En av tidernas mest onödiga resor kan ha genomförts under dygnet som gått.

Washington – Köpenhamn tur och retur. Danmarks huvudstad på fem timmar och saken skulle vara biff.

Barack Obama var i luften igen när chockbeskedet kom på Olympiska Kommitténs toppmöte i Köpenhamn. Chicago var utslaget i första rundan.

Obama åkte hit – förgäves.

Värst är det kanske hemma i USA. Här i Köpenhamn har vi i alla fall fått glädja oss åt en förmiddags Obamahysteri med svarta limousiner av sällan skådat slag, Air Force One och en president och hans fru som alla tycker om.

Staden Chicagos presentation inför IOK-delegaterna var en rätt trist tillställning. Tills först Michelle, sedan Barack Obama gick upp och talade för sin hemstads sak.

Då blev OS plötsligt viktigt. Det handlade om mänsklighetens goda. Om vänskap mellan folken och om ursprung och hudfärg som saknade betydelse. Då trodde jag att saken var klar.

Det var den självklart inte. Brasiliens president var ju också här. Spaniens kung likaså och Japans premiärminister. Världens mäktigaste man var inte mäktigast.

För Inger Rainey Mark som stod och väntade bakom avspärrningarna vid Christiansborgs slott i Köpenhamn spelade det ingen roll. Hon brydde sig inte om OS. Hon ville se Obama.

– Det var historiskt att han blev president och det är historiskt att han är här i Köpenhamn, sa Inger.

Det har hon såklart rätt i. Och här i Köpenhamn kan vi sätta parentes kring den onödiga dagstrippen över Atlanten. Bland fienderna hemma i USA har man bara hunnit nalla lite i godisskålen.

Det börjar bli svettigt att vara EU:s ordförande. Förhandlingarna inför klimattoppmötet i Köpenhamn verkar gnissla och nu gungar det under hela EU-fundamentet. Orsaken är inte främst irländarna som på fredag folkomröstar om unionens nya grundlag, Lissabonfördraget. För de väntas rösta ja och då är ju allt frid och fröjd. Problemet är i stället Tjeckiens EU-skeptiker till president Vaclav Klaus. För i dag har 17 tjeckiska senatorer gått i hans ledband och lämnat in en begäran till författningsdomstolen för att få veta om Lissabonfördraget strider mot Tjeckiens grundlag. Det kan ta flera månader för domstolen att avgöra och vill det sig riktigt illa – ja då hinner Storbritannien hålla val och det valet väntas de konservativa vinna och de har lovat en folkomröstning om Lissabonfördraget och i den folkomröstningen väntas en majoritet rösta nej…

Så alla vi som hade tänkt börja spekulera i vem som ska bli hela EU:s president och hela EU:s utrikesminister (nya poster om Lissabonfördraget blir verklighet) får vänta. Och EU-ordförande Reinfeldt får försöka lappa och laga och formera EU enligt det gamla, inte nya, fördraget.

Mest spännande vore det att få höra fler detaljer från det extrainsatta EU-toppmötet som Reinfeldt höll i härom veckan. Verkade ju hur odramatiskt som helst men enligt DN:s Ingrid Hedström var minerna allt annat än muntra när Tjeckiens provisoriske premiärminister Jan Fischer berättade om senatorerna som planerade grus i maskinerna. ”Nicolas Sarkozy skällde ut den arme Fischer inför öppen ridå”, skriver Hedström. Det hade man velat se.

Så vad vi kommer att minnas av den här EU-hösten blir kanske inte ett succéartat svenskt ordförandeskap utan början till en konstitutionell unionskris toppad med ett klimatmöte i Köpenhamn som inte ledde till vad världen behövde.

Över 2 000 personer ville chatta med Anders Borg – nästan lika många som ville ha svar från Hollywoodfruarna. Inte illa.

Många frågor handlade om sänkt skatt i olika former. En läsare undrade om inte Sverige kan göra som i Danmark – sänka skatten i december för lite extra julklappskonsumtion. Nja, sa Borg. Men man ska aldrig säga aldrig.

– Är lite osäker på poängen att sänka skatten just i december. Fast å andra sidan är det ju trevligt med julglädje, svarade finansministern.

Hans dag är långt ifrån slut. TV4 klockan 19 och två timmar senare debatt med Thomas Östros i SVT:s Aktuellt.

För den här bloggens del är det slut för i dag. 

I väntan på chatt med Borg – en kort summering av budgetdagen:

Dagens argaste: Riksdagens talman Per Westerberg. Hur har regeringen mage att släppa budgeten till all sköns journalister före den når riksdagens bord?

