Är veganer bättre människor – men sämre spelare?
Gästkrönika: Frida Fagerlund
Alla dieter triggar någon men det är extra underhållande att se hängivna köttätares ansiktsuttryck när de får veta att man utesluter animaliska produkter ur sin kost. Nålen måste snabbt halas fram för att spräcka klassiska myter som ”men proteinet då?!” och någonting trött om människan, kött och evolutionen.
Det är desto mer kontroversiellt när elitidrottare väljer att undvika kött, ägg och mjölkprodukter. Av någon anledning har veganism blivit tätt sammankopplat med näringsbrist (vilket är märkligt med tanke på att veganer tenderar att äta mer frukt och grönsaker än andra) samt energibrist.
Att få i sig tillräckligt med kalorier per dag kan vara svårare. Här får man skilja på en ”plantbaserad diet” och en ”vegansk diet” då det sistnämnda inte nödvändigtvis innebär att allt man äter är särskilt hälsosamt. Med det sagt är det verkligen inte omöjligt att överleva – och mer därtill – ens för någon som tränar åtta timmar om dagen.
Netflix-dokumentären ”The Game Changer” slog ner med dunder och brak förra året och omvände en del skeptiker. I den hävdar forskare och elitidrottare inom allt ifrån cykling, till amerikansk fotboll och styrkelyftning att de rent av ökar sin prestationsförmåga markant genom att undvika animaliska produkter.
Liksom med allt annat som enbart visar en sida av myntet bör man ta resultaten som påvisas i dokumentären med en rejäl skopa (ekologiskt) salt. Men det finns förstås mängder med exempel på VM-medaljörer, Grand Slam-vinnare och europamästare som helt eller delvis utesluter dessa livsmedel.
Lewis Hamilton är kanske den mest dedikerade veganen i England. Nyligen öppnade F1-föraren en hamburgerkedja i hemlandet som – självklart – enbart serverar plantbaserad snabbmat. För honom är målet framför allt att fler ska gå över till en vegansk kost för miljöns skull.
Visst hittar vi en del exempel även i Premier League. ”Ingen pasta, socker eller kött” är ett framgångsrecept för Sergio Agüero, handplockat från bästisen Lionel Messi. Fabian Delph och Chris Smalling har konverterat fullt ut och Jermain Defoe äter plantbaserad mat fyra dagar i veckan.
Hector Bellerin har varit vegan sedan 2016, något som nyligen gav upphov till en intressant artikel på The Athletic. Skribenten frågade sig om Arsenal-spelarens diet kunde ligga till grund för hans svagare prestationer ute på planen.
Slutsatsen blev… Vem vet?
Specialisten Matt Lovell, som har mångårig erfarenhet inom området efter arbete i Manchester City, Tottenham och Aston Villa, lyfter en viktig poäng i debatten. Varför väljer människor att bli veganer? I Lewis Hamiltons fall handlar det om att rädda miljön. Bellerin uteslöt först animaliska produkter för hälsans skull men håller fast vid sin linje av etiska skäl.
”Plantbaserat som bas är fantastiskt”, säger Lovell och utvecklar: ”Jag skulle säga att det mest optimala är att äta som en vegan och lägga till kött då och då. Om du förstår vad jag menar”. Han syftar då på en idrottare som vill maximera sina prestationer.
Ämnet veganism må röra upp känslor men är sannerligen aktuellt just nu. Köttätande är en betydande orsak till att nya pandemier uppstår, enligt infektionsöverläkaren Björn Olsen. Han berättar att ungefär 60 procent av alla smittämnen som drabbar människor kommer från djur. ”Det här är jätteviktigt. Om alla hade varit vegetarianer kan vi fundera på hur många pandemier som hade uppstått. Väldigt få antagligen”, sa Olsen i en intervju med Aftonbladet.
Plantbaserat, vegetariskt, veganskt. Begreppen är många men vi kan nog slå fast att alla mår bättre av att äta en renare kost som inkluderar fler vitaminer och mineraler. Så håll nålen inom räckhåll och fortsätt spräck uråldriga fördomar. Lite mindre kött på tallrikarna dör vi inte av – snarare tvärtom.