Dammar av den här, apropå allt internetande vi pratar om just i dag…
Ett kärlekspar är inbegripna i ett hetsigt ”samtal” (läs: bråk) om killens enorma mobilberoende.
Mitt i den högljudda diskussionen upptäcker tjejen att pojkvännen sneglar ner på telefonen i knät.
”VAD I HELVETE GÖR DU?”
”Äh inget, förlåt, kollade mejlen bara.”
Ja, jag vet att sociala medier hjälper många, många att hitta jobb, kärlek eller nya vänner. Men när det kommer till relationer kan det vara ett jäkla otyg. Och nu är det inte de ökande riskerna för vänsterprasslande och nätsmygande jag tänker på. Visst, kanske ökar otroheten i takt med ”nya möjligheter”, men den som vill ha en affär kommer att hitta sin affär, oavsett tekniska hjälpmedel.
Värre är det med allt annat som tar stryk av ständig uppkoppling. Respekt, uppmärksamhet, närvaro. Det viktiga i att visa att man ser någon, oavsett hur många pokes, requests eller mentions man skördar per dygn. En del tycks helt absorberas av det enorma sociala nätverk man kan nå ut till utan att lämna sofflocket. De byter kvällsläsningen mot en sista ”social” Twitter-koll i sängen. Mäter dagsform i gillamarkeringar. Lever efter devisen att det som inte syns på Facebook inte har hänt. Och deras partners, Twitter-änkorna, har för länge sedan tröttnat på att tävla om uppmärksamheten.
Andra använder sociala medier som den ultimata bekräftelsen av sitt eget förhållande. Romantiska middagar laddas, innan de ens är över, upp för allmän beskådan i mysbelysta Instagram-album. Ömma kärlekskonversationer (sitter i de i varsitt rum och surfar?) fyller våra twitterflöden och feeder. Minns ni, till exempel, Agneta Sjödins och ”Big Brother”-Peters översvallande kärleksförklaringar på respektive Facebook-vägg? Om en kärlekshistoria, så superlativs-laddad att den för många blir provocerande, pågår helt offentligt så borde fallet bli om möjligt ännu hårdare om den tar slut. Sociala medier må vara kul, men ett förhållande mår i längden bättre av att inte bedrivas online.
Skyll inte på att tekniken tar över er relation; du bestämmer själv om du vill låta den göra det. Teknikutvecklingen kommer knappast avstanna. Vi kan redan nu ”kyssas” via speciella appar och snart kommer sannolikt någon Amor-alterego-app som skickar slumpgenererade kärleks-sms eller komponerar personliga kärleksballader. Vi har gått från romantikdödande kvällar framför tv:n till… tja, exakt samma sak fast plus smartphones/ipads/laptops extra allt.
Så vi kan omfamna teknikens under och låta våra relationer digitaliseras ännu lite mer. Eller så kan vi logga ut och omfamna någon på riktigt. För ingen offentlig kärleksförklaring på nätet väger tyngre än frukost på sängen.
