Vi har nu under fem veckors tid granskat Krisen inom Polisen.
Tipsen, reaktionerna och vittnesmålen från poliser runt om i landet har varit många och med hjälp av dem har vi bland annat kunnat berätta att fler poliser än på länge säger upp sig, att det finns ett stort missnöje med dåliga lönesättningar och chefskap, att resursbristen inom polisen är så stor att det resulterar i brott som inte kan utredas och långa väntetider att nå fram till larmcentralerna och att polisbristen i sommar riskerar bli akut.
Vi har intervjuat rikspolischef Dan Eliasson och inrikesminister Anders Ygeman.
Och framförallt, många poliser som jobbar ute i verkligheten.

Nu kommer bloggen vara vilande ett tag.
Men den är absolut inte sovande.
Vi fortsätter gärna ta emot tips från er om saker vi borde rapportera om gällande Polismyndigheten på krimtips@aftonbladet.se
Vi kommer även fortsätta att hålla koll på hur polisen lyckas lösa resursbristen i sommar och om Polisförbundets hot om strejk blir verklighet.

Till dess, tack alla ni som läst och tipsat.

Förra veckan träffade vi inrikesminister Anders Ygeman och ställde frågor om den pågående krisen inom Polismyndigheten.
Se intervjun här:

Inrikesminister Anders Ygeman tycker inte att brotten utreds tillräckligt bra i dag.
Omorganisationen av Polismyndigheten har året ut på sig att visa sina fördelar.
– Målet är ju tryggare medborgare och minskad brottslighet, det är ju inte omorganisationen i sig som är målet.

Vi har under vår granskning av krisen inom Polismyndigheten kunnat berätta om det stora missnöjet med polisens omorganisation.
Granskningen har visat att vardagsbrottsligheten prioriteras bort, att rattfyllerikontrollerna halverats, och om poliser som lider av ständig underbemanning.
Poliser har vittnat om att det tar långt tid innan någon svarar i polisväxelns telefon och att det ibland inte finns bilar att skicka ut.
Samtidigt slutar poliser på löpande band.
Polisförbundet har till och med krävt en kriskommission. Men du sa nej, varför?
– Vi har haft en extrem situation, en gränskontroll för första gången på 22 år, den största asylsökandetillströmmningen vi sett i Sverige sedan världskrigen och ett förhöjt terrorhot. Allt detta samtidigt som den största omorganisationen sedan 60-talet. Det gör att påfrestningen av polisen varit stor. Det gör också att vi fått en frustration och rädsla som en omorganisation kan ge upphov till. Och vi har inte sett de positiva effekterna än, säger inrikesminister Anders Ygeman.
Hur ser du på krisen inom polisen?
– Polisen har en ansträngd situation och därför tillför regeringen 283 miljoner kronor till polisen för att något lätta upp trycket. Och så är ju tanken med omorganisationen att den ska ge fler poliser närmare medborgarna. Omorganisationen har det här året ut på sig att visa sina fördelar, målet är ju tryggare medborgare och minskad brottslighet, det är ju inte omorganisationen i sig som är målet.
Polisförbundet säger att tillskottet av 283 miljoner i vårbudgeten är alldeles för litet – och tyder på regeringen inte insett allvaret i situationen. Har du inte insett allvaret?
– Jo, och det är ju därför som regeringen beslutat att skjuta till de här resurserna. Sen ligger det i sakens natur att Polisförbundet står upp för sina medlemmar och kräver så bra villkor som möjligt.
Vad gäller polisens löner tycker Anders Ygeman inte att det är hans sak att kommentera.
– Jag är givetvis mån om att poliser ska ha bra betalt för sitt arbete men sen är det upp till arbetsgivaren och fackliga organisationer att komma fram till var den nivån ligger.

