Allt har ett slut. Snart faller klubban för sista gången för den här gången på S-kongressen. Avtackningar. Internationalen. Och sen bär det hemåt.

Kongressen gick bra, alla är en stor familj och den här gången lyckades inte kongressordförande Ulla Lindqvist slå sönder en enda ordförandeklubba.

Från Aftonbladet Ledare har vi varit fem personer som bevakat kongressen, Karin Pettersson, Daniel Swedin, Eva Franchell, Ingvar Persson och Anders Lindberg.

Innan kongressen kritiserade vi S för att vara för gubbiga, gamla och vita. Man har nu genomfört omfattande förändringar, förbättrat mångfalden bland de valda företrädarna, föryngrat och valt in fler kvinnor. Den nyvalda ledningen representerar hela partiet och hela Sverige betydligt bättre än gårdagens. Men det arbetet måste fortsätta.

För att öppna upp kongressen har vi tagit fram en interaktiv guide Socialdemokraterna for Dummies där man kan få reda på vem som bestämmer, vem som är höger (blev för övrigt inte så populärt att vi kallade folk höger), vem är vänster (mer populärt) och vem är betongsosse. 

Vi inledde i onsdags med ett uppslag där vi uppmanade Stefan Löfven att våga mer i debatten mot regeringen och ombuden att köra över S-ledningen om föräldraförsäkringen.

Vi skrev om om hur Löfven äntrar scenen och hans linjetal. Vi skrev om stridsfrågorna föräldraförsäkringen (där vi tycker kongressen borde gått längre), vapenexporten (som vi tyckte blev bra) och vinst i välfärden (som vi också tyckte blev bra).

Varje dag följde vi ett ensklit ombud som vi berättade om i Kongressbloggen. Maj-Britt Theorin vann till slut på sin 19-onde kongress. Daniel Suhonen blev hjälte för en dag i vinstfrågan (och kallades ”Brutus” av Skåningarna, men det är en annan historia…). Aida Hadzialic som tillhör de yngre på kongressen.

Vi har även gett kongresstips i korta Youtube-klipp och publicerat ett par listor.

Det och mycket annat kan man läsa på vår kongressblogg – din kompass i kongresskaoset.

Tack för oss!

Karin Pettersson, Daniel Swedin, Eva Franchell, Ingvar Persson och Anders Lindberg

Kongressen håller på att avslutas, och ombuden kämpar med de sista frågorna. Anders Lindberg håller som vanligt koll.

Varje dag följer Aftonbladets ledarredaktion en person på kongressen och rapporterar vad som händer. I går följde vi Aida Hadzialic, ombud från Halland.

– Hon symboliserade framtiden, den framtida socialdemokratin. Nu är det tio år sedan hon dog och vi är fortfarande på väg.
Det är Aida Hadzialic som pratar och hon pratar om Anna Lindh landets utrikesminister som aldrig kom att bli landets statsminister. Och aldrig partiordförande.

– Det var då, efter hennes bortgång som jag gick med i SSU. Det kändes viktigt att stärka socialdemokratin.
Då var Aida Hadzialic 16 år gammal. I dag är hon 26, jurist, kommunråd i Halmstad – och halländskt ombud på den socialdemokratiska partikongressen i Göteborg. Det är första gången hon är på en kongress, åtminstone om man bara räknar ordinarie kongresser.

Och det har gått hennes väg. Åtminstone om hon får säga det själv.
– Det känns bra nu, det känns i maggropen. Vi är ett parti på rätt väg. Det finns en enighet, en glädje och ett sug efter att få gå fram med vår politik nu. Vi fick till ett bra ställningstagande kring ordning och reda i välfärden och vi har enats om att fokus ska vara att få ner arbetslösheten.
För Hadzialic är det jobb-, sysselsättnings- och näringslivsfrågor som står högst på agendan. Och hon är nöjd med det politiska utfallet på kongressen.
– Nu går vi fram med halverat sjuklöneansvar för företag, sänkt bolagsskatt, konjunkturstimulanser, 90-dagarsgarantin. Vi har hela jobb- och utbildningskontraktet. Men måste vi bättre på att kommunicera det, att vi har verktygen och förslagen, säger hon.

