Den frågan ställer sig en före detta polis.
Här kommer ett debattinlägg från Marie Karlsson Tuula som i dag är professor i civilrätt och adjungerad ledamot i hovrätten för Västra Sverige.

”Jag är en f.d. polischef, ett arbete som jag övergav 2002 för en helt annan karriär. Arbetar numera som professor i civilrätt och adjungerad ledamot i hovrätten för Västra Sverige av och till. Jag vill påstå att jag är ganska väl insatt i vårt rättssystem.

Under gårdagen hade jag anledning att tala med flera domare från vissa av landets tingsrätter och bl.a. med en från en av våra största tingsrätter. Samtalet från början rörde helt andra saker än polisens arbete. Eftersom jag är intresserad av domstolarnas verksamhet ställde jag dock frågan om deras arbetsbörda. Allt sedan jag gjorde min tingsmeritering, med början 1988, har man traditionellt sett talat om domare som har med högar av balanser i brottmål. En till synes aldrig sinande källa. Det har jag upplevt själv. Frågan var därför intressant för mig. Förvånande nog uppgav domarna samstämmigt, helt oberoende av varandra, att antalet brottmål har sjunkit under senare tid. Jag blev konstigt nog överraskad över den uppgiften. På min tid var det tvärtom.

Tanken om att domstolarna inte hade samma eller ökad arbetsbörda hade inte ens föresvävat mig. Vissa av domarna ställde sig frågan om det rent faktiskt kan förhålla sig så att polisen numera endast utreder brott i vilka det sitter häktade eftersom de är tvungna att göra det. Sådana mål ska enligt lag behandlas med förtur och det är därför naturligt att de blir föremål för utredning och en ordentlig förundersökning. Det rör sig ofta om sådana brott i vilka det finns fängelse i straffskalan. Domarna ställde sig också frågan om övriga brott inte utreds alls.

I diskussionerna om den s.k. krisen inom polisen saknas frågor om rättssäkerhet i samband med brottslighet. En fråga som är mycket relevant för oss samhällsmedborgare. När man gör en polisanmälan och även om det finns en utpekad gärningsman skrivs brottet av inom ett dygn. Det synes förhålla sig så att mängdbrottslighet såsom misshandel, stölder och bedrägerier inte utreds alls och därmed inte heller leder till åtal. Enligt uppgifter i Gp ökar snatterierna så mycket att det enligt polisen själva behövs sju årsarbetare för att utreda brotten och då enbart i Göteborgsområdet. Den uppgiften och andra uppgifter kan tyda på att domarna vid vissa av landets tingsrätter kan ha rätt.

Förhåller det sig så är det mycket olyckligt för oss samhällsmedborgare i rättsstaten Sverige. Var finns rättsäkerheten för oss medborgare? Jag har hittills hållit mig passiv i debatten om krisen inom polisen och det även om jag anser att jag har ett och annat att tillägga. Men när det har gått så här långt går det inte att tiga längre. Verkligheten har hunnit i kapp oss. Jag kan inte annat än att ställa frågan om laglösheten som växer sig allt starkare i vårt samhälle är här för att stanna? och för det andra ställa frågan om hur lång tid det kan ta innan ordning och säkerhet åter igen kan upprätthållas? och det för tredje ställa frågan när politikerna ska vakna ur törnrosasömnen?”

Läget inom polisen är allvarligt – det medger nu även högsta ledningen – och siffrorna för antalet uppklarade brott fortsätter att sjunka.
Nu kommer polisens plan för att lösa krisen.
Bland annat ska man  förstärka resurserna i utsatta områden och att nyanställa 1500 poliser.

