SSL-upptakten är genomförd.
Jag ska inte djupanalysera något – men konstaterar en sak, och det gäller både damernas och herrarnas SSL den här säsongen:
Getingboet kring slutspelsstrecken kommer att svärma mer än någonsin.
Vi minns slutspelskampen i herrarnas SSL ifjol som levde ända in i sista omgången, och även länge under den sista omgången. En välregisserad rysare.
Att det blir lika rafflande in på mållinjen den här säsongen kan jag inte garantera, men det kommer bli en otrolig kamp kring slutspelsstrecken.
På damsidan är Djurgården borta, de sex stora har blivit de fem stora och öppnar upp för ett nytt lag att slå sig in i topp-8. Nykomlingarna ser starkare ut än på länge och lag som Karlstad och Huddinge lär vilja blanda sig i den där mixen.
På herrsidan är känslan att det finns fyra topplag och två bottenlag – däremellan kommer det bli en en huggsexa mellan ett gäng lag om slutspelsplatserna.
Kort sagt: slutspelsstrecken blir getingbon.

***

Kommer snacka upp SSL de kommande veckorna. Genomgång av både dam och herr. Plus lite annat.

***

Vilka profiler sticker ut på damsidan i år?
Hoppas det blir några nya när lirare som Madelene Backlund, Emelie Lindström, Sandra Mattsson, Victoria Wikström (men där lever comeback-hoppet), tvillingarna Frida och Hanna Lindgren och några till valt att kasta in klubban i garderoben.
En av dem blir förhoppningsvis Malmös Ellen Rasmussen som inte fick vara med på upptaktsträffen eftersom hon inte fyllt 20 år (upptakten hölls på Casino Cosmopol i Stockholm med skarpa åldersrestriktioner). Hon får sno strålkastarljus i vinter istället.

***

På herrsidan har det fyllts på med profiler.
Som Isaac Rosén, Henrik Olofsson, Manuel Engel, Eero Kosonen, Eric Björk och Juha Kivilehto för att nämna några av de hetaste.
Den tidigare ganska statiska innebandykartan med givna topplag har ritats om de senaste åren, fler lag är med och tampas i toppen och om SM-medaljerna, och den här säsongen blir inget undantag.
Det blir mer och mer ovisst för varje år, svårare och svårare att tippa.
Men gör det hela också mer intressant.

***

Jag måste medge att jag var skeptisk när beskedet kom att inga tränare skulle vara med på årets upptaktsträff utan att det var spelare som skulle representera klubbarna.
Även om jag saknade tränarna blev jag positivt överraskad.
Jag har tragglat igenom ett antal upptaktsträffar i olika ligor genom åren och jag tycker att detta var en frisk fläkt just när det gäller scenen: enbart spelare, flera som vågade sticka ut och en lagom dos av humor. Många lirare har förstått hur sporten ska säljas in. Detta ska inte vara något ryggdunkar-forum, men TV4-redaktören och innebandygurun Micael Fasth var briljant som scen-expert med sina anekdoter, skarpa analyser och mod att kritisera, vilket förhöjde underhållningen.
Men även som scen-framträdandet var bra, så skulle givetvis tränarna varit på plats. Kanske inte för strålkastarljuset, men för tillgängligheten där man vill snacka lite allmänt om lagen, vilka nyförvärv som ser vassa ut och så vidare. Den analysen får man inte riktigt från spelarna.
Jag gillar innebandyn eftersom man vågar ta nya vägar och vill göra fräscha saker, men ibland kan man jaga sig själv för mycket i strävan efter att uppfinna hjulet på nytt. Konceptet var bra, scenen underhållande – hade tränarna varit på plats så hade det varit perfekt.

***

Jag ska försöka att inte bli en gnäll-gubbe så här tidigt på säsongen när plastsuget håller på att eskalera, men man blir lite orolig när man hör generalsekreterare Göran Harnesks scen-snack.
Harnesk pratade om att utökad publiktillströmning till SSL-arenorna är viktigt. Hur det ska gå till? Enligt Harnesk får klubbarna gärna bygga nya arenor, hittar nya vägar till publiken och även distrikten ska ta ansvar. Jag frågar, precis som ifjol: förbundet då?
SSL kommer inte lyfta förrän förbundet och SEI paketerar produkten SSL. Det handlar om allt: spelschema, media, information, TV- och webbsändningar, statistik.
Idag spretar det för mycket och för mycket ansvar läggs på klubbnivå.
Det finns ingen sammanhållande instans.
Bara det att flera SSL-tränare har gått ut och sågat spelschemat nyligen spär ju på fördomen om att det inte finns någon väloljad relation mellan klubbar, förbund och SEI. Landskamper bara dagar innan seriepremiär och uppehåll för Champions Cup bara några omgångar in i serien känns inte optimalt, vilket tränarna också med tydlighet påpekat.
Jag säger det en gång till: SSL kommer inte växa förrän produkten SSL paketeras från centralt håll.

***

Drygt ett par veckor kvar till SSL-premiär. Snart dags alltså.

Det är dagen efter.

Antagligen ett gäng efterfest-tunga skallar i Dalarna en dag som denna, men det är inte konstigt. Gårdagens finaler i Stockholm blev en manifestation för landskapet man i första hand förknippar med dalahästar, knäckebröd, Leksands hockeylag och Vasaloppet.

Även om Dalarna varit bra innebandy länge, så satte man definitivt landskapet på innebandykartan nu.

Att försöka förklara varför Dalarna är så bra i innebandy är svårt. Ingen jag pratade med igår kunde peka ut någon speciell förklaring. Inget unikt.