Är inte du som ansvarig minister orolig över att skakigheten inom polisen riskerar att få följder för människors trygghet?
– En del av det är jag orolig för, en del av det är jag inte orolig för. Vi har haft en tid inom polisen där allt skulle vägas och mätas, den så kallade pinnjakten. Den har vi avskaffat och då får vi även en del effekter av det, som att volymen av alkoblås går ner eftersom man förut bara mätte på volym och inte på effekt. Den delen är jag inte så orolig för.
– Däremot så måste vi när den här exceptionella situationen är över tillbaka till att medborgarna litar på att de brott de drabbas av blir utredda. Finns det utredningsunderlag i form av ledtrådar eller misstänkta gärningsmän så ska brotten också utredas.
Och i vilken utsträckning görs det i dag?
– I för liten utsträckning skulle jag vilja säga. Men det är viktigt att man får bort sådant som inte är brott ifrån polisen. Sådant som polisen inte ska syssla med.
Om du själv skulle drabbas av till exempel ett inbrott, vad förväntar du att Polisen ska göra?
– Att de säkrar spåren, och om det inte finns några uppslag om vem som gjort det här, att de lagrar informationen om det sedan går att koppla till ett annat brott.
Och så sker i de flesta fall?
– Det ska ske men det gör inte alltid det av olika skäl. Det är för få av de inbrott som människor råkar ut för där det görs brottsplatsundersökningar.
De finns de som kräver att rikspolischefen ska avgå. Hur ser ditt förtroende ut för honom?
– Jag har fullt förtroende för rikspolischefen. Vad vi har sett tror jag är att både omorganisationen och rikspolischefen har fått klä skott för den exceptionella situation vi befunnit oss i. Det är naturligt att den högsta ledningen får ta emot den frustration som finns.
Vad har du för scenario gällande Polisens utmaningar nu och framöver?
– Under året är min förhoppning att vi får fler poliser närmare medborgarna. Sen måste vi fortsätta att renodla polisens arbetsuppgifter och ta bort onödiga arbetsuppgifter så de får förutsättningar att utföra sitt arbete på bästa sätt. Många polisanmälningar som görs gäller ju inte brott. Det mest extrema exemplet är någon som anmält en ful julklappströja eller för hård duschstråle och det ska inte vara polisens sak att göra.
– Handräckningar är en annan sak, det vill säga när en annan myndighet ber om hjälp, oftast med att transportera någon som är bråkig och störig. Vi vill föra över den arbetsuppgiften till Kriminalvården och då får polisen mer obrutna arbetspass.
Vi har haft kontakt med nära tusen poliser under vår granskning som känner ett missnöje och en uppgivenhet över situationen. Hur allvarligt ser du på det?
– Jag ser allvarligt på det. Jag tror att det finns en frustration och det är viktigt att polisen är en attraktiv arbetsgivare. Samhället har lagt ner stora pengar på att utbilda poliser. Men poliser är inte livegna utan attraktiva på arbetsmarknaden och då måste också polisen vara en attraktiv arbetsgivare.

Polismyndigheten får 283 miljoner i regeringens vårbudget.
Men de miljonerna räcker inte på långa vägar anser Polisförbundet.
– Det är uppenbart att regeringen inte har insett allvaret i det läge polisen befinner sig i, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

Beskedet om ökade resurser till Polisen kom i dag.
Totalt får utgiftsområdet rättsväsendet ett tillskott på 593 miljoner.
283 av miljoner ges till Polismyndigheten för att bland annat förstärka närpolisen och att prioritera arbetet mot hatbrott.
Och 10 miljoner hamnar hos Säkerhetspolisen för att stärka arbetet mot terrorism.
Polisförbundet anser dock att det är alldeles för lite pengar.
– Det är uppenbart att regeringen inte har insett allvaret i det läge polisen befinner sig i. I ett läge när Sveriges finanser är de bästa på flera år hade vi velat se en riktig satsning för att möta den underfinansiering som polisen lidit av under flera år. Det här är ett alldeles för litet steg i rätt riktning. Det räcker inte, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz i ett uttalande.
– Vi ser en accelererande polisbrist och jag oroas av konsekvenserna. Polisbristen är ett direkt resultat av en dålig löneutveckling och usla arbetsvillkor. Civilanställda kan aldrig ersätta poliser och i slutändan är det medborgarna som får betala med minskad trygghet, säger Lena Nitz.

Rikspolischefen Dan Eliasson är medveten om i stort sett alla de problem som beskrivs i vår granskning Krisen inom Polisen.
Under en direktsänd intervju i Aftonbladet svarade han på kritiken. Efteråt gav han också ett löfte till allmänheten och Sveriges poliser:
– Vi kommer att bli bättre!