Redan i vintras berättade Aftonbladet i en rad artiklar om Krisen inom polisen efter att myndigheten genomgått en stor omorgansiation.
Och nyligen kunde vi avslöja hur kritikerna nu i mångt om mycket får rätt i en rapport som Statskontoret gjort på uppdrag av regeringen.
Nu har polisens egna ”nationella strategiska ledningsgrupp” tagit fram en åtgärdsplan som Aftonbladet tagit del av innehåll från.
I NLSG (nationella strategiska ledningsgruppen) ingår regionpolischeferna och cheferna för de nationella avdelningarna.
Krisplanen skickades nyligen ut till alla inom Polismyndigheten och tanken är att den ska börja tillämpas omgående för att förbättra polisens effektivitet och öka antalet uppklarade brott.

Allvarligt läge

”Läget för svensk polis är allvarligt”, konstaterar ledningsgruppen.
Vikande resultat, en ansträngande arbetsmiljö och ett ansträngande operativt läge uppges vara de största orsakerna.
För att komma till rätta med problemen måste man bland annat få styr på resursbristen som präglar svensk polis och anställa fler.
• Utöver de redan beslutade 700 nya civilanställda rekrytera ytterligare 600 personer under kommande år.
• Öka antalet utbildningsplatser på polisutbildningen – så att 1500 nya poliser kan anställas fram till 2020.

Färre brott klaras upp

I fjol löstes endast 14 procent av alla brott – det sämsta resultatet på 16 år, enligt en granskning som DN gjort.
Och siffran fortsätter att sjunka.
Enligt statistik som Brottsförebyggande rådet presenterade idag minskade antalet personuppklarade brott med 5 procent under första halvåret jämfört med samma period förra året.
Enligt Polismyndigheten själva beror de dåliga siffrorna på det ansträngda resursläget och omorganisationen.
Samtidigt får den nya polisorganisationen kritik i en genomlysning som Statskontoret, på uppdrag av regeringen, gjort. Under utredningen genomfördes en undersökning bland landets åklagare – och närmare hälften av dem uppgav att samarbetet med polisen blivit sämre efter omorganisationen och endast fyra procent att det blivit en förbättring.

Terrorhot och migration

Framförallt har handläggningstiderna blivit sämre.
− Vi är självklart inte nöjda med resultatet. Därför arbetar vi bland annat med att öka resurserna till utredningsverksamheten, utveckla arbetsmetoderna och förbättra teknikstödet, säger Mats Löfving, chef för den nationella operativa avdelningen i ett pressmeddelande.
Detta ska nu åtgärdas enligt krisplanen som har ett 20-tal punkter på åtgärder.
• Man ska förbättra utredningsresultaten och utredningsverksamheten.
• På nationell nivå ska man prioritera verksamhet kopplad till migration, terrorhot och situationen i de 14 särskilt prioriterade områdena i Sverige, områden där våldshandlingar, upplopp och narkotikahandel drabbar de boende och där polisen attackeras. Tydliga förstärkningar ska ske där enligt åtgärdsplanen.

Nationella riktlinjer

• Polismyndigheten, som efter omorganisationen är en gemensam myndighet, ska också samordnas bättre vad gäller uppgifts- och ansvarsfördelning samt arbetssätt för brottssamordning – inte minst för att upptäcka och komma åt seriebrottslingar, som kan verka på olika geografiska platser.
• Man ska även förbättra förutsättningarna för att finnas tillgängliga för medborgarna.
• Prioritera utveckling av nya tekniklösingar.
I samma syfte ska man utveckla polisens databas.
Som ytterligare ett led i att bli effektivare, och för att förbättra utredningsresultaten ska ”kvalificerade förundersökningsledare” finnas tillgängliga dygnet runt, sju dagar i veckan.
Man ska också ta fram nationella riktlinjer för när så kallade registertopsningar av dna ska genomföras – för att upp antalet fällande domar.

Efter Aftonbladets senaste artiklar om Krisen inom polisen och Statskontorets kommande rapport har reaktionerna varit många.
En av dem som reagerat på artikeln om det 100-tal medarbetare som, enligt Statskontorets rapport, saknar arbetsuppgifter är Annika Stenberg, Region Syds regionpolischef.