Helt klart är i alla fall att man gör ett bra jobb.

Med tanke på hur bra Falun och Kais Mora är – och kommer fortsätta vara, sett till den kultur och de förutsättningar man byggt upp – så kommer daladansen fortsätta i flera säsonger till.

***

När man jobbar under finalerna, som igår, hinner man inte låta saker och ting sjunka in eftersom det är intensivt med två matcher utan någon vidare andningspaus emellan, så det är först nu, efter en natts sömn, som vissa saker ploppar upp.

Som Mikael Karlsson.

Alltså, vilken match han gjorde i går. Hans första final, men han inte bara njöt av inramningen, han levererade också innebandy i absolut toppklass. Det skimrade om honom. I alla fall i två perioder, innan orken tröt. Hans passning till 1-0 var delikat, hans skott fram till 2-1 rappt. Och han hade ett gäng bra passningar och chanser till.

Han var gruvligt besviken efteråt. Vilket var förståeligt.

Men han sa också att han fått blodad tand. Han har kontrakt med allsvenska Djurgården nästa säsong, men jag vågar sätta ganska mycket – även om jag inte lovar att slå baklängesvolter hela vägen upp till Siljan om det inte blir så – att han lirar SSL-innebandy även nästa säsong. Det är där han hör hemma.

***

Alexander Galante Carlström är de stora matchernas man. Det visste Linköping – och det var tydligt hur man fokuserade på att plocka bort honom under gårdagens final. Man låg tätt, tajt och vägrade ge honom någon yta att vända om och skjuta. Det lyckades man perfekt med – Galante Carlströms vassa chanser kunde räknas på en halv hands fingrar.

Det gav dock vapenbrodern Rasmus Enström mer utrymme. Tre kassar av trixaren som fått en del kritik i år för att inte ha levererat lika mycket som ifjol.

I Globen visade han klassen.

***

På samma sätt som Linköping visste att Alexander Galante Carlström var mannen att stoppa, så visste Kais Mora att det var storskytten Madelene Backlund som skulle neutraliseras hos Rönnby.

Trots det gav man Backlund fyra supermålchanser i mittperioden, varav två av dem kom efter att Kais Mora misslyckats med sin press och gett Backlund chansen efter kvicka Rönnby-vändningar. Det där kunde ha straffat sig rejält. Jag var inne på det redan igår: det var ett mirakel att Backlund inte satte någon boll. Läget på kanten, när bollen kom ut och hon hade öppet mål och satte bollen i stolpen, tror jag hon hade satt i en SSL-match i november.

Nu blev hon lite för ivrig, lite för het.

Kais Mora vann damfinalen välförtjänt, men hade Backlund nyttjat något av sina lägen i mittperioden så hade det kunnat bli en helt annan match.

***

Kais Mora är Anna Wijks lag, även om hon aldrig skulle erkänna det själv. Det är hon som är motorn, navet och den som driver stjärngänget.

Wijk gjorde en bra final – men hon glänste inte.

Istället var det Therése Karlsson – vid sidan av storspelande stjärnkeepern Jonna Mäkelä som dessutom lirade majoriteten av finalen halvskadad efter att ha fått en lagkamrat över benet i första perioden – som klev fram som den stora ledaren. Hon brände ju hela slutspelet ifjol på grund av sjukdom, men fick nu vara med – och satte verkligen avtryck med sitt outtröttliga slit, sin vilja och sin otroliga kyla – vilket syntes vid 4-2-målet där hon var cool, istället för att stressa iväg något avslut.

Efter missen ifjol så unnade man verkligen Karlsson den där daladansen.

***

Stämningen i Globen var okej. Inte elektrisk.

Men så blir det när 80 % av publiken, kanske mer, är där för att njuta av innebandy snarare än att heja på något speciellt lag. SM-finalerna är innebandy-årets fest, då samlas alla innebandy-frälsta från landets alla hörn – och även från alla länder – för att bevittna högklassig innebandy, umgås och dunka varandras ryggar. Jag gillar det – men å andra sidan skapar det inte den där elektriska stämningen, som om 80 % av publiken istället varit exempelvis Falun-fans.

Jag tycker att innebandy-underhållningen blev bättre än förväntad.

Efter en lite trevande inledning så växte damfinalen ut till precis den underhållande fajt som vi förväntade oss. I herrfinalen orkade Linköping stå emot Falun-lavinen längre än förväntat och det var match långt in i tredje perioden.

Ett värdigt slut på en härlig innebandy-säsong.

***

Jag samlar också ihop läsningen från igår till er.

Damfinalen:

Kais Mora tog första guldet på 29 år

Succédealen: ”Kom bara för det här”

Blogg: Det var på tiden, Real Mora

Herrfinalen:

Falun historiskt – tog tredje raka guldet 

”Dalahästarna är så fint målade – njuter”

Ska spela allsvenskt – vill till Globen igen

Innebandyns svar på The Big Red Machine – ett styrkeprov

***

Därmed stänger vi också blogg-dörren för den här säsongen. Jag får passa på att tacka er som hängt med under vintern och hoppas ni gillat plast-tugget. Väl mött.