Granskningen har visat att det finns ett utbrett missnöje inom polisen med den nya organisationen och de låga lönerna. Det har bland annat lett till att poliser slutar i förtid och går vidare till andra, bättre betalda jobb.
Det har också märkts genom att vardagsbrottsligheten nedprioriteras, trafikpolisen monterats ner – och att färre brott klaras upp. Det har också blivit svårt att komma fram till polisen för den som ringer.

Frågorna till Dan Eliasson var därför många. Dessvärre medgav tiden vi fått till vårt förfogande inte att han kunde svara på alla.
I den direktsända tv-intervjun fick flera poliser också möjlighet att direkt ställa Dan Eliasson till svars.
En av dem var Diana Sundin, som jobbat som polis i 37 år, både som utredare av grovt våld och som presstalesman. Just nu är hon planerare vid Rinkeby lokalpolisområde, Lopo, i Stockholm Nord. Hon berättade om en extrem underbemanning som gör att personalen går på knä.

Dessutom ska de liksom övriga polisområden i landet skicka personal för att hjälpa till med gränskontrollen i Skåne.
– Hur tänker du kring att personalen i Rinkeby Lopo, ska vara fortsätta vara friska och orka jobba med den arbetsbelastning och grova kriminalitet som råder här hos oss? Min personal är helt slut.
Dan Eliasson svarade:
– Vi är hårt ansträngda. Därför har vi satt igång med att rekrytera flera personer så att vi ska kunna lätta upp situationen runtom i landet. Och förstärkningen i Syd kommer ta slut den 15 maj.
– Den förstärkningen slipper du då leverera, plus att min förhoppning är att ni ska kunna anställa fler hos er så att ni ska kunna få en lite drägligare arbetssituation.
– Och tror du inte att när gruppcheferna kommer på plats, när grupperna börjar mogna, du slipper göra förstärkningarna till Syd, och du får lite nyanställningar. Är inte det lite ljus i tunneln ändå?

Diana Sundin berättade då att deras situation är allvarligt just nu, och att de i nästa periodplanering, där varje arbetspass schemaläggs, hade 39 luckor men kommit ner i 26.
Det brukar alltid finnas de som vill ”gneta” extra men nu orkar knappt ingen längre.
– Vi har fortfarande 26 pass vi måste besätta, måste-pass, sa Diana Sundin. Det är ganska allvarligt för jag vet ju att det tar tre år innan man får ut en ny polis.
Dan Eliasson medgav att situationen är svår men kunde inte ge något att svar än att ha förhoppningar att kommande nyrekryteringar av civil personal skulle avlasta.

I intervjun tog han upp att han begärt extra pengar, bland annat för att anställa 2000 nya poliser och 1300 polisanställda, och att politikerna flaggat för att det också kan bli så.
– Vårt bekymmer är ju att det inte finns färdiga poliser utbildade. De måste utbildas vid polishögskolan och det tar några år innan de kommer ut. Då måste vi försöka anställa civilanställda som kan göra arbetsuppgifter som poliser som gör idag, men som kanske inte kräver polisiär kompetens, och så gör att att vi kan få ut de poliserna på gator och torg och hjälpa till med utredningar.

Dan Eliasson sa också att han var bekymrad över att poliser slutade och om det eskalerade kunde det bli allvarligt eftersom mycket kompetens går förlorad. Därför har försök gjorts med att återanställa poliser som har slutat.
– Och det har visat sig att det finns ganska många poliser som har slutat som vill komma tillbaka. Så det finns en återström också som jag tror att vi behöver jobba ännu mer med.
Eliasson sa också att situationen skulle bli bättre under 2016, men att omorganisationen kanske inte kommer vara helt genomförd förrän en bit in i 2017.
Igår blev det klart att regeringen i vårbudgeten vill ge Polisen ett extra tillskott på 250 miljoner. Och det är för innevarande år.