Det hon vänder sig emot är beskrivningen av kommunpoliser, som av de Aftonbladet talat med beskrivs som ett hittepåuppdrag som inte för verksamheten framåt.

Här är Stenbergs reaktion:

”Det främsta målet med den nya polisorganisationen är att vi på sikt ska komma närmare medborgarna. I detta arbete är våra nytillsatta kommunpoliser en av de viktigaste beståndsdelarna. Idag har i stort sett alla kommuner i region Syd en utsedd kommunpolis, och deras arbete har tagit fart.
Kommunpoliserna spelar en stor och avgörande roll för vårt samspel med medborgarna. Deras huvuduppdrag är att driva vårt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunerna och övriga samhället. Kommunpoliserna ska alltså säkra att vi inom Polisen lokalt kan svara upp mot de åtaganden som vi har gentemot våra kommuner och medborgare, till exempel i form av medborgarlöften. Utöver denna grannlaga uppgift ska kommunpoliserna även kunna representera polisen i olika sammanhang, hos kommuner och andra externa intressenter, där det är av vikt att vårt samarbete fungerar till full belåtenhet. Kommunpoliserna blir vägen in och ut ur Polismyndigheten. De fungerar också som stöd till lokalpolisområdescheferna i deras arbete med att säkra polisverksamheten i våra samhällen, och är lokalpolischefens förlängda arm i detta avseende.
Att komma närmare medborgarna är ett uppdrag som kräver en hel del av oss. Vi arbetar med detta på många olika sätt; vi flyttar resurser ut till lokalpolisområdena, vi tillsätter områdespoliser och kommunpoliser, vi ökar tillgängligheten vid regionledningscentraler och kontaktcenter, vi utvecklar vår teknik för att på så vis förbättra vår tillgänglighet. Vi har en lång väg kvar att vandra innan vi är där vi vill vara, och vi måste hela tiden arbeta med detta viktiga mål i sikte.
Våra kommunpoliser i region Syd är en förutsättning för att vi ska lyckas. Deras roll och uppdrag är oerhört viktigt och jag är stolt över den kompetens och erfarenhet som finns i gruppen.”

Annika Stenberg

Svenskarnas förtroende för polisens arbete rasar.
Sifos mätning visar på en statistiskt säkerställd nedgång de senaste månaderna.

– Det har varit en rad händelser under sommaren, bilbränder och oro i vissa områden. Det har nog inte förbättrat bilden av polisen, säger Tovig Sjörén,  chef för opinionsundersökningar på Sifo, till SvD.

Läs mer om detta här.

Regeringen föreslår ett tillskott till polisen på två miljarder kronor de närmaste fyra åren.
Nästa år får Polisen 100 miljoner av de miljarderna och Säpo 80 – långt under de summor polisen själva bett om.
Polisförbundet tycker inte att satsningen är tillräcklig – utan kräver ett krispaket.

I budgetunderlaget som polisen skickade in till regeringen i våras begärde man en anslagshöjning på 3,9 miljarder kronor fram till 2020. I dag stod det klart att tillskottet blir betydligt mindre – något som inte bara Polisförbundet reagerat på utan även politiker.
Liberalernas rättspolitiske talesperson Roger Haddad kallar tillskottet ”för lite och för sent” och menar att det inte är ”ett trovärdigt svar på krisen inom polisen”.
Förra justitieministern Beatrice Ask kallar dagens besked för en besvikelse.
Att Polisen bara får hälften av pengarna de begärde oroar inte inrikesminister Anders Ygeman.
– Den bedömningen gjordes i vintras, innan vi sköt till mer pengar och innan antalet asylsökande föll kraftigt, säger Anders Ygeman till TT och menar att ”Polisen har en tillräckligt bra ekonomi för att klara nästa år.”
”Det här är ett viktigt bidrag och en viktig signal om att polisen ska fortsätta att växa under kommande år. Vi kommer att fortsätta dialogen med regeringen om polisens långsiktiga resursbehov”, säger rikspolischef Dan Eliasson i en skriftlig kommentar.