GLOBEN. Grattis, Falun.
Dalalaget sitter kvar på innebandy-tronen i ett år till. Tre raka guld. En fantastisk prestation.
Men som väntat så var det ingen vandring på den röda mattan för innebandyns svar på The Big Red Machine, utan det blev ett rejält styrkeprov mot ett respektlöst Linköping som inte bara deltog i finalen, utan också satte tonen.
Linköping hade mer boll än väntat, spelade tajt och fysiskt, och ledde också med 2-1 en bra bit in i andra perioden mot ett bolltrillande och allt mer frustrerat Falun som stångade sig blodiga mot en storspelande Henrik ”Bea” Qvist i östgöta-kassen.
Hade Linköping fått med sig 2-1 in i sista perioden så hade man kanske orkat hålla emot.
Men Faluns 2-2-mål med bara 14 sekunder kvar av mittakten blev det som tog de dubbla mästarna in i matchen, som gav dem den energi som de behövde inför slutakten, som som slutligen bäddade för daladansen.
Tacka Johan Rehn för det.
Den enorme landslagskeepern – som gjorde en stormatch – räddade Tobias Gustafssons friläge, kastade snabbt ut bollen vilket iscensatte hela anfallet som mynnade ut i Thomas Holmgrens kvitteringsboll.
3-1 för Linköping där kunde ha gett matchen en annan utgång.
I sista perioden så malde Falun ner Linköping. Då visade sig rutinen, hungern, segermaskinen.
Rasmus Enström, som fått kritik i år för att inte producera i gammal god poängtakt, skickade in 3-2-bollen som startade den offensiva ketchupeffekten. Till slut blev det tre mål från Enström-klubban och vid sidan av Johan Rehn var han den stora guldmakaren.
Men det kunde alltså ha blivit Linköpings match.
Och Mikael Karlssons show.
Bolltrollaren, rubrikmakaren och citat-kungen – som genomgått en pånyttfödelse i Linköping och numera fattat att innebandy spelas åt två håll – gjorde sin första SM-final. Han sa inför matchen att han behöver de stora matcherna för att tagga till numera, att ju mer pirrig och nervös han är, desto bättre är han.
Det bevisade han i Globen.
Mikael Karlsson skrev inte bara under på Johan Astbrants arbetskrav, han trollade också som i fornstora dagar.
Det haglade precisa passningar från de väloljade handlederna där passningen till Hampus Dargren gav lagkamraten öppet mål.
Sedan, mitt i andra perioden, slog han till. Den här gången med ett direktskott i power play – som gick in. Det där 2-1-målet som kunde blivit så viktigt – men som raderades ut av Johan Rehn-aktionen som bäddade för Falun-kvitteringen som sedan mynnade ut i dala-guldet.
Många befarade att det skulle bli en Falun-defilering.
Så tack Linköping, för att ni stod upp.
Men mot stormakten Falun finns inte så mycket att göra just nu.
Tre andra lag har lyckats ta tre raka guld. Falun blev fjärde laget. Nästa säsong har man chansen att kliva upp ensamma på innebandy-tronen och skriva historia.
Med de senaste årens dominans på näthinnan känns mer troligt än osannolikt att man ska lyckas med den bedriften.

Detta inlägget uppdateras kontinuerligt under SM-finalen mellan Falun och Linköping, start 15.15. Uppdatera webbläsaren för att läsa det senaste!

***

TREDJE PERIODEN

Falun pallade för favorittrycket. Tredje raka guldet – otroligt starkt naturligtvis. Linköping hade matchen dit man ville i tredje perioden – men orkade inte fullfölja planen hela vägen.

20.00 SLUT! Falun vinner tredje raka guldet.

19.42 Galante Carlström med tom kasse – men får inte in bollen sedan Tobias Gustafsson offrat sig.

19.23 Klapp-klapp-spel av Falun där Enström så när fick peta in en boll till.

19.14 Falun fulltaliga – men precis då gör Linköping mål och det är 6-4. Jesper Johansson målskytt med ett backskott.

18.38 Utvisning på Marcus Johansson. Där rök Linköpings chans.

18.20 Halvchanser för Linköping. Men inte mer. Tiden börjar rinna ut.

17.11 Tre mål på tre minuter. Möjligt i innebandy. Nu också PP för Linköping sedan Thomas Holmgren åkt ut.

16.54 Linköping reducerar. Gustav Fritzell skarvar in snyggt in 3-6.

16.41 Rasmus Enström skjuter 6-2. Finalens kung.

16.07 Jonas Svahn punkterade nog finalen nu. 5-2-bollen i nät efter snabbt spel där Johannes Skog spelade en perfekt sidledspassning framför mål som gjorde Henrik Qvist chanslös. Snacka om rappt svar på Linköpings timeout.

15,38 Timeout Linköping.

15.21 Känslan är att Falun stressar Linköping bra just nu.

13.47 Jack Kvist, som gjort en strålande final, prickskjuter in 4-2. Fint förarbete av Svahn som snodde bollen av Anton Karlsson och satte upp Kvist.

13.34 Publiksiffra: 13 494 personer.

11.41 Bra instick av Joakim Ström, men chansen rann ut i sanden för Linköping.

10.26 Rasmus Enström sätter 3-2 för Falun. Efter en spelvändning där Henrik Qvist gör en storräddning på ett Galante Carlström-skott, men där Enström sopar in returen.

9.19 Falun-variant på frislag – men Johansson sköt över. Igen.

8.26 Jesper Johansson tappade klubban, snabb Falun-vändning och Svahn i skottläge – men utanför. Händer en hel del nu. Hallén med ett kalasläge i sekvensen efter.

7.18 Linköping fulltaliga.

7.05 Johansson med instick mot Holmgren, men han fick inte slag på volleypassningen.

6.36 Galante Carlström fick utrymme – för en gångs skull i den här matchen – för sitt skott, men det satt utanför.

5.46 Rungande direktskott av Tero Tiitu, men inget mål.

5.10 Martin Hovlund åker ut två minuter efter en duell med Rasmus Enström. Falun till PP.

4.03 Backskott av Emil Johansson – rakt i huvudet på Matej Jendrisak som ligger ner. Men tar sig upp för egen maskin. Nog ingen fara.

