Mitt mantra från sjukstugan; Jag vill ha macarons. Jag vill ha macarons nu. Jag vill vara i Paris och äta mina macarons. Jag får göra det bästa av situationen, baka en nyttiga morotskaka istället. Recept kommer snart!

Dessa vackra och smakrika bönor fick jag direkt från mina föräldrars kolonilott på landet. Jag är en mycket bortskämd dotter! Imorn blir det vegetariska chili con carne med vitkålspasta.

Igår var jag och Sara mellan två olika event, en lanseringsfest och Startup evenemang. Vad innebär det? Det innebär att få berätta om Kocken i klackars kommande koncept, dela visitkort och ta emot nya kontakter på linkedin. Är du som jag, mitt i en starta-företag-period så ska du definitivt följa mig på min resa från ingenting till någonting. Nu är det bara några få veckor kvar. Ta hand om er!

Om det är något jag har gott om i mitt liv så är det kontrast. Vissa stunder sitter jag i skolan med en kaffe i handen och antecknar flitigt. Andra stunder står jag i köket med förkläde och och ibland står jag även på röda mattan för något kul event. Här ser ni lite bilder från gårdagens event med Helly Hansen och Renault. Ta hand om varandra.

Igår kväll tog jag med min vän Sanna till lanseringen av det nya alkoholfria vinet, Jacob’s Creek Unvined. Det var lyxigt att få bli upphämtat med taxi utanför skolan för att åka mot en avslappningskväll med massage, fina naglar och trerättersmiddag. Sen att få träffa nya och inspirerande människor gjorde saken bara ännu bättre. Tack till CNL Relations för denna tisdagslyx!

Din röst är viktig, glöm inte att rösta imorgon. Ta hand om er!

Kära läsare. Jag är evigt tacksam för att ni trivs bra hos mig på Kocken i klackar. Jag älskar att att värdinna och därför är det här rena drömmer för mig. Men nu har jag kommit till en punkt där jag vill utvecklas och bli ännu bättre, därför tänker jag idag ta istället för att ge. Jag skulle uppskatta om Ni kunde ta er tiden och komma med feedback till mig. Vad saknar ni? Vad gillar ni? Vad borde jag göra mer utav? Har du frågor till mig? You name it. Tack snälla!Foto: Sara Hessel 

Idag tog jag två timmar av min tid för att göra något alldeles extra och det är nämligen att pärla Fuck Cancer-armband. Nästa gång du ska fika med en vän, kombinera den tiden med att göra något fint. Köp med er kaffe, gå HIT och pärla på samtidigt som ni pratar om det senaste skvallret. Kom ihåg att det är viktigt att ge tillbaka här i livet. Ta hand om er!

Idag är det en typisk hurtig dag men på lördag, då ska jag vila!

Life:s VD sa en sak under pressfrukosten som fick mina tankar att snurra ett extra varv. Vi människor är duktiga på att vara hälsosamma men kassa på att vila. Skulle jag berätta att jag varit uppe sen klockan 05.00, sprungit milen, haft två möten, cyklat till ett företag för att hålla föredrag för att sedan fira med att ha vännerna över på middag hos mig så skulle jag förmodligen få en klapp på axeln, ”Oh Maria, du är så duktig”. Men om jag istället skulle säga att jag inte gjort någonting alls, bara tagit det lugnt… vart skulle klappen på axeln tagit vägen då?

Det här med att vila kan vara svårt, ibland FÖR svårt. Vissa vilar inte alls, bara när de blir sjuka och måste. Vi är också många som kan hålla med om att det ibland kryper i benen och vi bara MÅSTE TRÄNA NU fastän vi är väl medvetna om att kroppen säger ifrån.  Ändå tränar vi…

Jag tror (och hoppas) att den nya hälsotrenden kommer att bli – Våga vila. Vi kommer att våga ta det lugnt, vi kommer våga sova ut, vi kommer att våga skippa milen en morgon utan att skämmas. Jag säger inte att samhället ska sträva mot att bli lata utan jag säger att vi behöver vila också utan att skämmas eller få ångest över det. Jag har lärt känna min kropp och jag vet nu att jag kan vara uppe i varv fyra-fem dagar men som måste jag vila ut. Sen är jag på hugget igen. Nästan övertaggad!

Var hurtig, var stressad, ha en lång to-do-list men glöm inte…Våga vila också!

Ta hand om dig!

En liten bild från gårdagens fotografering. Allt blev perfekt och det är tack vare Sara Hessel som är en vass fotograf, Ani som kan göra mig finast och till Resturang bryggan för deras vänlighet. Vad är det jag egentligen gör? Återstår att se… Ta hand om er!