Tidigare polischefer med kompetens och erfarenhet hamnade efter omorganisationen i ett ingenmansland.
Det säger källor till ­Aftonbladet.
– Bra folk fick hittepåuppgifter: ”vore det inte bra att ha en ansvarig för Polismyndighetens konstsamling” eller ”borde ­ingen utvärdera vårt kafeteria­utbud”?
Polisförbundet beskriver omorganisationen som ett misslyckande

Läs hela vår artikel här.

Omorganisationen av Polismyndigheten har kritiserats hårt.
Poliser säger upp sig och ifjol klarades bara 14 procent av alla brott upp.
Ledningen vill dock inte kalla det som sker inom myndigheten för en kris.
Men nu ger en stor rapport beställd av regeringen kritikerna rätt.

I våras granskade Aftonbladet Krisen inom polisen.
2015 inleddes den största omorganisation inom polisen på 50 år och kritiken mot förändringen lät inte vänta på sig.
Under fem veckors granskning kunde vi visa att det finns ett utbrett missnöje inom polisen med den nya organisationen och de låga lönerna. Något som lett till att poliser slutar i förtid, till att vardagsbrottsligheten nedprioriteras – och att färre brott klaras upp.

”Det är att gå för långt”

I fjol klarades endast 14 procent av de anmälda brotten upp – den sämsta siffran på 16 år.
Detta trots att målsättningen med omorganisationen bland annat var att förbättra uppklarningsstatistiken, förstärka ingripandeverksamheten samt bättra på den polisiära närvaron och tillgängligheten på lokal nivå.
Men att polisen befinner sig i kris förnekas av både statsministern, inrikesministern och den hårt kritiserade rikspolischefen.
– Att plötsligt bara skrika att det är kris i hela polisorganisationen, det tycker jag är att gå för långt, sa statsminister Stefan Löfven (S) nyligen till TT.
För en tid sedan fick Statskontoret  i uppdrag från regeringen att utvärdera polisens omorganisation. Rapporten, som är en grundlig genomlysning av organisationen, ska lämnas in den 30 september och resultatet av den är något som många väntat på.
– I vilken mån som omorganisationen har bidragit till det ena eller det andra kommer en oberoende utvärdering som Statskontoret nu gör att ge svar på om tre veckor, sa inrikesminister Anders Ygeman nyligen till DN.

Saknar kompetens

Men redan nu har Aftonbladet tagit del av innehåll från den första av tre rapporter som Statskontoret gör. Den första delen som Aftonbladet fått information ifrån rör själva omorganisationen och hur den genomförts. Den är ännu inte helt klar och inlämnad men Aftonbladet har fått förhandsinformation från genomlysningen som Statskontoret gjort.
Och i den nya rapporten riktas, enligt vad Aftonbladet erfar, skarp kritik mot hur omorganisationen av polisen genomfördes och hur resultatet av den hittills blivit.
Bland mycket annat konstaterar man att det bland Sveriges poliser finns ett utbrett missnöje med hur chefer tillsatts, och med möjligheterna till fackligt infytande.
• För sammanlagt drygt 2500 chefer beslutade ledningen att, på grund av tidsbrist, tillförordna tillfälliga chefer, istället för att att de skulle gå igenom ett rekryteringsförfarande. Resultatet blev att flera chefer saknade kompetens för sina tjänster.
• När tjänsterna sedan skulle tillsättas permanent tillsattes de höga chefstjänsterna korrekt enligt rekryteringsförfarande. Men vad gällde det stora flertalet chefstjänster på lägre nivå beslutade man att frångå rekryteringsförfarandet till förmån för att ”arbetsledningsbeslut”. Detta har kraftigt ifrågasatts.

