Arkiv för September 2013

- Sida 1 av 1

Sveriges mest misshandlade siffra

av Björn Barr

När det gäller arbetslöshet är det framförallt en siffra som återkommer i debatten: Den rekordhöga svenska ungdomsarbetslösheten.
En snabb titt på SCB visar att arbetslösheten bland personer mellan 15-24 år låg på 19,6 procent i augusti 2013.
Men innebär det verkligen att tjugo procent av landets unga köar utanför Arbetsförmedlingen?
Självfallet inte.

När politiker och debattörer slänger sig med svepande uttryck som ”var fjärde ungdom står utan jobb” ska man dra öronen åt sig. 2007 införde nämligen SCB ett nytt sätt att beräkna ungdomsarbetslösheten. Då började man följa ILO:s konventioner där heltidsstuderande som söker jobb räknas som arbetslösa. Det innebär att en 16-åring som söker ett extrajobb räknas på samma sätt som en 23-åring som letar efter en heltidsförsörjning.
Jörgen Fagerlund på SCB säger att siffrorna ofta leder till förvirring.
– Folk blandar ihop saker. Ungdomsarbetslösheten mäts som del av arbetskraften, inte av hela åldersgruppen. Och mer än hälften av ungdomarna ingår inte i arbetskraften, säger han.

Olika mått på ungdomsarbetslösheten 2012
Olika mått på ungdomsarbetslösheten 2012. Källa: Saco och SCB.

Man kan ta siffrorna från 2012 som ett exempel: När året sammanfattades kunde man konstatera att arbetslösheten bland 15-24-åringar låg på 23,7 procent. Men räknar man bort de heltidsstuderande från arbetskraften sjunker siffran till 14,7 procent.

Ytterligare ett sätt, som bland annat Arbetsförmedlingen har lanserat är att räkna ut ungdomsarbetslösheten i förhållande till hela åldersgruppen, och inte i relation till arbetskraften som i dag. Med ett sådant mått skulle ungdomsarbetslösheten ligga på 12,4 procent för 2012. Räknar man dessutom bort heltidsstuderande blir arbetslösheten 6,9 procent av befolkningen i åldersgruppen år 2012.

Snurrigt värre med andra ord.

__________________________________________________________________________________________________________________

Ps. För vidare studier i ämnet rekommenderas ekonomifakta.se, Sacos rapport om ungdomsarbetslöshet och SCB:s egen förklaring. ds.

Kategorier Arbetslöshet, Statistik

Med livet som insats

av Björn Barr

Att gå till jobbet innebär inte bara att dricka dåligt automatkaffe, skvallra med kollegorna och räkna dagar till den 25:e. Det innebär också att utsätta sig för stora risker – framförallt för personer i vissa branscher. I går kom till exempel en kort notis från nyhetsbyrån TT: ”Man död i arbetsplatsolycka”.
Sen några rader om att mannen klämdes fast i en maskin och att hans liv inte gick att rädda.
Mer än så är en dödsolycka på arbetet inte värd nyhetsmässigt.

Men folk dör på jobben – hela tiden. De krossas av maskiner, faller från byggnadsställningar eller bränns sönder av frätande kalk. De senaste tio åren har 447 personer fått sätta livet till på grund av sina arbeten. Farligast är det för män inom skogs- och jordbruket, byggbranschen och industrisektorn. Kvinnor klarar sig bättre, de senaste fem åren har bara 17 kvinnor dött i arbetsolyckor.

Orsaker till dödsolyckor
Orsaker till dödsolyckor. Källa: Arbetsmiljöverket.

Men trenden går dock åt rätt håll – åtminstone sett ur ett längre perspektiv. På 1950-talet dog över 400 personer på sina arbeten varje år. Sedan dess har siffran arbetat sig nedåt, något som grafen nedanför visar:

Antal döda i arbetsolyckor 1955-2012.
Antal döda i arbetsolyckor 1955-2012.
Kategorier Olyckor, Statistik

Arbetsmarknads-FAQ

av Björn Barr

För att förstå hur den svenska arbetsmarknaden fungerar krävs det en del förkunskaper. Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna om jobben. Om du inte orkar scrolla ned i dokumentet kan du enkelt söka med kringla+f om du har en mac, eller alt+f på pc.

Har du fler förslag på frågor – skriv det i kommentarsfältet nedanför eller mejla till bjorn.barr@aftonbladet.se.

Vilka anställningsformer finns det egentligen?
– I Sverige brukar man framförallt tala om två sorters anställningsformer. Dels tillsvidareanställning, det som i dagligt tal brukar kallas för fast anställning, och sen också olika former av visstidsanställningar. Vilka former av visstidsanställningar som är tillåtna och hur länge man kan ha dem bestäms av två saker: kollektivavtalet och lagen om anställningsskydd (LAS).

Vad är ett kollektivavtal?
– Ett skriftligt avtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation som reglerar grundlön, arbetstid och övriga anställningsvillkor. Det skiljer sig dock lite åt mellan olika fackförbund och avtalsområden vad som bestäms i avtalet. Tjänstemäns lön sätts till exempel ofta individuellt. Fack och arbetsgivarorganisationer som har skrivit på kollektivavtal är också bundna av fredsplikt.