1.47 Jack Kvist på genombrott, når nästan slottet – men skjuter över.

0.53 Oj, Joakim Ström i ribban!

0.23 Jesper Johansson springer upp och skjuter – och bollen håller på att trilla in bakom Johan Rehn. Nära.

0.00 Tredje perioden är igång!

Spelarna ute på plan igen. Strax dags för tredje perioden.

ANDRA PERIODEN

Linköping har fått den här finalen dit man vill ha den. Först med att äga mycket boll – och sedan, i takt med att Falun ökat bollinnehavet, spela strålande defensivt, vara tajta och leva på sylvassa spelvändningar. Micke Karlsson – en av finalens bästa hittills – sköt 1-2 i power play. Sedan hade Tobias Gustafsson ett friläge för att sätta -13 – men istället räddade Rehn, satte igång spelet snabbt och föranledde Thomas Holmgrens 2-2-boll med bara 14 sekunder kvar av mittakten. Tungt mål för Linköping att släppa in – viktigt för Falun att komma ikapp innan sista.

20.00 Superchans för Johannes Skog på periodsignalen, men magnifike Qvist räddar.

19.46 Och precis efter friläget så kvitterar Falun genom backen Thomas Holmgren. Snabbt utkast av Rehn och till slut hamnar bollen hos Holmgren som vänder om och skjuter.

19.39 Tobias Gustafsson springer sig fri – men Rehn räddar.

19.08 Thomas Brottman matchar sin förstafemma hårt.

17.51 Anton Karlsson med skott i täck. Bra sekvenser av östgötarna där.

16.51 Falun har varvat upp de senaste minuterna, skapar mycket. Nyss Rasmus Enström.

15.01 Johannes Larsson med ett instick som så när når Svahn, men bollen rann ifrån.

13.29 Falun sticker upp med en chans när Galante Carlström är nära att få träff på bollen framför mål.

11.26 Mikael Karlsson skjuter 2-1 till Linköping. Fick bollen på kanten och drog till direkt. Ursnyggt. Hans första final – och han är en av planens absolut bästa spelare.

11.02 Micke Karlsson med ett instick som Marcus Johansson får slag på, men Rehn fortsätter att hålla tätt.

10.30 Alexander Galante Carlström ut två minuter efter att ha rivit ner Gustav Fritzell. Nytt PP för Linköping.

9.02 Falun fulltaliga.

8.32 Micke Karlsson med läge efter fin genomskärare av Gustafsson, men Rehn storspelar och är omutlig.

8.00 Rungande backskott av Tobias Gustafsson i PP. Men utanför.

6.58 Johannes Larsson åker ut igen. PP för Linköping.

6.36 Offensiv rush av Gustafsson som sedan passade till Micke Karlsson som fick på ett bra skott. Men Rehn var med.

6.01 Oj, kvick Enström-passning till Adriansson som drog till direkt från kanten, men Qvist motade den också. Linköpings-keepern har varit strålande.

5.09 Lite mer statistisk spel nu.

2.50 Jesper Johansson och Linköping skapar kalabalik framför Rehn, men han redde ut det.

1.40 Vasst Micke Karlsson-skott, men Rehn-räddning.

0.00 Andra perioden är igång.

Spelarna inne på planen igen. Någon minut kvar innan start av andra perioden.

FÖRSTA PERIODEN

Lite trevande start på perioden, men den växte efter hand. Min känsla var att Faluns tidiga 1-0 kunde bli en kil i Linköpings-dörren, men så blev det inte alls. Östgötarna har stått upp bra, haft mest boll men kanske inte skapat så många chanser. Falun har skapat mer spetsiga chanser, men Henrik Qvist har varit strålande så här långt. Intressant start.

20.00 PAUS!

19.41 Linköping fulltaliga.

19.14 Martin Hovlund sticker upp med ett box play-skott i utsidan av målburen.

19.05 Tero Tiitu med direktskott – han har ett av de bästa i världen – men Qvist står pall igen.

18.26 Vasst Enström-skott från backplats men lysande Qvist-räddning.

17.36 Vändning av Rasmus Enström i kortsargen och då blir han tacklad av Tobias Gustafsson – som åker på en tvåa. Falun till PP.

16.54 Mycket boll för Linköping. Nyss stenhårt Anton Karlsson-skott i masken på Johan Rehn.

14.57 Faluns förstafemma med nytt etablerat tryck som avslutas med ett Emil Johansson-skott över.

14.03 Jonas Svahn vinklade fram bollen till Alexander Hallén som blev fri med Henrik Qvist, men Linköpings-keepern räddade.

12.29 Linköping kvitterar! Snygg cross av Micke Karlsson i PP över till Hampus Dargren som drog till direkt – otagbart för Johan Rehn i Falun-kassen.

12.02 Johannes Larsson får en tvåa och är inte nöjd alls. Linköping till PP.

10.04 Det går ett sus på läktaren när Galante Carlström får skottchans på kanten, men utanför.

8.43 Fin chans för Linköping när Dargren crossar över till Alm, men skott över.

8.06 Hallén nära med ett instick till Svahn, men bra försvarsarbete av Linköping. Östgötarna har – något överraskande – haft mest boll hittills.

