Omorganisationen av Polismyndigheten har kritiserats hårt.
Poliser säger upp sig och ifjol klarades bara 14 procent av alla brott upp.
Ledningen vill dock inte kalla det som sker inom myndigheten för en kris.
Men nu ger en stor rapport beställd av regeringen kritikerna rätt.

I våras granskade Aftonbladet Krisen inom polisen.
2015 inleddes den största omorganisation inom polisen på 50 år och kritiken mot förändringen lät inte vänta på sig.
Under fem veckors granskning kunde vi visa att det finns ett utbrett missnöje inom polisen med den nya organisationen och de låga lönerna. Något som lett till att poliser slutar i förtid, till att vardagsbrottsligheten nedprioriteras – och att färre brott klaras upp.

”Det är att gå för långt”

I fjol klarades endast 14 procent av de anmälda brotten upp – den sämsta siffran på 16 år.
Detta trots att målsättningen med omorganisationen bland annat var att förbättra uppklarningsstatistiken, förstärka ingripandeverksamheten samt bättra på den polisiära närvaron och tillgängligheten på lokal nivå.
Men att polisen befinner sig i kris förnekas av både statsministern, inrikesministern och den hårt kritiserade rikspolischefen.
– Att plötsligt bara skrika att det är kris i hela polisorganisationen, det tycker jag är att gå för långt, sa statsminister Stefan Löfven (S) nyligen till TT.
För en tid sedan fick Statskontoret  i uppdrag från regeringen att utvärdera polisens omorganisation. Rapporten, som är en grundlig genomlysning av organisationen, ska lämnas in den 30 september och resultatet av den är något som många väntat på.
– I vilken mån som omorganisationen har bidragit till det ena eller det andra kommer en oberoende utvärdering som Statskontoret nu gör att ge svar på om tre veckor, sa inrikesminister Anders Ygeman nyligen till DN.

 

Saknar kompetens

Men redan nu har Aftonbladet tagit del av innehåll från den första av tre rapporter som Statskontoret gör. Den första delen som Aftonbladet fått information ifrån rör själva omorganisationen och hur den genomförts. Den är ännu inte helt klar och inlämnad men Aftonbladet har fått förhandsinformation från genomlysningen som Statskontoret gjort.
Och i den nya rapporten riktas, enligt vad Aftonbladet erfar, skarp kritik mot hur omorganisationen av polisen genomfördes och hur resultatet av den hittills blivit.
Bland mycket annat konstaterar man att det bland Sveriges poliser finns ett utbrett missnöje med hur chefer tillsatts, och med möjligheterna till fackligt infytande.
• För sammanlagt drygt 2500 chefer beslutade ledningen att, på grund av tidsbrist, tillförordna tillfälliga chefer, istället för att att de skulle gå igenom ett rekryteringsförfarande. Resultatet blev att flera chefer saknade kompetens för sina tjänster.
• När tjänsterna sedan skulle tillsättas permanent tillsattes de höga chefstjänsterna korrekt enligt rekryteringsförfarande. Men vad gällde det stora flertalet chefstjänster på lägre nivå beslutade man att frångå rekryteringsförfarandet till förmån för att ”arbetsledningsbeslut”. Detta har kraftigt ifrågasatts.

Bristfällig riskanalys

• Trots Polismyndighetens samhällsbärande ansvar konstaterar utredningen att man inte inför omorganisationen, som brukligt, genomfört någon riskanalys. I rapporten beskrivs detta som en markant skillnad från hur till exempel Försäkringskassan gjorde när den myndigheten stod inför en stor förändring. Då gjordes omfattande riskanalyser som sedan följdes upp varje månad under genomförandeperioden.
• Resursbrist har varit ett av de ord som hörts mest i debatten kring omorganisationen. Trots det, konstateras i utredningen, att man under omorganisationen fann ett antal medarbetare som helt saknade arbetsuppgifter. De placerades på regionkanslierna och så sent som i våras, mer än ett år efter sjösättningen, fanns över 100 medarbetare utan arbetsuppgifter. (LÄS ÄVEN: Polischefernas nya uppdrag – utvärdera fikabrödet)
• En annan av omorganisationens huvuduppgifter var att flera poliser skulle finnas ute bland folk, en decentralisering, men i själva verket upplever många att det i själva verket blivit tvärtom.

Sämre samarbete

• Och polisarbetet förefaller ha blivit mindre effektivt. Under utredningen genomfördes en undersökning bland landets åklagare – och närmare hälften av dem uppgav att samarbetet med polisen blivit sämre efter omorganisationen och endast fyra procent att det blivit en förbättring.
Framförallt har handläggningstiderna blivit sämre.
Detta stämmer också väl med vad lokalpolisområdescheferna själva upplever. Mer än hälften av dem menar att de operativa resurserna blivit mindre sedan omorganisationen.
Statskontorets rapport är gjord på uppdrag av regeringen. Det är sedan upp till dem vad de vill göra med rapporten.
En källa, med stor insyn i den nya organisationen och genomförandekommitténs arbete, säger till Aftonbladet:
– Men även om Polismyndigheten inte lyder under Statskontoret, eller behöver göra vad de säger, så kommer den här att slå rakt i hjärtat på hela omorganisationen. Regeringen kommer inte längre kunna blunda för att poliskrisen är ett faktum och kommer behöva ta kontroll över situationen och tvingas vidta åtgärder omedelbart.