Idag satt Korvasson och jag i väntrummet på BVC och läste lite i det gula häftet som man fyller i längd, vikt och huvudomfång i. Hon satt helt stilla i mitt knä och pekade då och då på lite siffror och sa ”titta”. Hon väser oftast fram ordet ”titta” men det betyder i alla fall titta, den saken är klar. Vi satt i kön för den öppna mottagningen och Korvas skulle få sin ettårsvaccinering. I den öppna mottagningen släpps man in i den ordning man kommer dit, vilket gjorde att jag kände en viss irritation när en annan familj körde om oss och gick in före. ”Visst är det här den öppna mottagningen?”, frågade jag kvinnan som satt bredvid mig. Men hon svarade att det var det inte, utan att det var på måndagar och torsdagar. På min handskrivna lapp från BVC står det ”öppen mottagning Mån – Tors”, så jag anser att mitt antagande om att den öppna mottagningen skulle vara öppen även tisdagar och onsdagar inte var helt orimlig, men vi fick vackert vända om. Jag som hade tänkt passa på att fråga om det fanns någon bättre salva än den vi använder mot hennes rödprickiga snippa. Det har hållit i sig i mer än en vecka nu, så idag fick hon krypa omkring naken på golvet, så att hennes underrede fick luftas ordentligt. Hon kissade naturligtvis på golvet, men till skillnad från i Ahlgrens fall så tror jag att det är något som kommer att gå över med tiden.

Idag hade jag ett telefonsvararmeddelande från en vän som bor i ett hus, som sa att de kanske kunde tänka sig att testa att ha Ahlgren hemma hos sig. Det vore en riktigt bra lösning faktiskt och då kan man ju fortsätta träffa henne ibland. Men det kändes så sorgligt och definitivt, när en eventuell lösning låg så nära, att jag inte ringde tillbaka. Imorgon ska jag göra det, men idag behövde jag smälta tanken.

Det kommer att bli tomt utan kissen.

Hur är det egentligen meningen att man ska kissa med sitt barn när man är ute på stan?  Det är aldrig någon som pratar om det, men det är inte alltid en helt enkel sak. Om det finns ett skötbord nära toaletten underlättar det avsevärt. Då kan man både stå och sitta och ha full kontroll. Nu finns det väldigt sällan skötbord på herrarnas. På Planet fitness, där Korvas och jag går på babysim, har vi många gånger ställts inför det här problemet och där finns det i alla fall inget skötbord. Jag tänker fördomsfullt att det gör det nog på damernas, men det har jag ingen aning om. Kanske tänker de att på ett sportcenter har man inte med sig bebisar punkt. Eller så tänker de att bara kvinnor har med sig bebisar. Eller så tänker de inte alls.

Som jag ser det finns det då tre alternativ. Antingen lägger man barnet på golvet, sitter med barnet i knät eller står. Problemet med att sitta är att man måste hasa av sig brallorna med en hand. Det slår mig att detta är någonting som mammor på toaletter utan skötbord måste genomgå. Vill man veta hur mammor kissar får man dock vända sig till en annan blogg. Av flera anledningar vill man inte gärna lägga ner barnet på golvet på en offentlig toalett (i alla fall inte på herrarnas) och då återstår bara ett alternativ.  

När man står och kissar får man hålla sitt barn i ena armen, likt en festivaldeltagare som kissar i buskarna med en öl i handen. Den stora skillnaden är att ölen inte sprattlar och att själva greppet är något annorlunda. Greppet om ölen kontra bebisen alltså. Öppnandet av knapp och gylf får man klara med en hand och sedan skymd, av en förhoppningsvis medgörlig bebis, kan man göra sin business.  Efter det får man, så noga det går, tvätta sin hand med samma hand.

Om det finns någon utformad plan, ett standardsätt för hur man ska gå tillväga, så har det gått mig obemärkt förbi.

Hur pappor gör 2:an (bajsar), är ett helt annat kapitel. Det innefattar fler moment och det är inte ett ämne som korvasbloggen har för avsikt att behandla.