5.43 Skön duell mellan Micke Karlsson och Mattias Carlgren – två riktiga retstickor.

4.20 Johannes Larsson nära att utöka för Falun.

4.11 Falun får drömstart. Rasmus Enström pangar in 1-0! Första riktigt etablerade Falun-anfallet där förstafemman fick till bra bollrull.

1.29 Falun med första chansen i matchen, men Jonas Svahns skott smiter utanför.

0.00 Finalen är igång!

INFÖR

15.20 Oj, Jonas Adriansson har rakat av sig skägget! Och Martin Karlsson var alltså med på Linköpings värmning. Rolig start redan innan matchen börjat.

15.17 Lineup pågår.

15.14 Värmningen är slut. Strax dags för spel.

LAGUPPSTÄLLNINGAR

Falun

Målvakt: 35 Johan Rehn

Förstafemman: 22 Emil Johansson, 13 Thomas Holmgren, 9 Alexander Galante Carlström, 8 Jonas Adriansson, 7 Rasmus Enström

Andrafemman: 57 Jack Kvist, 66 Adam Fernqvist, 79 Alexander Hallén, 70 Jonas Svahn, 33 Johannes Larsson

Tredjefemman: 23 Mattias Carlgren, 97 Ciya Hajo, 40 Johannes Skog, 68 Casper Backby, 50 Tero Tiitu

Bänken: 19 Johan Fahlström, 95 Hassan Hajo

Linköping

Målvakt: 80 Henrik Qvist

Förstafemman: 17 Jesper Johansson, 77 Tobias Gustafsson, 81 Gustaf Fritzell, 28 Matej Jendrisak, 22 Joakim Ström

Andrafemman: 30 Martin Hovlund, 4 Anton Karlsson, 29 Marcus Johansson, 28 Simon Klein, 18 Mikael Karlsson

Tredjefemman: 3 Johan Kapple, 66 Felix Lanver, 76 Petter Alm, 89 Hampus Dargren

Bänken: 27 Marcus Karlsson, 50 Christoffer Ekstrand, 7 Mathias Pettersson, 21 Jesper Alm

Falun är givetvis storfavorit.

De själva hymlar inte heller med att de ska hämta hem det tredje raka SM-guldet. Laget är kaxigt, men jag gillar det. Man är bäst, vet att alla tycker man är bäst och skyltar också med att man är bäst. Skönt förlösande i jante-Sverige.

Samtidigt så gillar jag Linköping som är lika kaxiga.

Det enkla för uppstickaren från Östergötland hade varit att ta rollen som underdog, låta Falun leva med favorittrycket och smyga under radarn. Men den rollen har man inte alls tagit, istället har man sagt att finalen är 50/50, att man inte är i Globen för att vara några statister och att man ska spela sitt spel och inte fokusera på motståndarna.

Man kan tycka det är dumt att ge Falun den extra tändvätskan, men jag tror inte Linköping bryr sig om det.

Laget har skapat en egen image och tror på sig själva – och jag gillar det.

Det är förlösande för hela innebandy-familjen, som ofta springer runt och dunkar varandra i ryggen, att två lag vågar sticka ut, vill vara vinnare och inte är rädda för att stå upp för sina åsikter.

Innebandyn behöver mer kaxighet och det bjuder båda finallagen på.

Falun är givetvis favorit i den här finalen, men jag tillhör inte skaran som tror att detta blir någon defilering för laget från Dalarna. Linköping är för tajta, disciplinerade och smarta för att låta sig köras över.

***

Martin Karlsson är Mr Linköping. Härföraren som personifierar lagets sätt att spela, som varit med på hela resan upp i eliten och som ständigt är i debattfokus för att han inte får chansen i landslaget.

Karlsson skadade foten under säsongen, har inte spelat sedan dess och har fått följa hela Linköpings finalresa från sidan.

Att östgötarna gjort den här resan utan sin stora ledargestalt gör prestationen ännu större.

Att han sedan får vara med på matchvärmningen – trots att han inte är aktuell för spel – tycker jag är helt rätt. Även om han inte lirat något i slutspelet så har han stor del i den resa som klubben gjort. Att han får uppleva finalstämningen från första parkett, på planen, är mer än välförtjänt.

GLOBEN. 29 år. Så länge har Mora väntat på ett nytt innebandy-guld.
Nu är det här.
Och vad kunde bli bättre än att Therése Karlsson klev fram som en av finalens stora matchvinnare. Storstjärnan missade ju hela slutspelet på grund av sjukdom ifjol, missade höjdpunkten i Malmö Arena, satt på läktaren och fick se sitt lag förlora tungt mot Djurgården i sudden death.
Det slutspelet har hon velat ha tillbaka hela sommaren.
Det fick hon tillbaka idag. Med råge.
Therése Karlsson var magnifik: ledde sitt lag med outtröttliga löpningar, hade tonvis med energi och visade otrolig vilja. Första målet var flyt – andra målet var stor klass när hon vandrade in i slottet, väntade, väntade, väntade, fick bort keepern innan hon iskallt lyfte in det matchvinnande 4-2-målet.
Rönnby skapade de bästa chanserna i första och andra perioden. Att storskytten Madelene Backlund blev mållös i finalen är egentligen ett mirakel. Hon hade fyra storchanser i mittperioden, men rånades hon inte av storspelande Jonna Mäkelä – som var Kais Moras största matchvinnare – så satte hon bollen i målramen.
Rönnby-coachen Pelle Alvin satte ord på det inför sista perioden: ”Vi måste sätta våra chanser”.
Det gjorde inte Rönnby i mittperioden. Och det blev lagets fall.
I sista perioden tycker jag inte att det var så mycket snack. Trots att Rönnby forcerade in 3-4 bara 20 sekunder efter Kais Moras 4-2-boll så var det aldrig riktigt farligt när Västerås-laget försökte sätta press, utan istället lyckades Kais Mora spela sig ur situationerna, fick spelvändningarna, skapade målen som behövdes.
Det hela blev extra tydligt under slutminuterna.
Kais Mora parkerade i anfallszon, låste fast bollen, gav inte Rönnby ens en lillfingernagels chans att knapra ikapp.
Där brann det i Kais Mora-ögonen.
Det var en beslutsamhet och jävlar anamma som tog udden av Rönnby-offensiven.
Kais Mora vann välförtjänt.
Efter 29 års väntan, efter två bittra finalförluster de tre senaste åren, så har man äntligen bärgat den där efterlängtade guldmedaljen.
Real Mora pallade för pressen.
Det var på tiden.

