Sämst när det gäller.
Den stämpeln har Pixbo fått de senaste åren efter att misslyckats kapitalt i slutspelet och bara vunnit tre slutspelsmatcher på tre år.
Man gick dessutom in i två av slutspelen som seriesegrare.
Till i år gjorde man en nystart.
Nye tränaren Jonas Eliasson har gått loss med alla möjliga verktyg för att slita upp fundamenten i Pixbo och bygga något helt nytt.
Han har byggt en ny spelidé och ett nytt spelsystem, han har tagit ner klubben från de gamla guld-pidestalerna och anpassat sig till verkligheten här och nu där Pixbo inte sitter på massa stjärnor och landslagsspelare.
Pixbo har byggt en lagmaskin av en brokig skara spelare, har dammat av någon veteran, plockat upp doldisar från division ett, gett ett par talanger chanser. Ett oglamouröst gäng men med en tydlig rollfördelning. Sedan har allt kryddats av skarp spets i form av framförallt Max Wahlgren och Martin Östholm.
Jonas Eliasson har verkligen lyckats med jobbet.
Pixbos tredjeplats i tabellen var med tanke på den svaga silly season-sommaren och förväntningarna (en del trodde att Pixbo skulle åka ur…) en ren och skär praktsensation.
Laget klev sedan in och vann första kvarten mot Mullsjö på det sätt som Pixbo blivit känt för den här säsongen: ett uppoffrande lagarbete och en überstabil defensiv.
Jag tycker just stabiliteten varit ett kännetecken för Pixbo den här säsongen.
Man har varit en maskin som malt på, som vunnit ibland och förlorat ibland men som alltid gjort sitt jobb.
Man har inte fallit igenom.
Förrän nu.
Det såg illa ut i andra kvarten när man fick 2-8-stryk i Nyhemshallen.
Det såg f-r-u-k-t-a-n-s-v-ä-r-t ut i tredje kvarten.
Pixbo föll igenom fullständigt.
Visst, Mullsjö spelar oerhört bra just nu, har hittat det där flowet som man sökt efter hela säsongen, man leker innebandy – men utan att ta ifrån västgötarna något (eller bara lite) så är Pixbo samtidigt fruktansvärt dåliga och tillåter Mullsjö dunka in skolboksmål på löpande band.
Pixbos försvarsspel var uselt.
Eller ja, fanns det något försvarsspel?
Jonas Eliasson såg frustrerad ut, med rätta.
Han brukar ha en förmåga att få sina lag att vara som bäst när det gäller som mest, så jag förstår att han ser rött.
Han har aldrig varit feg, och det var han inte nu heller.
Han plockade av keepern Jon Hedlund och bänkade Daniel Calebsson och Max Wahlgren (i fem mot fem i alla fall) efter en period.
En tydlig markering mot lagets stjärnor att det här duger inte.
Jag trodde att inledningssegern i kvarten skulle sopa undan eventuella kvartsfinalspöken, och kanske trodde Pixbo detsamma.
Mullsjö har växlat upp, Pixbo har växlat ner.
5-19 på två matcher.
Det är inte utklassning, det är förnedring.
Pixbo och kvartsfinaler såg ut att vara ett nytt spirande äktenskap efter första kvarten, nu ser det återigen ut som ett kraschat förhållande.
Kan Pixbo verkligen lappa ihop detta?

***

Starternas serie.
Så känns det lite än så länge mellan Linköping och Växjö.
Linköping tog ledningen med 3-0 i första kvarten och vann med 6-3.
Växjö tog ledningen med 5-0 i andra kvarten och vann med 13-6.
Linköping tog ledningen med 3-0 i tredje kvarten och vann med 5-4.
2-1 i matcher för Linköping således.
Östgötarna hade ju ledningen med både 3-0 och 4-1 i tredje kvarten och var snäppet vassare under första halvan av matchen, men Växjö åt ikapp till 4-4 via två snabba mål i början av den tredje perioden.
Linköping fick dock sista ordet.
Eric Björk avgjorde med 68 sekunder kvar.
Pang sa det bara, från kanten.
Det gick inte ta miste på glädjen hos Björk heller.
Det här är en holmgång och det skulle inte förvåna om det går till sju matcher.
En notering:
Eero Kosonen har inte varit lika bra den här säsongen som den förra, och har definitivt inte den slutspelsform som han visade ifjol.

***

Storvreta mot Helsingborg.
Falun mot Dalen.
Jag är imponerad över hur Helsingborg och Dalen står upp i de där serierna, jag trodde topplagen skulle defilera hem de där kvartarna – speciellt Storvreta – men de senaste årens guldlag har sannerligen fått jobba för segrarna.
Det hade inte varit orättvist om både Helsingborg och Dalen snott någon match, samtidigt har Storvreta och Falun den där yppersta spetskompetensen som avgör till slut.
Nu är det 3-0 i båda matchserierna – och visst blir det dubbla svepningar?
Jag har oerhört svårt att Helsingborg och Dalen orkar mobilisera om en gång till, även om de har hemmaplansfördel i den fjärde kvarten.
Det sägs ju att matchbollen är den svåraste att slå in, men jag tror topplagen löser det.