Se hela utfrågningen av Dan Eliasson här:

I morse hade vi rikspolischef Dan Eliasson i studion.
Han svarade inte bara på våra frågor utan även på frågor från poliser runt om i landet.
En del av sändning kan ni se här, resten kommer snart att läggas ut i sin helhet:

Och utanför sändning svarade han även på vad han har har för löften till Sveriges poliser och svenska folket:
– Vi blir fler. Vi blir sakta men säkert fler som kan hjälpas åt att lösa alla utmaningar vi har. Vi börjar med flera civilanställda. Vi har redan ökat intagna på polishögskolorna kraftigt.
– Till Sveriges medborgare så säger jag att vi kämpar på under svåra omständigheter. Jag hoppas att ni förstår vår situation. Och att jag lovar att vi under slutet av år 2016 och  2017 kommer att kunna leverera en ännu bättre verksamhet än vi gör i dag.

Vi granskar krisen inom Polisen.
Mitt i stormens öga står rikspolischef Dan Eliasson.
I dag kommer han till vår studio för att svara på kritiken i direktsändning.

Under Aftonbladets granskning av Krisen inom Polisen har nära tusen polisanställda hört av sig till oss.
Inte en enda har haft något positivt att säga om den nya organisationen och många av dem har frågor. Frågor de inte anser att de får några raka svar på.
I dag hoppas vi kunna hjälpa många av dem med just svar.
Under en 45 minuter lång direktsänd tv-sändning kommer rikspolischef Dan Eliasson att svara på era och på våra frågor.
Se oss live aftonbladet.se eller på Aftonbladet TV:s Facebook-sida mellan klockan 07.30-08.15.

Exempel på frågor som Eliasson kommer att få svara på är:
• Vad ska du göra åt missnöjet inom polisen och hur påverkar det allmänheten?
• Hur allvarligt är det att allt fler poliser säger upp sig och vad beror det på?

Det har stormat rejält kring Polismyndigheten det senaste året.
Och kring den nye rikspolischefen Dan Eliasson.
Han blev ansiktet utåt för polisens stora omorganisation – där 21 polismyndigheter är på väg att bli en enda.
En omorganisation som Dan Eliasson, när han tillträdde som rikspolischef i januari 2015, menade skulle ta bort organisatoriska bojor på polisen men som mötts av massiv kritik. Poliser vittnar om dåligt chefskap, om låga löner och för få resurser som leder till att vardagsbrott bortprioriteras och att man kan få vänta timmar på att få hjälp i en nödsituation.

Problemen som radas upp är många:
• Poliser vittnar om att vardagsbrott bortprioriteras, att narkotika hälls ut i brunnar och att man helt enkelt struntar i att rapportera vissa brott.
• Polisförbundet, och poliser på golvet, hotar med strejk om inte lönerna höjs.
• Allt fler poliser lämnar in sina tjänstevapen och brickor, ofta för att söka sig till högre avlönade jobb. Enligt siffror från Polisförbundet slutade under 2015 sammanlagt 828 poliser på myndigheten. Av dem var 239 ”naturliga” avgångar, alltså ålders- och sjukpension.
Antalet poliser som slutade av andra skäl var 589. Av dem var, som exempel, 121 personer under 40 år.
Under 2015 slutade alltså 589 poliser av andra skäl än pension. Motsvarande siffra för fem år sedan var 106. I år har uppsägningarna fortsatt i samma höga takt och ytterligare 144 har lämnat sina jobba under januari och februari.
• 8 av 10 poliser överväger att sluta, enligt en undersökning gjord av Polisförbundet.
• En redan akut polisbrist hotar bli katastrofal inför sommaren.

När Dan Eliasson tillträdde var tongångarna muntra.
Polisförbundet välkomnade utnämningen och inrikesminister Anders Ygeman kallade honom för en modern chef.
Eliasson själv sa då att ”svensk polis har aldrig haft så här mycket pengar som vi haft nu” och krävde inga extrapengar till myndigheten, något han sedan reviderat.

Se oss live aftonbladet.se eller på Aftonbladet TV:s Facebook-sida mellan klockan 07.30-08.15. Passa även på att ställa dina egna frågor till rikspolischefen i vår livechatt som startar i samband med sändningen. 