– Som talman tycker jag inte om detta. Det har blivit mer och mer läckage i mer och mer formella former, säger han till E24.

Nu tänker talmannen kalla samtliga partiledare till allvarligt samtal.

Dagens mest kritiska: Socialdemokraternas ekonomiske talesperson Thomas Östros. På punkt efter punkt sågar han regeringens budget. Ett helt dokument har han skrivit ihop med invändningar. Allt är fel, kort och gott.

Dagens mest jagade: Finansminister Anders Borg, så klart. Från morgon till kväll. Just nu i en studio på radiohuset. Snart vid en dator för chatt med Aftonbladets läsare. Och detta trots att det mesta nyhetsstoffet redan är känt. Finansministerns julafton, helt enkelt. 

Budgetdebatten går mot sitt slut.

Anders Borg sist upp i talarstolen med ännu en harang om hur illa det skulle bli i Sverige med oppositionens ”överbudspolitik” – som står mot regeringens ansvarsfulla politik.

Typmening, finansminister Anders Borg:

– Bidragslinje står mot arbetslinje.

Typmening, oppositionen, med Socialdemokraternas Thomas Östros i spetsen:

– Det duger inte med skattesänkningar.

Två vägar ut ur krisen – och två frågor som kommer att dominera valrörelsen nästa år: Frågan om skatterna och frågan om jobben. En av få saker som alla var överens om i dag: Nästa år är arbetslösheten uppe i över elva procent. Så illa har det inte varit i Sverige sedan krisen på 1990-talet.

Skattesänkningar är inte fel – men nu har det gått för långt. Miljöpartiets Mikaela Valtersson fortsätter oppositionens kritik av regeringens politik.

– När fokus borde ligga på att skapa jobb, då satsar regeringen på att sänka skatten. Det har kanske aldrig varit sämre läge för det än just nu.

– Miljöpartiet är inte emot skattesänkningar. Men det här var en skattesänkning för mycket under den här mandatperioden. Valtersson anklagar regeringen för att mer tänka på pr-strategier och taktiktänkande än på Sveriges bästa.

– Nu får man akututrycka och lappa och laga, säger Valtersson och tar regeringens tio miljarder till kommuner och landsting som exempel. Pengar som enligt Valtersson kommer först månader efter att alla andra krävt dem.

Anders Borg, moderat, mot Ulla Andersson, vänsterpartist.
– Alternativen i svensk politik är väldigt tydliga. Det är arbetslinje mot bidragslinje, säger Borg och hävdar att 100 000 jobb skulle gå förlorade med Vänsterpartiets, Socialdemokraternas och Miljöpartiets politik.
Varför? Jo, återställd a-kassa, slopat jobbskatteavdrag, höjda arbetsgivaravgifter – ja det och lite annat skulle ta bort 100 000 jobb, enligt Borg. Allra bäst på att kapa jobb, ja det är Vänsterpartiet, ”pomperipossavänsterpartiet”, som Anders Borg uttrycker det.

– Vi går till val på fler jobb, och därför säger vi nej till era skattesänkningar, säger Ulla Andersson.
– Ni skriver själva att det bästa sättet att skapa fler jobb är att satsa på kommuner och landsting, ändå väljer ni att gå vidare med skattesänkningar.

Bort från nationalekonomiska teorier och en återuppstånden Luther – tillbaka till vad det handlar om: Oss människor och vår verklighet.
Vänsterpartiets Ulla Andersson går till angrepp mot regeringen och framförallt mot inkomstskattesänkningen på 10 miljarder kronor. En dyr, och ineffektiv, reform enligt Andersson.
– Varje jobb: en miljon kronor.
Andersson hade i stället velat lägga de 10 miljarderna på att anställa 20 000 i skola, sjukvård och äldreomsorg.

Vänsterexperimentet. Så benämnde Anders Borg det rödgröna samarbetet för några veckor sedan. I dag fick de rödgröna ett nytt namn: Vänstertrojkan. Det för tankarna österut. Och denna trojka, säger Carl B Hamilton, tänker höja skatten för ett hushåll bestående av lärare och sjuksköterskor med uppemot 3 000 kronor. Ingen replik begärd.

Finansminister Anders Borg – vår tids Martin Luther? Ja, i alla fall enligt Folkpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Carl B Hamilton.
– Den här budgeten hade Martin Luther kunnat lämna fram, säger han.
För budgeten andas Lutherretorik, enligt Hamilton: Arbete främjar arbete och välstånd.
– Anders Borg är i sin syn på arbetet en modern Martin Luther.
Och han har hela alliansen med sig. Hela alliansen, säger Carl B Hamilton.