Men vad är fredsplikt?
– Under den tiden som kollektivavtalet gäller är båda parterna bundna av fredsplikt. Det innebär att varken fack eller arbetsgivarorganisationer får ta till stridsåtgärder – även om det blir bråk. Inga strejker, lockouter eller övertidsblockader med andra ord.

När får man strejka då?
– När ett kollektivavtal håller på att löpa ut börjar parterna förhandla om vad som ska stå med i det nya avtalet. Facket brukar kräva att lönerna ska höjas med flera procent och arbetstiden ska kortas medan arbetsgivarorganisationerna vill hålla igen på lönekostnaderna. Men om inte parterna är överens när avtalet gått ur kan facket utlysa en strejk för att sätta press på arbetsgivarparten. Omvänt kan arbetsgivarorganisationen lockouta anställda för att tvinga facket till förhandlingar.

Lockout?
– Ja, det innebär att anställda stängs ute från sin arbetsplats av arbetsgivaren. Man får alltså inte jobba och inte heller någon lön.

Vad är minimilönen i Sverige?
– Till skillnad mot många andra länder har Sverige ingen lagstadgad minimilön. Grundlönen för olika sorters yrken bestäms istället i kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. I korthet innebär det att du kan jobba för en krona i timmen – helt lagligt (om det inte finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen det vill säga).

Vad är LAS?
– LAS är en förkortning för Lagen om anställningsskydd. Den innehåller mängder med paragrafer som är tänkta att skydda arbetstagare från att sägas upp hur som helst. Men det som oftast uppmärksammas är de så kallade turordningsreglerna. Läs hela LAS här.

Turordningsregler?
– Enligt paragraf 22 i LAS har arbetstagare med längre anställningstid företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid så länge man har tillräckliga kvalifikationer. På svenska: har du jobbat längre än andra på jobbet sitter du säkrare i båten när det ska skäras ned.
Turordningsreglerna kritiseras med jämna mellanrum för att stänga ute unga från arbetsmarknaden. Men man ska också komma ihåg att reglerna är försedda med flera undantag och kan åsidosättas genom kollektivavtal.

Men vad betyder in- och utlasad då?
– LAS är främst till för att skydda personer med tillsvidareanställning. Men i paragraf fem i LAS slås det fast att personer som har haft tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare i två år under en femårsperiod automatiskt blir tillsvidareanställda. Det är en så kallad inlasning. Motsvarande är utlasning. Då avslutas anställningen precis innan den skulle övergå i en tillsvidareanställning.

Vad är MBL för något?
– Ytterligare en lag som reglerar den svenska arbetsmarknaden, lagen om medbestämmande i arbetslivet. Det är bland annat genom MBL som kollektivavtal, strejker och rätten att organisera sig fackligt slås fast. Dessutom så bestämmer lagen att facket ska få information om verksamheten. Det brukar tolkas som att facket har rätt att ta del av ett företags ekonomiska underlag innan en eventuell nedläggning. Läs hela MBL här.

Kategorier FAQ, Kollektivavtal, LAS, MBL

Ett år kvar till valet

av Björn Barr

Att jobben kommer vara en valfråga har stått klart länge. Men hur ser det egentligen ut på den svenska arbetsmarknaden 2013? Har det blivit bättre eller sämre under sju års borgerligt styre – eller spelar politiken kanske ingen roll?

Enligt Alliansen är det fler sysselsatta i dag än när de tog makten 2006 – trots att finanskrisen två år senare drog ner tillväxten. Men frågar man oppositionen är det tvärtom så att arbetslösheten har ökat
(svaret på vem som har ljuger finns längst ner i det här inlägget).

Under de kommande månaderna ska den här bloggen ta reda på vilka effekter de senaste årens politik har haft – både för personer med och utan jobb. Dessutom ska vi försöka reda ut en del oklarheter i politikernas siffertrixande.

Men det går inte utan dig som läsare. Vi vill veta hur det ser ut på din arbetsplats. Vilka frågor brottas du och dina kollegor med? Eller är du fast i arbetslöshet och meningslösa Fas 3-åtgärder?

Mejla din berättelse till mig på bjorn.barr@aftonbladet.se.
Eller ring på 0701-62 23 64.

Väl mött,
Björn Barr
Debattredaktör och nyhetsreporter på Aftonbladet

__________________________________________________________________________________________________________________

Tio snabba jobbsiffror
Arbetslöshet augusti 2013: 7,3 procent
Arbetslöshet augusti 2006: 6,4 procent

Antal arbetslösa augusti 2013: 377 200 personer
Antal arbetslösa augusti 2006: 308 500 personer

Antal långtidsarbetslösa augusti 2013: 117 400 personer
Antal långtidsarbetslösa augusti 2006: 82 500 personer

Andel sysselsatta augusti 2013: 66,6 procent
Andel sysselsatta augusti 2006: 67,1 procent

Antal sysselsatta augusti 2013: 4 766 200 personer
Antal sysselsatta augusti 2006: 4 525 700 personer

Källa: SCB.
Fotnot: Både Alliansen och oppositionen har faktiskt rätt i sina påståenden. Antalet sysselsatta är högre i dag jämfört med 2006 men samtidigt har arbetslösheten ökat, både i procent och i absoluta tal. Som så ofta med statistik handlar det om vad man väljer att titta på.

Sida 1 av 1
  • Tjänstgörande redaktörer: Fredrik Palmqvist och Matilda Andersson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB