Summeringar av nyhetsåret är populärt i mellandagarna och julens känsla av retrospektiv. I år prioriterade jag familjen före att skriva någon själv, men läste och funderade över vad som verkligen blir kvar från ett gånget år som 2010 in i 2011. Så här tror jag:

Extremismen

Också Sverige är nu drabbat av hat och rädsla gentemot muslimer. Det är den djupgående och kvardröjande effekten av terrordådet i Stockholms julhandel och Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. De enda som blir glada av denna tilltagande rädsla är islamistiska extremister och Sverigedemokrater. Rädslan passar bådas världsbild och agenda utmärkt. Att skildra, granska och debattera detta kommer att vara den viktigaste publicistiska uppgiften år 2011.

Politiken

Politiken i övrigt ligger i träda tills Sverige har en ny oppositionsledare. Ganska lite har hänt i sak sedan 1900-talet på denna punkt. Den som bäst formulerar historien om tillväxt, arbetslinje och modernitet styr Sverige. Förr var det Socialdemokraterna så till den grad att borgerliga alternativ reducerades till kverulanter om skattesatser. Nu är det Fredrik Reinfeldt och Anders Borg som äger denna historia. Resten av det politiska Sverige förhåller sig. Politisk journalistik blir i kampen om vem som äger berättelsen om tillväxt, jobb och modernitet fortsatt mycket spännande 2011.

Monarkin

Moderna medier och monarki är en sällsynt olycklig kombination. Ett personfixerat statsskick och personfixerade medier. Fram till 2010 utvecklades en märklig hybridjournalistik i kvällspressen. En blandning av infantil veckotidningsprosa i kombination med hårda nyhetsvinklar. Jag har aldrig gillat den journalistiken, men den drevs fram av det faktum att kungabarnen började röra sig ute i miljöerna kring Stureplan och att kungahuset aldrig dementerar något. Sannolikt var de relativt nöjda med helhetsbilden. Det var möjligen irriterande vissa dagar, men i allt väsentligt var journalistiken kring dem harmlös. En puss hit, ett rykte om en pojkvän dit. Skälet till att rapporteringen kring Victoria såg annorlunda ut de senaste åren tror jag har mindre att göra med att hon är kronprinsessa, mer att göra med att det är länge sedan hon vistades i den ofolkliga blandning som utgörs av ung överklass, kriminella, karriärister och människor som har sin utkomst i media kring Stureplan.

Så kom 2010…

• Madeleines uppbrutna förlovning på grund av Herr Jonas Bergströms otrohet. • Bröllopet som via tal och tv-kameror släppte folket långt mycket längre in i en fantastisk kärlekssaga än vad vi någonsin trott. • Boken om kungens festande i tveksamt sällskap och älskarinnor.

En glasvägg rasade i det svenska offentliga rummet 2010. Etiska gränser flyttades i media och kungafamiljen kom ut som personer istället för pappfigurer bakom denna glasvägg. Hovjournalistiken inför 2011 står och väger.

Fotbollen

Världsfotbollen utgick 2010 tydligt från Katalonien. Vår Zlatan gjorde inget dåligt jobb där, men kunde inte leva efter den filosofin och återvände till Italien. Han är åter där han trivs bäst – hårt arbetandes i centrum för uppmärksamheten. Zlatan är det största som hänt svensk idrott sedan Björn Borg och Ingemar Stenmark. Må 2011 bli året då han tar sin klubb till toppen av ”den där jävla champions…” Annars får det bli 2012.

Musiken

Musiken 2010 var producenternas tidevarv. Journalistiken fokuserar naturligt på artisterna. På fantastiska Robyn och likaledes fantastiska Håkan Hellström. Men det riktigt stora svenska musikfenomenen heter RedOne och Max Martin. 2011 blir fortsatt producenternas år och Robyn blir ännu större.

Filmen

Svensk film 2010 har gått mig förbi. Det behöver inte betyda att 2010 var dåligt. Bara att det gått mig förbi. Filmåret 2011 ska inte gå mig förbi.

TV:n

2010 var året då sådana som jag nästan helt slutade att titta i TV-tablåer. 2011 blir året då Playtjänsterna når riktigt massiv trafik. Så mycket bättre var TV-händelsen 2010. Pekar den mot en tid med varmare format och riktiga artister, snarare än amatörsång, utslagning och nya dokuformat 2011? Jag är inte så säker på det.

Medierna

I medievärlden fortsatte den digitala revolutionen med oförminskad styrka. Läsare byter vanor i allt snabbare takt. 2011 kan bli läsplattans genombrott, men jag tror det dröjer ytterligare ett par år före  konsumtion av tidning på Ipad eller liknande platta slår igenom brett. Men det kommer att hända.

Det är vad jag tror består från det exceptionella nyhetsåret 2010. Nu – full fart in i 2011!