Detta inlägget uppdateras kontinuerligt under SM-finalen mellan Kais Mora och Rönnby, start 12.15. Uppdatera webbläsaren för att läsa det senaste!

***

TREDJE PERIODEN

Stark sistaperiod av Kais Mora som fick luft av Therése Karlssons 4-2-balja. Sedan hade dalkullorna faktiskt hyfsad kontroll på det här.

20.00 SLUT! Kais Mora vinner första guldet på 29 år.

19.48 Nu reder Kais Mora ut det här. Trots att det är innebandy.

19.35 Malin Andréason precis utanför tom bur. Bara 25 sekunder kvar.

18.59 En minut kvar. Kais Mora var nära att avgöra, men Anna Wijks skott mot tom bur hamnade i täck.

18.10 Rönnby tar keepern.

17.07 Timeout Rönnby.

16.07 Oj, farligt instick till Mira Wickman som höll på att skarva in bollen – men Mäkelä var i vägen igen.

14.59 Malin Andréason sätter 5-3 – skott från kanten som såg ut att gå igenom Loisa.

14.27 Therése Karlsson snodde bollen av Julia Johansson och fick bra läge – men mitt i magen på Loisa.

12.44 Publiksiffran: 10 253 personer.

12.24 Bra trixande av Ellinor Berling som ger Silvana Nötzli en chans precis framför Laura Louisa – men hon räddade.

10.52 Mora skapar en hel del nu, senast Moa Tschöp med ett rykande skott från kanten som dock smiter utanför målramen.

8.04 Snabb spelvändning av Kais Mora som Elin Reinestrand avslutar – med ett skott i stolpen.

6.04 Rönnby svarar direkt. Helena Lundqvist snubblade bort ett skott som blev en perfekt passning till Mira Wickman som kom på bortre stolpen och sopade in bollen i tomt nät.

5.45 Therése Karlsson gör 4-2! Var iskall när hon vandrade in i slottet, väntade, väntade och la sedan innan bollen bakom en bortspelad Louisa.

4.14 Schilström nära att peta in bollen för Rönnby, men dem smet utanför.

3.40 Wijk med ett nytt vasst instick mot Andréason i boxen, men hon fick inte slag på bollen.

2.58 Noterbart i Rönnby: nu lirar Madelene Backlund och Helena Lundqvist i samma kedja. Med Linnéa Nilsson.

0.24 Sedan snabb vändning direkt och Wickman drar bollen i Kais Mora-ramen!

0.09 Kanonchans för Mora direkt när Larsson får bollen, men Louisa med fin räddning.

0.00 Tredje perioden är igång!

Spelarna på väg in. Strax dags för sista perioden.

ANDRA PERIODEN

Första perioden var bra, andra perioden var ännu bättre. Härlig publikfriande innebandy. Rönnby fortsatte att skapa de bästa chanserna och inte minst poängmaskinen Madelene Backlund som hade fyra riktigt vassa målchanser – men två gick utanför, en satt i målramen och en kom storspelande Jonna Mäkelä ut och gjorde en storräddning på. Kais Moras 3-2-mål kom i power play, efter en fruktansvärt onödig tröjdragning av Helena Lundqvist, och sopades in av Amanda Larsson. Fortfarande helt öppet – kan gå hur som helst!

20.00 Paus!

18.06 Backlund med en rusch – men rånas av Mäkelä igen!

15.48 Oj, vilka sekvenser. Först satte Mora upp en press och resulterade i ett bra Wijk-skott och en vass Louisa-räddning, sedan vände spelet blixtsnabbt, två mot en och Backlund fick avsluta – men Mäkelä gjorde en sagolik räddning. Härlig final!

15.05 Nu kom Nötzli tillbaka till bänken efter att ha varit borta ett tag. Hon grabbar klubban – så lär vara redo att lira igen.

13.29 Kais Mora-försvaret tappar Backlund som får en boll i fritt läge där hon skjuter direkt, men utanför.

11.43 Vilket spel av Rönnby där Madelene Backlund till slut får skottläge med öppet nät – och drar den i målramen.

10.47 Första bytet för Johanna Hultgren i Kais Mora – och vasst skott direkt.

10.20 Amanda Larsson sätter 3-2 i power play efter massiv Kais Mora-press där Larsson till slut kunde snappa upp en förlupen studsboll efter ett Elin Reinestrand-skott.

8.52 Holmbom med en fin genomskärande passning till Wijk – men hon fick ingen träff och bollen seglade ett gäng meter över målburen.

