Arkiv för kategori Kollektivavtal

- Sida 1 av 1

Blodigt sjöslag om skärgårdstrafiken

av Björn Barr

Ett storbråk har blossat upp i Stockholms och Göteborgs skärgård. Avtalsförhandlingarna mellan Seko Sjöfolk och arbetsgivarorganisation Almega gick i stå i slutet på oktober. Sedan den 4 november strejkar därför delar av personalen på båtar i Stockholm och Göteborg. Så långt låter det som vilken segdragen avtalsrörelse som helst. Efter ett par dagars strejk brukar parterna vara tillbaka vid förhandlingsbordet, lite tilltufsade och betydligt mer medgörliga.
Men det här är ingen vanlig konflikt.

Reva storseglet och focka akterskuffen! Det drar ihop sig till sjöslag i skärgårdstrafiken.
Reva storseglet och pumpa läns kamrater! Det drar ihop sig till sjöslag i skärgårdstrafiken.

För det första utlöstes strejken inte av facket, vilket annars är brukligt. De tackade nämligen ja till medlarnas slutbud. Det gjorde däremot inte Almega som krävde en förändring i lönesystemet för ombordpersonalen. Dessutom har strejkens fyra dagar kantats av fula utspel, hot och strejkbryteri. Bland annat har en ombudsman på Seko Sjöfolk polisanmälts för olaga intrång och olaga hot. Ombudsmannen hade enligt Almega på bästa piratmanér försökt borda skeppet Waxholm III som var uttagen i blockad. Befälhavaren på skeppet hängdes sen ut på Seko Sjöfolks Facebook-grupp med rubriken ”Almegas och Strömmas strejkbrytare”. Under bilden har medlemmar skrivit ”förrädare” och ”Det skulle behövas en person av Anton Nilsons kaliber” (sprängde strejkbrytare på skeppet Amalthea 1908, reds anm).

Anton Nilson sprängde skeppet Amalthea 1908 som var fyllt med engelska strejkbrytare.
Anton Nilson sprängde skeppet Amalthea som var fyllt med engelska strejkbrytare 1908 .

Men det tar inte slut där. Båda sidor arbetar dessutom aktivt med desinformation och smutskastning. Enligt Sekos avtalssekreterare Valle Karlsson beter sig Almega ansvarslöst.
– Det är häpnadsväckande att Almega väljer att dra igång en konflikt för ett avtal som innebär att våra medlemmar skulle få samma som vad alla andra anställda fått i 2013-års avtalsrörelse, säger Seko:s avtalssekreterare, Valle Karlsson i ett pressmeddelande.
Almegas förbundsdirektör Stefan Koskinen vältrar däremot skulden för den sura stämningen på Seko.
– Jag kan bara beklaga att Seko nu planerar att lamslå bland annat skärgårdstrafiken i Stockholm bara för att hålla fast vid ålderdomliga delar i kollektivavtalet som inte är rimliga på dagens arbetsmarknad, säger han i ett annat pressmeddelande.
Sanningen torde ligga någonstans mittemellan.

De stora orden och fula utspelen i skärgårdskonflikten sätter också fingret på något mycket viktigt: Med vikande medlemssiffror för fackförbunden vågar arbetsgivarna komma med tuffare krav. Det riskerar att urholka den gamla samarbetsanda som traditionellt funnits mellan fack och arbetsgivarorganisationer.
Det återstår att se om 2014 års avtalsförhandlingar blir lika blodiga.

UPPDATERING: På måndagseftermiddagen enades parterna om ett nytt avtal. Strejken är med andra ord avblåst. Det nya avtalet kan du läsa här och här.

Kategorier Kollektivavtal, Strejk

Noll respekt för kollektivavtal

av Björn Barr

När man läser om kändiskrögarna i Stockholm som högaktningsfullt struntar i att teckna kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket kan man ju fråga sig om kollektivavtalen hör till det förgångna.
Likadant när man drar sig till minnes blockaden mot salladsbaren i Göteborg. Det måste väl finnas ett smidigare sätt att bestämma löner och arbetstider än genom ett avtal (som dessutom kostar pengar, suck!)?

HRF satte en salladsbar i blockad och fick opinionen mot sig.
HRF satte en salladsbar i blockad 2006 och fick hela opinionen mot sig.

Kort svar: nej. Tittar man på länder som har valt en annan modell (exempelvis Frankrike och Storbritannien) tvingas de lagstadga minimilöner och arbetstider. Och alla som någon gång har sett en riksdagsdebatt vet att det inte direkt går med jetfart att förändra gällande lagstiftning. Med kollektivavtal kan man anpassa verksamheten mycket snabbare till konjunktursvängningar och förändringar i världsekonomin. Det syntes inte minst när IF Metall och Sveriges ingenjörer tecknade sina krisavtal under finanskrisen 2008/009.

IF Metall bedömer att 12 000 jobb räddades genom krisavtalen 2008/2009.
IF Metall bedömer att 12 000 jobb räddades genom krisavtalen 2008/2009.