Bristfällig riskanalys

• Trots Polismyndighetens samhällsbärande ansvar konstaterar utredningen att man inte inför omorganisationen, som brukligt, genomfört någon riskanalys. I rapporten beskrivs detta som en markant skillnad från hur till exempel Försäkringskassan gjorde när den myndigheten stod inför en stor förändring. Då gjordes omfattande riskanalyser som sedan följdes upp varje månad under genomförandeperioden.
• Resursbrist har varit ett av de ord som hörts mest i debatten kring omorganisationen. Trots det, konstateras i utredningen, att man under omorganisationen fann ett antal medarbetare som helt saknade arbetsuppgifter. De placerades på regionkanslierna och så sent som i våras, mer än ett år efter sjösättningen, fanns över 100 medarbetare utan arbetsuppgifter. (LÄS ÄVEN: Polischefernas nya uppdrag – utvärdera fikabrödet)
• En annan av omorganisationens huvuduppgifter var att flera poliser skulle finnas ute bland folk, en decentralisering, men i själva verket upplever många att det i själva verket blivit tvärtom.

Sämre samarbete

• Och polisarbetet förefaller ha blivit mindre effektivt. Under utredningen genomfördes en undersökning bland landets åklagare – och närmare hälften av dem uppgav att samarbetet med polisen blivit sämre efter omorganisationen och endast fyra procent att det blivit en förbättring.
Framförallt har handläggningstiderna blivit sämre.
Detta stämmer också väl med vad lokalpolisområdescheferna själva upplever. Mer än hälften av dem menar att de operativa resurserna blivit mindre sedan omorganisationen.
Statskontorets rapport är gjord på uppdrag av regeringen. Det är sedan upp till dem vad de vill göra med rapporten.
En källa, med stor insyn i den nya organisationen och genomförandekommitténs arbete, säger till Aftonbladet:
– Men även om Polismyndigheten inte lyder under Statskontoret, eller behöver göra vad de säger, så kommer den här att slå rakt i hjärtat på hela omorganisationen. Regeringen kommer inte längre kunna blunda för att poliskrisen är ett faktum och kommer behöva ta kontroll över situationen och tvingas vidta åtgärder omedelbart.

Vi har nu under fem veckors tid granskat Krisen inom Polisen.
Tipsen, reaktionerna och vittnesmålen från poliser runt om i landet har varit många och med hjälp av dem har vi bland annat kunnat berätta att fler poliser än på länge säger upp sig, att det finns ett stort missnöje med dåliga lönesättningar och chefskap, att resursbristen inom polisen är så stor att det resulterar i brott som inte kan utredas och långa väntetider att nå fram till larmcentralerna och att polisbristen i sommar riskerar bli akut.
Vi har intervjuat rikspolischef Dan Eliasson och inrikesminister Anders Ygeman.
Och framförallt, många poliser som jobbar ute i verkligheten.

Nu kommer bloggen vara vilande ett tag.
Men den är absolut inte sovande.
Vi fortsätter gärna ta emot tips från er om saker vi borde rapportera om gällande Polismyndigheten på krimtips@aftonbladet.se
Vi kommer även fortsätta att hålla koll på hur polisen lyckas lösa resursbristen i sommar och om Polisförbundets hot om strejk blir verklighet.

Till dess, tack alla ni som läst och tipsat.

Förra veckan träffade vi inrikesminister Anders Ygeman och ställde frågor om den pågående krisen inom Polismyndigheten.
Se intervjun här:

Inrikesminister Anders Ygeman tycker inte att brotten utreds tillräckligt bra i dag.
Omorganisationen av Polismyndigheten har året ut på sig att visa sina fördelar.
– Målet är ju tryggare medborgare och minskad brottslighet, det är ju inte omorganisationen i sig som är målet.

