För att förstå hur den svenska arbetsmarknaden fungerar krävs det en del förkunskaper. Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna om jobben. Om du inte orkar scrolla ned i dokumentet kan du enkelt söka med kringla+f om du har en mac, eller alt+f på pc.

Har du fler förslag på frågor – skriv det i kommentarsfältet nedanför eller mejla till bjorn.barr@aftonbladet.se.

Vilka anställningsformer finns det egentligen?
– I Sverige brukar man framförallt tala om två sorters anställningsformer. Dels tillsvidareanställning, det som i dagligt tal brukar kallas för fast anställning, och sen också olika former av visstidsanställningar. Vilka former av visstidsanställningar som är tillåtna och hur länge man kan ha dem bestäms av två saker: kollektivavtalet och lagen om anställningsskydd (LAS).

Vad är ett kollektivavtal?
– Ett skriftligt avtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation som reglerar grundlön, arbetstid och övriga anställningsvillkor. Det skiljer sig dock lite åt mellan olika fackförbund och avtalsområden vad som bestäms i avtalet. Tjänstemäns lön sätts till exempel ofta individuellt. Fack och arbetsgivarorganisationer som har skrivit på kollektivavtal är också bundna av fredsplikt.

Men vad är fredsplikt?
– Under den tiden som kollektivavtalet gäller är båda parterna bundna av fredsplikt. Det innebär att varken fack eller arbetsgivarorganisationer får ta till stridsåtgärder – även om det blir bråk. Inga strejker, lockouter eller övertidsblockader med andra ord.

När får man strejka då?
– När ett kollektivavtal håller på att löpa ut börjar parterna förhandla om vad som ska stå med i det nya avtalet. Facket brukar kräva att lönerna ska höjas med flera procent och arbetstiden ska kortas medan arbetsgivarorganisationerna vill hålla igen på lönekostnaderna. Men om inte parterna är överens när avtalet gått ur kan facket utlysa en strejk för att sätta press på arbetsgivarparten. Omvänt kan arbetsgivarorganisationen lockouta anställda för att tvinga facket till förhandlingar.

Lockout?
– Ja, det innebär att anställda stängs ute från sin arbetsplats av arbetsgivaren. Man får alltså inte jobba och inte heller någon lön.

Vad är minimilönen i Sverige?
– Till skillnad mot många andra länder har Sverige ingen lagstadgad minimilön. Grundlönen för olika sorters yrken bestäms istället i kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. I korthet innebär det att du kan jobba för en krona i timmen – helt lagligt (om det inte finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen det vill säga).

Vad är LAS?
– LAS är en förkortning för Lagen om anställningsskydd. Den innehåller mängder med paragrafer som är tänkta att skydda arbetstagare från att sägas upp hur som helst. Men det som oftast uppmärksammas är de så kallade turordningsreglerna. Läs hela LAS här.

Turordningsregler?
– Enligt paragraf 22 i LAS har arbetstagare med längre anställningstid företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid så länge man har tillräckliga kvalifikationer. På svenska: har du jobbat längre än andra på jobbet sitter du säkrare i båten när det ska skäras ned.
Turordningsreglerna kritiseras med jämna mellanrum för att stänga ute unga från arbetsmarknaden. Men man ska också komma ihåg att reglerna är försedda med flera undantag och kan åsidosättas genom kollektivavtal.

Men vad betyder in- och utlasad då?
– LAS är främst till för att skydda personer med tillsvidareanställning. Men i paragraf fem i LAS slås det fast att personer som har haft tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare i två år under en femårsperiod automatiskt blir tillsvidareanställda. Det är en så kallad inlasning. Motsvarande är utlasning. Då avslutas anställningen precis innan den skulle övergå i en tillsvidareanställning.

Vad är MBL för något?
– Ytterligare en lag som reglerar den svenska arbetsmarknaden, lagen om medbestämmande i arbetslivet. Det är bland annat genom MBL som kollektivavtal, strejker och rätten att organisera sig fackligt slås fast. Dessutom så bestämmer lagen att facket ska få information om verksamheten. Det brukar tolkas som att facket har rätt att ta del av ett företags ekonomiska underlag innan en eventuell nedläggning. Läs hela MBL här.