Men för att avtalen ska ha bäring krävs det att både arbetstagare och arbetsgivare respekterar dem. Och det gör nästan alla. Tittar man på riksdagspartierna är det bara Centerpartiet och dess ungdomsförbund som med ojämna mellanrum gör utspel mot den svenska modellen. Men annars är både fackförbund, arbetsgivarorganisationer och politiker överens: Kollektivavtal är rätt melodi för Sverige.
Men då gäller det att även kändiskrögare respekterar dem.

Kategorier Kollektivavtal

Arbetsmarknads-FAQ

av Björn Barr

För att förstå hur den svenska arbetsmarknaden fungerar krävs det en del förkunskaper. Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna om jobben. Om du inte orkar scrolla ned i dokumentet kan du enkelt söka med kringla+f om du har en mac, eller alt+f på pc.

Har du fler förslag på frågor – skriv det i kommentarsfältet nedanför eller mejla till bjorn.barr@aftonbladet.se.

Vilka anställningsformer finns det egentligen?
– I Sverige brukar man framförallt tala om två sorters anställningsformer. Dels tillsvidareanställning, det som i dagligt tal brukar kallas för fast anställning, och sen också olika former av visstidsanställningar. Vilka former av visstidsanställningar som är tillåtna och hur länge man kan ha dem bestäms av två saker: kollektivavtalet och lagen om anställningsskydd (LAS).

Vad är ett kollektivavtal?
– Ett skriftligt avtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation som reglerar grundlön, arbetstid och övriga anställningsvillkor. Det skiljer sig dock lite åt mellan olika fackförbund och avtalsområden vad som bestäms i avtalet. Tjänstemäns lön sätts till exempel ofta individuellt. Fack och arbetsgivarorganisationer som har skrivit på kollektivavtal är också bundna av fredsplikt.

Men vad är fredsplikt?
– Under den tiden som kollektivavtalet gäller är båda parterna bundna av fredsplikt. Det innebär att varken fack eller arbetsgivarorganisationer får ta till stridsåtgärder – även om det blir bråk. Inga strejker, lockouter eller övertidsblockader med andra ord.

När får man strejka då?
– När ett kollektivavtal håller på att löpa ut börjar parterna förhandla om vad som ska stå med i det nya avtalet. Facket brukar kräva att lönerna ska höjas med flera procent och arbetstiden ska kortas medan arbetsgivarorganisationerna vill hålla igen på lönekostnaderna. Men om inte parterna är överens när avtalet gått ur kan facket utlysa en strejk för att sätta press på arbetsgivarparten. Omvänt kan arbetsgivarorganisationen lockouta anställda för att tvinga facket till förhandlingar.

Lockout?
– Ja, det innebär att anställda stängs ute från sin arbetsplats av arbetsgivaren. Man får alltså inte jobba och inte heller någon lön.

Vad är minimilönen i Sverige?
– Till skillnad mot många andra länder har Sverige ingen lagstadgad minimilön. Grundlönen för olika sorters yrken bestäms istället i kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. I korthet innebär det att du kan jobba för en krona i timmen – helt lagligt (om det inte finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen det vill säga).

Vad är LAS?
– LAS är en förkortning för Lagen om anställningsskydd. Den innehåller mängder med paragrafer som är tänkta att skydda arbetstagare från att sägas upp hur som helst. Men det som oftast uppmärksammas är de så kallade turordningsreglerna. Läs hela LAS här.

Turordningsregler?
– Enligt paragraf 22 i LAS har arbetstagare med längre anställningstid företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid så länge man har tillräckliga kvalifikationer. På svenska: har du jobbat längre än andra på jobbet sitter du säkrare i båten när det ska skäras ned.
Turordningsreglerna kritiseras med jämna mellanrum för att stänga ute unga från arbetsmarknaden. Men man ska också komma ihåg att reglerna är försedda med flera undantag och kan åsidosättas genom kollektivavtal.

Men vad betyder in- och utlasad då?
– LAS är främst till för att skydda personer med tillsvidareanställning. Men i paragraf fem i LAS slås det fast att personer som har haft tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare i två år under en femårsperiod automatiskt blir tillsvidareanställda. Det är en så kallad inlasning. Motsvarande är utlasning. Då avslutas anställningen precis innan den skulle övergå i en tillsvidareanställning.

Vad är MBL för något?
– Ytterligare en lag som reglerar den svenska arbetsmarknaden, lagen om medbestämmande i arbetslivet. Det är bland annat genom MBL som kollektivavtal, strejker och rätten att organisera sig fackligt slås fast. Dessutom så bestämmer lagen att facket ska få information om verksamheten. Det brukar tolkas som att facket har rätt att ta del av ett företags ekonomiska underlag innan en eventuell nedläggning. Läs hela MBL här.

Kategorier FAQ, Kollektivavtal, LAS, MBL
Sida 1 av 1
  • Tjänstgörande redaktör: Mikael Hedmark, Sebastian Laneby
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB