Som om hon visste att vi skulle vara aningen fördärvade dagen efter 30-årsfesten, väckte hon oss varsamt. Klappade mig på kinden och viskade att det var morgon. Klockan var åtta och fyra timmar tidigare hade Lisa och jag trillat ner i sängen.

Sen drog Lisa till Sundsvall och Korvas och jag till min syster i Sollentuna. Innan vi skildes åt berättade jag för Lisa om när jag åkte till min syster med pendel förra gången. Då hade jag glömt vilken linje det var och var tvungen att kolla på kartan och kom fram till att det var den mot Märsta. Och när jag skulle sms-betala frågade jag damen i luckan vad man skulle skriva för kod om man skulle till Märsta och så blev det skitdyrt fast jag bara skulle till Sollentuna. Min trötta hjärna hade liksom etsat fast Märsta bara för att jag hade läst det på kartan. Lisa fann historian mycket roande.

Tio minuter senare står Korvas och jag vid spärrarna till pendeltåget, den här gången med ett förköpshäfte, och jag hör mig själv säga ”Märsta” till mannen i luckan.

Jävla Märsta.