Någon håller helt lagom Valentines-nivå på jobbtoaletten.
… och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det är ungefär som att ringa hem pizza? Hemkörningen pågår till midnatt? Jag vet inte, jag skulle kanske prioritera att träffa kompisar. Prata med någon jag tycker om. Titta på någon jävligt bra serie, ta ett bad, betala räkningar, skrik-rispa en tom tallrik med en gaffel i tre timmar – framför allt skulle jag ha sett till att köpa mig en eventuell sexleksak något tidigare, som många tack och lov också tycks ha gjort. På riktigt, om jag får sova på saken kan jag gärna återkomma med en lista på ettusenen saker jag hellre skulle göra som singel, än att ringa hemkörning av någon sladdrig dildo vid 22.14 på Alla hjärtans kväll.
Sånt här är härligt! Och smart, att inte bara göra det till en röd-kundkorg-betyder-singel-grej som ju kräver stort mod från alla inblandade, utan även satsa på sociala medier. Via hashtaggen #fikagram på Instagram kan blyga violer kontakta grönmuggade singlar bäst de vill.
Jaha nähä hörni, det blir visst Alla hjärtans dag i år igen. Och det finns jättemycket jättenya och fräscha idéer om hur man bäst uppvaktar varandra också! Det skickas till och med påminnelsemejl, vilken tur. Är du kär i en kille kan du i år välja på att köpa manschettknappar, ett tungt armbandsur eller en padda/Iphone5 – ingenting skriker ”jag älskar dig min kille” som ny teknik. Är du kär i en tjej är det förstås ett supersäkert (men ändå spännade, verkligen) kort med sexiga underkläder, nattkläder eller smycken. Eller choklad. Tjejer älskar ju godis. Tänk att det är så enkelt, tack Groupon!
Edit: Det är svårt med ironi i text. Har nu mottagit ett större antal pressbilder på ovan nämnda produkter från entusiastiska säljare. Tack! Men jag menade precis tvärtom!
Det har gått nästan sexton år sedan jag lämnade högstadiekorridorerna, men jag glömmer inte den där pirrigt skavande känslan. Alla hjärtans dag. Lika delar oro och förväntan. De som fick rosor och de som blev utan, de som låtsades oberörda och de som slokande gick hem tomhänta. De som blev provocerande malliga när de fick flest. En popularitetstävling, initierad och styrd av skola eller elevråd, smidigt kamouflerad med hjälp av kärleksdagens budskap: att visa uppskattning.
Och det slutar liksom inte där. När du väl klarat av tonåren med hjärtat (och eventuellt någon fnasig, torkad ros) i behåll fortsätter Amors afton urarta till en kommersiell bonanza utan dess like. Då är jag ändå pro-firande i alla former, ska tilläggas, firas bör det som firas kan. Men plikttrogna gester, lika förväntade som att kollektivtrafiken brakar samman när det snöar – hur romantiskt är det? Ska ni fira så fira personligt. Och gör det vilken dag som helst.
Frukostsmulor i sängen eller en Youtube-länk i mejlen är ”symboliskt” i dess goda bemärkelse – en hjärtformad chokladask är det inte. Hemlagad trerätters till tonerna av en specialkomponerad Spotifylista eller kärleksfulla ord på en oväntad lapp guldkantar vilken vardag som helst. Och en vanlig onsdagsnatt kan inhysa den perfekta förlovningen. Du kanske är dyngförkyld och höggravid, din kille kanske är hemma i tre dagar mellan jobbresor och ni kanske firar det med att skåla i glögg, knyta bomullssnören runt ringfingrarna (har ni sett Greven av Monte Cristo?) och dansa en ömsint tryckare eller två till ”era” låtar hemma i köket. Det är också fint, vi testade nyligen.
Minns ni feromondejtingen? Jag har liksom haft anledning att komma tillbaka till det där elektroniskt utsöndrade hormonet både en och två gånger sedan dess, för kattens skull, hon visade sig behöva några extra doser såhär på ålderns höst. Elurtagen preparerades med de små dosorna, fromheten infann sig och plötsligt satt vi samlade, ett stort fascinerat sällskap i köket, och listade potentiella användningsområden för det här försnällande preparatet. ”Kanske är det sånt här man ska tämja vaknätterna med” tänkte jag och övervägde att även packa ner en dosa att installera i förlossningsrummet. Tänk om det funkar. Äh, lika bra att genast bunkra minst en för varje stundande småbarnskris som jag läst om i Vi föräldrar.
Hur som helst. Nu dök de upp igen. Bland en miljon andra ganska dyra och inte särskilt personliga förslag på vad man kan köpa till sin älskade på Alla hjärtans. Och de gör en tydligen inte bara beskedligare och mer harmonisk, de gör dig mer attraktiv på studs.
”Grattis på alla hjärtans dag älskling, bär denna så blir jag ännu mer kär i dig?” ”Grattis gubben, jag kommer vara snäll så långt flaskan räcker?”
Men åh. Älska idén. Lite inspiration inför Alla hjärtans?