I ett tidigare inlägg skrev vi att vi vill granska hur Polisen använder skattebetalarnas pengar. Så vi började med att begära ut samtliga fakturor från tre konsultföretag som arbetar med rekrytering och human resources (Assessio, Enhancer och EY).
Men vi stötte på patrull. (Läs om det här.)
Ett 90-tal fakturor fick vi inte ut.

I stället för att genast skicka ett myndighetsbeslut – något som vi begärde för att kunna överklaga hos Kammarrätten – försökte Polisen förhandla. Den ekonomiansvarige tjänstemmanen skrev i ett mejl:
”Istället för ett överklagningsbart myndighetsbeslut och att få ut samtliga fakturor samt kan du tänka dig att få ut totalsumman för vilken Polismyndigheten har köpt tjänster från Assessio under den period du efterfrågat? Detta för att spara tid för dig. ”

Vi höll fast vid att vi vill överklaga och försöka få samtliga fakturor.
Efter ett tag kom myndighetsbeslutet, tillsammans med sex stycken Accessio-fakturor. Dessa fakturor var maskerade, det vill säga, delar av texterna i fakturorna hade Polisen strukit över med svart penna.
De övriga 90 fakturor får vi inte ut, enligt beslutet. Inte ens maskerade lämnas de ut.

I beslutet motiveras alltså gällande sekretessen bland annat med att ”det kan skada landets försvar eller på annat sätt vålla fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs”.

En del av mejlet med Polisens beslut.

Vi vet inte vad som står i fakturorna som vi inte fått ut.
Det kanske är något som kan skada rikets säkerhet.
Men frågor poppar upp.
Om det är så allvarligt – hur kommer det sig att uppgifterna finns hos ett externt företag? Vilka åtgärder har vidtagits? Har alla anställda i det externa företaget skrivit på avtal att de inte kommer att röja uppgifter som kan skada landets försvar?
I fakturorna som vi fick maskerade går det exempelvis att utläsa att den sekretssbelagda uppgiften i några fall var något som Polisen i Skåne betalade Assessio 570 kronor för.

I dag skickade vi in överklagandet till Polisen som ska skicka det vidare till Kammarrätten. Där ska domarna titta på de sekretessade uppgifterna och myndighetens motivering och besluta om vi ska få ut handlingarna eller inte.

Fortsättningen följer.

Många patruller svarade på knivlarmet – men snart tvingades flera av dem åka på andra uppdrag. 
Polismän fick därför gå ensamma i Husby – ett högriskområde – med risk för sin egen säkerhet – och för att utredningen skulle förstöras.
– Det är en farlig situation, säger en av de som var på plats.

Det var vid lunchtid i söndags när en knivhuggen man i Husby själv lyckades larma 112.
När första patrullen kom fram hittade de ytterligare en knivskuren person och en stund senare kom en tredje skadad in till sjukhuset. Samtliga tre är både målsägande och misstänkta för försök till mord.

Enligt polisens egna noteringar kom samtalet till dem via SOS klockan 12.04. Fyra minuter senare skickas den första patrullen. Sex andra patruller svarar också på larmet och beger sig mot Husby.
Den första återkopplingen till polisens ledningscentral sker 12.16 då en patruller lämnar status på den knivskurne mannen – han blöder kraftigt. Hur länge patrullen då varit på plats framgår inte av rapporten.
Klockan 12.32 rekvirerades tekniker till brottsplatsen.

Men trots att det initialt var många patruller som svarade på larmet blev det snabbt ont om poliser i anslutning till brottsplatsen. Aftonbladet har varit i kontakt med flera poliser som deltog i insatsen.
En av dem berättar:
– Husby är ett högriskområde. Man vill inte gå in där underbemannad. Vår patrull delades upp, och vi fick gå ensamma, en och en. Förutom att vi egentligen inte vill lämna bilen obevakad är det en direkt farlig situation. Man måste ha koll bakåt, uppåt så det inte kastas saker mot oss. Det är många ungdomar i de här områdena som dummar sig.

Ett annat allvarligt problem är det rent polisiära – att säkra den misstänkta brottsplatsen, söka efter misstänkta, att hålla nyfikna utanför avspärrningar i väntan på teknikerna.
– När vi är ont om folk finns en uppenbar risk att brottsplatser kontamineras, att bevis förstörs.