Hon är inte yngst på kongressen, men tillhör ändå inte den grupp som dominerar här: de medelålders. Så hur rimmar det med visionen om Framtidspartiet?
– Vi är på väg, känns det som. Förra året gick jag i Bommersvikakademin, där partiet och LO utbildar ledare och jag märker att många av de yngre ombuden som är här nu kommer därifrån. Så det finns ett arbete för att utveckla framtidens ledarskap.

Även andra representationsfrågor utmanar visionen om Socialdemokraterna som ”framtidsparti”. Strax innan kongressen drog i gång lanserade SSU rapporten ”Fyra nyanser av vitt”, en normkritisk analys av Socialdemokraterna. I rapporten beskrivs Socialdemokraterna som en homogen rörelse om man studerar etnicitet och bakgrund.

– Jag upplever att partiet skapar förutsättningarna för människor att ta sig in och upp. Jag tycker så klart att hela samhället ska vara representerat i vårt parti, men det måste vara kompetensbaserat. Sedan kan man ju lägga in en massa saker i kompetensbegreppet: kunskaper, arbetslivserfarenhet, bakgrund, akademiska meriter… Sådant måste man ha med sig. Vi ser ju olika på samhället utifrån sådant, och alla de synvinklarna måste vi ha med oss.

Daniel Swedin

Kongressfesten var rolig. Mia Skäringer underhöll, Stefan Löfven sjöng en snapsvisa och Karl-Petter Torwaldsson berättade fullkomligt osannolika anekdoter. En helkväll.

Men något skaver.

Det började redan i onsdags. Mediabevakningen var enorm, ombuden pratade om ”när” S vinner och Anders Borg höll en lätt förvirrad pressträff om Löfvens sysselsättningsmål som om han var i opposition.

Men det är dags att vakna nu. Socialdemokraterna är inget regeringsparti.

Här på kongressen är det lätt att tro motsatsen. Alla behandlar det som sägs och de förslag som läggs som om de vore på riktigt. Som om den fria dragningsrätten på skattepengar ur välfärden nu är över och att en ytterligare pappamånad ska införas.

Men så är det inte. Caremas armé av lobbyister har redan börjat slipa knivarna för att sänka Stefan Löfven. Moderaterna är en fenomenal motståndare. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har ett stort förtroende i väljarkåren. Även det parlamentariska läget är komplicerat. Vad händer med SD? Med V och MP?

Detta kommer inte bli någon enkel resa. Men en sak är säker. Det bästa som kan hända Fredrik Reinfeldt är om S nu börjar uppträda som regeringsparti, och tillåter att regeringen går i opposition mot sin egen politik.

Anders Lindberg

Varje dag följer Aftonbladets ledarredaktion en person på kongressen. Dagens ombud heter Daniel Suhonen och dagen med honom blev snarast 24 timmar lång. Så följ med honom under dygnet då kongressen vände i vinstfrågan.
Daniel Suhonen är ombud för Stockholm, men har nyligen flyttat till Malmö. Från ett vänsterdistrikt till ett annat. För många är han ett rött skynke och han är verkligen inte rädd för att säga vad han tycker. Alltid retar han någon.
Ändå var han en av dem som till slut sydde ihop kompromissen om välfärdsvinster.
– Nu har vi uppnått det vi ville. Nu kan socialdemokrater i varenda valstuga säga att partiet är emot vinster i välfärden. Det var viktigt.
– Om det här genomförs kommer välfärden att fungera bättre. Makten flyttas från bolag till medborgare och deras valda politiker. På sikt kommer det här att innebära att de värsta aktörerna lämnar sektorn och det gynnar människor. Då kommer de att kunna välja mellan olika goda aktörer som alla faktiskt vill utveckla verksamheten.
Dagen efter beslutet får Daniel Suhonen många ryggdunkningar. Han ses som hjälten som vågade stå upp mot partiordföranden och hela partistyrelsen. I dag är alla socialdemokrater emot vinster i välfärden. Daniel Suhonen har en hel trave tidningar under armen och i mobilen visar han upp gårdagens nyhetsinslag i TV4.
Han vet att många tycker att han syns för mycket. Men han tänker fortsätta att ta ut svängarna.
– Jag tycker att fler borde ta plats. Det är en jäkla stor scen och i bland dansar jag nästan ensam.
Om Socialdemokraterna ska vinna valet måste de först vinna väljarna. Och till sin hjälp har partiet – lite oväntat – fått en riktig rebell.