8.38 Helena Lundqvist åker ut efter att ha dragit i Elin Reinestrand. PP för Kais Mora.

7.59 Verkar som att bollen tog i ögat, annars skulle det inte göra så ont. Hon lunkar av planen nu.

7.59 Silvana Nötzli fick bollen i huvudet framför eget mål – och ligger ner och har ont. Avbrott i spelet igen.

6.08 Backlund med skott utanför – och det är Rönnby som fortsätter skapa.

3.35 Rönnby skapar ny chans när Wickman stormar fram längs kanten, men Mäkelä räddar igen.

2.26 Grym dubbel-räddning av Jonna Mäkelä. Bland annat Moa Schilström fick ett kalasläge, men Mäkelä kom ut stort.

1.04 ”Var aggressiva nu”, gormar Kais Mora-tränaren Roger Jonsson på bänken.

0.00 Andra perioden är igång!

Spelarna äntrar planen igen. Några minuter kvar innan vi drar igång andra akten.

FÖRSTA PERIODEN

Första perioden var precis som väntat jämn under stora delar. 2-2 i mål. Men det var Rönnby som hade fler och bättre målchanser och med lite mer skärpa – och om inte Jonna Mäkelä lirat så bra – så hade det kunnat vara ledning för Västerås-gänget. Lär bli jämnt in på mållinjen.

20.00 Paus!

17.51 2-2! Linnéa Nilsson fick bollen vid sidan av målet, vände om och sköt.

16.39 Anna Wijk med ett instick från bakom målburen som så när Malin Andréason fick träff på. Nära, Kais Mora.

15.17 Långt avbrott på grund av Mäkelä-skadan, men nu är hon redo att köra igen.

15.17 Malin Wikström igenom med ett kalasläge, men Mäkelä räddar. I samma sekvens som Wikström går på mål så ramlar målskytten Tschöp över Mäkelä, ser ut som att hon landar på vaden, och keepern ligger kvar och har ont.

14.43 Moa Tschöp med ett oannonserat backskott – pang och 2-1 till Kais Mora. Kom från som en blixt från klar himmel.

11.34 Backlund-instick till Mira Wickman med bra avslut, men Mäkelä räddar. Rönnby håller på att skrapa ihop till ytterligare en kasse.

9.40 Härliga Johanna Holmbom-aktioner där hon själv underhåller Rönnby-försvaret och skrattar fram ett par halvchanser.

8.27 Rönnby som skapar flest chanser. Har en rakare väg mot mål. Kais Mora har inte fått speciellt många långa anfall ännu.

5.08 Madde Backlund med en lååång passning som höll på att hitta en ren Linnéa Nilsson, men bollen gled iväg.

3.35 Rönnby kvitterar på en frislagsvariant. Mira Wickman sopar in bollen bakom Jonna Mäkelä.

2.58 Therése Karlsson 1-0 till Kais Mora! Först ett Tone Einstulen-skott som Laura Loisa lyckades rädda, men sedan plockade Karlsson upp returen vid sidan av målet, bakom mållinjen, och lastade tillbaka bollen mot mål och den studsade på Loisa och in i mål.

1.51 Första vassa avsluten är Kais Moras – men Anna Wijk utanför och Moa Tschöp lastar bollen i burgaveln.

0.00 Matchen är igång!

INFÖR

12.14 Lineup avklarad. Dags för teckning.

12.12 Nationalsång avverkad. Bra volym på klackarna.

12.09 Värmningen är avklarad. Globen-läktarna har börjat fyllas upp. Vi väntar på intro och lineup.

LAGUPPSTÄLLNINGAR

Kais Mora

Målvakt: 84 Jonna Mäkelä

Förstafemman: 31 Silvana Nötzli, 14 Moa Tschöp, 22 Amanda Larsson, 5 Anna Wijk, 79 Malin Andréason

Andrafemman: 55 Tone Einstulen, 77 Elin Reinestrand, 6 Johanna Holmbom, 18 Jessika Eriksson, 4 Therése Karlsson

Tredjefemman: 28 Petra Hansson, 3 Martina Löf, 11 Johanna Hultgren, 7 Ellinor Berling, 91 Ingela Hansson

Bänken: 16 Caroline Sundbye, 10 Hanna Garman, 2 Amanda Wall, 8 Maja Brodin, 99 Lauma Visneska

Rönnby

Målvakt: 30 Laura Loisa

Förstafemman: 3 Sanna Scheer, 90 Julia Johansson, 54 Mira Wickman, 31 Linnéa Nilsson, 11 Madelene Backlund

Andrafemman: 14 Alexandra Högberg, 10 Mathilda By, 77 Adina Augustsson, 8 Marie Segerholm, 7 Helena Lundqvist

Tredjefemman: 6 Åsa Tjusberg, 28 Matilda Eriksson, 22 Michelle Linhart, 9 Malin Wikström, 19 Moa Schilström

Bänken: 21 Kajsa Andgrim

Det är sannerligen en drömfinal på damsidan. Två kompletta lag som har allt. Och lite till, om man ska vara ärlig.

Två Dream Team.

Båda lagen har varit i den här situationen förr, de vet vad som gäller, de vet hur man hittar rätt fokus.

Vem som vinner det här?

Det blir laget som v-å-g-a-r vinna. Det går inte att fega sig till en SM-titel i en enda avgörande match. Här handlar det om att ta initiativ, våga spela ut och inte låta stundens allvar skapa gummiben. För visst påverkar inramningen, alla som säger något annat ljuger. Det känns på pressläktaren att det är något speciellt på gång – och då har bara läktarna börjat fyllas på så smått.

Alla drömmer om att få spela de här matcherna, långt ifrån den ribbstolsinlindade vardagen i SSL-lunken, för det är sannerligen speciellt.