Också Aftonbladet var på plats i Husby i söndags, med flera medarbetare. De berättar om frustrerade poliser, som närmast vädjade till ungdomarna att hålla sig borta från brottsplatsen:
– En polis skrek: Ni vet att vi är underbemannade, visa lite respekt, säger en av Aftonbladets fotografer.

Händelsen i Husby är bara en av många exempel på hur poliser i yttre tjänst brottas med resursbrist – vilket de facto kan innebära livsfara för de enskilda poliserna – något Aftonbladets granskning tidigare uppmärksammat. 
– Det känns inte bra. Och vi blir färre och färre. Förra veckan slutade en kollega, och på fredag är det avtackning för en annan.
En av de polismän Aftonbladet talat med säger sig också söka jobb utanför Polisen.
– Jag har alltid varit stolt över mitt jobb, över Polisen. Men inte längre – vi är trötta och slitna. Vi ger upp.
I en undersökning som Polisförbundet nyligen genomförde uppgav 8 av 10 poliser att de funderade på att säga upp sig.
En annan sak som många Aftonbladet haft kontakt med tar upp är lönen. Personer med många år i yrket halkar efter och nybakade poliser får en ingångslön som är högre än den som de jobbat tio år – vilket gör att de äldre slutar och värdefull erfarenhet ”på fältet” går förlorad.
– Sedan kan cheferna säga vad de vill – men vi som jobbar ute ser det, och märker det. Jag är orolig för att polisbristen kommer bli ett allvarligt samhällsproblem. Snart.

En viktig del av vår gransking är att ta reda på hur Polismyndigheten använder skattebetalarnas pengar. Genom att ”följa pengarna”, hoppades vi få svar. Vi valde, bland annat, att titta på Polisens användning av externa konsulter.

Polisen använder sig av en hel del konsulter, visade det sig, och nästan hälften av alla konsultfakturor avser olika IT-tjänster. Någon lista över samtliga konsulter som Polisen anlitat under en viss period lyckades vi dock inte få.
Så vi började med att begära samtliga fakturor från tre konsultföretag som Polismyndigheten använt eller fortfarande använder under omorganisationsarbetet under de senaste tre åren.

Dessa tre företag är Assessio, Enhancer och EY, som, är jobbar med till exempel rekrytering och ”human resources.” Exakt vad de gjort och fått betalt för hoppades vi att ta reda på genom att läsa fakturaspecifikationer.
Den 14 mars begärde vi samtliga fakturor för leverantören Assessio för perioden januari 2014- mars 2016.
Dagen efter begärde vi även fakturor för Enhancer och EY för samma period.
Vi begär ut diverse handligar dagligen och brukar få ut dessa samma dag eller inom några dagar.

Denna gång dröjde det, trots att vi till sist tvingades påminna om skyndsamhetskravet som gäller utlämnande av allmänna handlingar genom att skriva att ”en eller ett par dagars fördröjning kan accepteras om materialet är väldigt omfattande eller komplicerat, enligt tidigare uttalanden från JO. ”
Först den 1 april, cirka en vecka efter att vi viftat med JO, justitieombudsmannen, kom handlingarna. Men inte alla. Av de cirka 260 fakturor fattades ett 90-tal.
Motiveringen som den ekonomiansvarige gav till att det saknades ett 90-tal var att han bett ”verksamheten att göra sin bedömning av de fakturor som är konterade med sina respektive kostnadsställe, dvs äger kostnaden och har köpt tjänsten.Utifrån deras bedömningar fattar jag beslut”.

Vi kommer att överklaga beslutet att inte lämna ut samtliga fakturor – så fort vi fått tjänstemannabeslutet, vill säga.
Därefter återstår att begära en hel del specifikationer. De fakturor vi fått ger inte alla svar på vilka tjänster det handlar om.
På vissa fakturor står bara angivet ”Produkt 1” och ”produkt 2” samt pris. På en fakturafrån Accessio står det ”intervju med Kajsa”. Pris:  9000 kronor.
En ”teambildning” som kostade över 30 000 ska bli spännande att titta på närmare.

Fortsättningen följer.