Daniels fredagsdygn:
07.25 frukost (svart kaffe)
07.45 delegationsmöte (påtår)
08.30 välfärdsgruppen diskuterar kompromiss om vinster i välfärden (tretår)
09.15 förhandling med andra delegationer och partistyrelsen om den slutliga skrivningen (och mer kaffe)
10.30 intervju lunchekot
12.00 lunch lammfilé (jättegott)
12.40 delegationsmöte om vinsterna (eftermiddagskaffe)
13.00 fortsatta diskussioner plus intervjuer
16.00 debatten om vinster. Upp som fjärde talare. (rungande applåd)
18.00 middag, sejrygg med sallad marinerad zuccini, kronärtskocka, krutonger, kaffe och kaka
Efter beslutet följde sedan någon festöl på hotellrummet, några till i baren på hotellet (Lasse Engqvist bjöd).
07.05 ringde väckarklockan i mobilen
07.30 hotellfrukost med ägg, bacon, köttbullar, röda bönor och svart kaffe
07.45 delegationsmöte (påtår)
08.30 mysmöte i LO-montern med stark espresso (bläddrade i tidningarna och njöt)
09.00 mötet fortsatte.

I dag valde S-kongressen ett nytt mäktigt Verkställande utskott. Här kan du läsa hur mäktigt VU är och vem som egentligen bestämmer i S.

Viktigt är valet av Ardalan Shekarabi, 34, som går in som andre ersättare i VU. Shekarabi är nominerad från Uppsala län och var åren 2003-2005 ordförande i SSU.

Shekarabi har rötter i Iran och därmed en annan bakgrund än övriga i Verkställande utskottet. Han tillför viktiga perspektiv som inte funnits tidigare. Dessutom har han levt som gömd flykting vilket är viktigt när nu Socialdemokraterna behöver vässa sin politik för papperslösa i spåren av haveriet med Reva.

Valet av VU är ett viktigt steg mot en Socialdemokrati som representerar hela Sverige.

Anders Lindberg

– Det finns inget som drar isär samhället så som massarbetslöshet, sa LO:s ordförande Karl-Petter Torwaldsson i sitt tal på S-kongressen.

Han inledde med att citera den legendariska socialministern Gustav Möller att ”Bara det bästa är gott nog åt folket” och beskrev hur Alliansen politik ökade klyftorna i samhället.

– Det är inte otur, det är borgerlig politik, sa han.

Karl-Petter Torwaldsson är en av kongressens stora vinnare. Det är LO som länge drivit frågan om ett sysselsättningsmål, de stod, tillsammans med SSU, bakom 90-dagarsgarantin och de fick avgörande inflytande på beslutet om vinster i välfärden.

Den enda större fråga som återstår är att LO vill dela föräldraförsäkringen i tre delar. Beslut i den frågan är tänkt att tas efter lunch. Vad som händer återstår att se.

Genom duon Stefan Löfven och Karl-Petter Torwaldsson i ledningen för arbetarrörelsens två delar är den facklig-politiska samverkan starkare än någonsin. Det bäddar paradoxalt nog för mer och större konflikter i framtiden precis som vi sett på denna kongress.

Tvärtemot partistrategernas tjat sa Karl-Petter Torwaldsson också i sitt anförande att Socialdemokraterna inte ska vara rädda för konflikter. Det är ett viktigt påpekande.

En konflikträdd socialdemokrati stannar i växten.

Anders Lindberg

I dag skriver Tobias Schelin, ordförande för S-studenter i Sundsvall om Ung vänsters distriktsordförande i Örebro som på Twitter jämför Stefan Löfven med Hitler. Tweeten är taggad ”Oexistensberättigande”

I går talade Norges statsminister Jens Stoltenberg om skillnaden mellan demokrati och extremism på S-kongressen. Socialdemokratin är kompromisslös i kampen för demokratin.

Många ombud fick tårar i ögonen när han pratade om Utöya och vad stödet från svensk socialdemokrati och SSU betytt för de norska socialdemokraterna efter terrordådet.

Ung vänsters och Vänsterpartiets ledning borde lyssna på det talet.

Anders Lindberg

Lite av kinesiska kommunistpartiets kongress, säger Anders Lindberg som tycker att det vore skönt om kongressombuden rensade luften.

1. Bifall
2. Bifall
3. Bifall
4. Bifall
5. Bifall

Daniel Swedin