, men det är så klart inte sant.
Allt som hänt påverkar på ett eller annat sätt, sedan handlar det om hur man hanterar sin erfarenheter.
Linköping valde att inte bli ängsliga, utan man skruvade istället upp noggrannheten, uppoffringen, skärpan.
Linköpings superduo med ångloket Matej Jendrisak (helvete vad bra han är!) och  genombrottsmannen Gustav Fritzell ledde offensiven precis som de ska göra, och matade in totalt sex poäng.
Ett annat gott tecken för Linköping ikväll:
Robin Laakso vann målvaktsduellen mot Eero Kosonen.
Annars?
Ja, inte blev det så fysiskt, tufft och irriterat som vi kanske trodde, och Niklas Nordén och Johan Astbrant kändes hyfsat välkammade. Räkna med att intensiteten skruvas upp efter hand.

***

När Nico Salo sköt 5-4 för Helsingborg mot favoriten Storvreta åtta minuter in i den tredje perioden så var det skrälläge för skåningarna.
Men Storvreta och tredjeperioder har varit ett lyckat äktenskap hela säsongen, och första slutspelsmatchen blev inget undantag.
Storvreta sköt sex (!) mål under de avslutande tio minuterna och vann till slut med komfortabla 10-5.
Det känns nästan lite som i fornstora dagar när Mika Kohonen, Hannes Öhman och Henrik Stenberg opererade i Storvreta. På den tiden spelade det ingen roll vad motståndarna ledde med efter 40 minuter, man visste att den där trion kunde hämta upp vilket underläge som helst.
Idag är det ingen supertrio som levererar magiska tredjeperioder, utan det är laget Storvreta som lyfter.
Det är nästan som att någon trycker på en knapp i tredje perioden.
Lite så kändes det av det jag såg av slutet mot FCH.
Efter att ha lunkat med Helsingborg i 50 minuter så var det som att Uppsalalaget bara bestämde sig för att nu får det vara nog, tryckte ner gaspedalen och körde över de skånska gästerna.
Ledda av bland annat Tobias Gustafsson, som var en av stjärnorna som tog tag i det.
Frågan är om matchen blir talande för serien.
De flesta lagen hade Helsingborg som etta på listan över önskade kvartsfinalmotståndare på grund av att skåningarna har en tunn trupp. Nu orkade man inte hela matchen mot Storvreta, och jag tror inte man kommer orka stå upp i flera matcher mot favoriterna heller.
Det finns en uppenbar risk att FCH mattas allt eftersom.