Samtidigt som det gäller att njuta av det här så gäller det att inte segla iväg i tankarna utan att våga spela sin innebandy. Båda lagen har varit i situationen förr – men samtidigt går det inte att vänja sig vid den här inramningen.

Det vimlar av stjärnor i båda lagen.

Vem som kliver fram och avgör? Jag har tippat Kais Mora som vinnare och tror att Johanna Holmbom – som varit grym sedan hon gjorde comeback efter skada – avgör.

Lagen har värmt klart. Snart är det dags.

Fått in laguppställningar här – så för er som är nyfikna så ställer finallagen upp som följer:

Kais Mora

Målvakt: 84 Jonna Mäkelä

Förstafemman: 31 Silvana Nötzli, 14 Moa Tschöp, 22 Amanda Larsson, 5 Anna Wijk, 79 Malin Andréason

Andrafemman: 55 Tone Einstulen, 77 Elin Reinestrand, 6 Johanna Holmbom, 18 Jessika Eriksson, 4 Therése Karlsson

Tredjefemman: 28 Petra Hansson, 3 Martina Löf, 11 Johanna Hultgren, 7 Ellinor Berling, 91 Ingela Hansson

Bänken: 16 Caroline Sundbye, 10 Hanna Garman, 2 Amanda Wall, 8 Maja Brodin, 99 Lauma Visneska

Rönnby

Målvakt: 30 Laura Loisa

Förstafemman: 3 Sanna Scheer, 90 Julia Johansson, 54 Mira Wickman, 31 Linnéa Nilsson, 11 Madelene Backlund

Andrafemman: 14 Alexandra Högberg, 10 Mathilda By, 77 Adina Augustsson, 8 Marie Segerholm, 7 Helena Lundqvist

Tredjefemman: 6 Åsa Tjusberg, 28 Matilda Eriksson, 22 Michelle Linhart, 9 Malin Wikström, 19 Moa Schilström

Bänken: 21 Kajsa Andgrim

Falun

Målvakt: 35 Johan Rehn

Förstafemman: 22 Emil Johansson, 13 Thomas Holmgren, 9 Alexander Galante Carlström, 8 Jonas Adriansson, 7 Rasmus Enström

Andrafemman: 57 Jack Kvist, 66 Adam Fernqvist, 79 Alexander Hallén, 70 Jonas Svahn, 33 Johannes Larsson

Tredjefemman: 23 Mattias Carlgren, 97 Ciya Hajo, 40 Johannes Skog, 68 Casper Backby, 50 Tero Tiitu

Bänken: 19 Johan Fahlström, 95 Hassan Hajo

Linköping

Målvakt: 80 Henrik Qvist

Förstafemman: 17 Jesper Johansson, 77 Tobias Gustafsson, 81 Gustaf Fritzell, 28 Matej Jendrisak, 22 Joakim Ström

Andrafemman: 30 Martin Hovlund, 4 Anton Karlsson, 29 Marcus Johansson, 28 Simon Klein, 18 Mikael Karlsson

Tredjefemman: 3 Johan Kapple, 66 Felix Lanver, 76 Petter Alm, 89 Hampus Dargren

Bänken: 27 Marcus Karlsson, 50 Christoffer Ekstrand, 7 Mathias Pettersson, 21 Jesper Alm

Parkerat i Globens katakomber. Botten är nådd, rent fysiskt alltså, och nu blir dagen bara bättre och bättre.

Hamnade mitt i TV4:s genomgång av dagen, sex timmar direktsändning, men legenden och producenten Micael Fasth såg inte bekymrad ut alls.

– Man börjar bli lätt euforisk nu, sa han.

Jag förstår honom.

Lite samma känsla här, då man följt innebandyn hela säsongen och nu ska korsa mållinjen på ett maratonlopp.

***

Sportbladets Jonatan Berntsson – som nog håller på att bli rejält innebandyfrälst, om inte annat så lär han bli det idag – lät fingrarna glöda efter den traditionsenliga pressträffen igår och har lastat ut ett mastigt paket inför finalerna.

Hugg in:

”Jag känner mig inte som en underdog”

Sänkte Mora – nu ska hon frälsa Mora

Piken: ”Är helt sjukt att vi haft sådan tur”

Gör sjunde, eller åttonde, SM-finalen

Siktar på att avgöra tredje finalen i rad 

***

Jag själv dunkade ut en krönika inför finalerna: ”Showen har hittat hem”.

***

AIK-bollstopparen och landslagskeepern Patrik Åman gled förbi och var entusiastisk över landslagets initiativ att ge bort utrustning till dem som behöver eller inte har råd att skaffa själva genom projektet #geborttillsport. Det hela uppmärksammades i TV4:s nyhetsmorgon idag med Åman in huvudrollen – och han berättade nu att det rasat in mejl från folk som önskade att få utrustning.

Härligt initiativ.

***

Det är mycket snack om favoritskap nu.

Falun har inga problem att ta det. Eller ta det, det är något som man tagit på sig själva. Ingen i Falun hymlar med att att det är guld som gäller. Det gör också att man trivs alldeles utmärkt i den här situationen, med att spela de stora matcherna, man känner ingen press. Så snackar vinnare.

Därför blir man lite orolig när man lyssnar på vissa – jag ska inte dra alla över en kam – i Kais Mora som vill lasta över favoritskapet på Rönnby, bland annat eftersom Rönnby vann båda matcherna i serien. Lag som vill lasta bort favoritskap och inte leva med pressen – pallar ofta inte pressen. Det är min bild i alla fall. Kais Mora måste våga – annars blir det inget guld.