Vi har under vår granskning av krisen inom Polismyndigheten kunnat berätta om det stora missnöjet med polisens omorganisation.
Granskningen har visat att vardagsbrottsligheten prioriteras bort, att rattfyllerikontrollerna halverats, och om poliser som lider av ständig underbemanning.
Poliser har vittnat om att det tar långt tid innan någon svarar i polisväxelns telefon och att det ibland inte finns bilar att skicka ut.
Samtidigt slutar poliser på löpande band.
Polisförbundet har till och med krävt en kriskommission. Men du sa nej, varför?
– Vi har haft en extrem situation, en gränskontroll för första gången på 22 år, den största asylsökandetillströmmningen vi sett i Sverige sedan världskrigen och ett förhöjt terrorhot. Allt detta samtidigt som den största omorganisationen sedan 60-talet. Det gör att påfrestningen av polisen varit stor. Det gör också att vi fått en frustration och rädsla som en omorganisation kan ge upphov till. Och vi har inte sett de positiva effekterna än, säger inrikesminister Anders Ygeman.
Hur ser du på krisen inom polisen?
– Polisen har en ansträngd situation och därför tillför regeringen 283 miljoner kronor till polisen för att något lätta upp trycket. Och så är ju tanken med omorganisationen att den ska ge fler poliser närmare medborgarna. Omorganisationen har det här året ut på sig att visa sina fördelar, målet är ju tryggare medborgare och minskad brottslighet, det är ju inte omorganisationen i sig som är målet.
Polisförbundet säger att tillskottet av 283 miljoner i vårbudgeten är alldeles för litet – och tyder på regeringen inte insett allvaret i situationen. Har du inte insett allvaret?
– Jo, och det är ju därför som regeringen beslutat att skjuta till de här resurserna. Sen ligger det i sakens natur att Polisförbundet står upp för sina medlemmar och kräver så bra villkor som möjligt.
Vad gäller polisens löner tycker Anders Ygeman inte att det är hans sak att kommentera.
– Jag är givetvis mån om att poliser ska ha bra betalt för sitt arbete men sen är det upp till arbetsgivaren och fackliga organisationer att komma fram till var den nivån ligger.

Är inte du som ansvarig minister orolig över att skakigheten inom polisen riskerar att få följder för människors trygghet?
– En del av det är jag orolig för, en del av det är jag inte orolig för. Vi har haft en tid inom polisen där allt skulle vägas och mätas, den så kallade pinnjakten. Den har vi avskaffat och då får vi även en del effekter av det, som att volymen av alkoblås går ner eftersom man förut bara mätte på volym och inte på effekt. Den delen är jag inte så orolig för.
– Däremot så måste vi när den här exceptionella situationen är över tillbaka till att medborgarna litar på att de brott de drabbas av blir utredda. Finns det utredningsunderlag i form av ledtrådar eller misstänkta gärningsmän så ska brotten också utredas.
Och i vilken utsträckning görs det i dag?
– I för liten utsträckning skulle jag vilja säga. Men det är viktigt att man får bort sådant som inte är brott ifrån polisen. Sådant som polisen inte ska syssla med.
Om du själv skulle drabbas av till exempel ett inbrott, vad förväntar du att Polisen ska göra?
– Att de säkrar spåren, och om det inte finns några uppslag om vem som gjort det här, att de lagrar informationen om det sedan går att koppla till ett annat brott.
Och så sker i de flesta fall?
– Det ska ske men det gör inte alltid det av olika skäl. Det är för få av de inbrott som människor råkar ut för där det görs brottsplatsundersökningar.
De finns de som kräver att rikspolischefen ska avgå. Hur ser ditt förtroende ut för honom?
– Jag har fullt förtroende för rikspolischefen. Vad vi har sett tror jag är att både omorganisationen och rikspolischefen har fått klä skott för den exceptionella situation vi befunnit oss i. Det är naturligt att den högsta ledningen får ta emot den frustration som finns.
Vad har du för scenario gällande Polisens utmaningar nu och framöver?
– Under året är min förhoppning att vi får fler poliser närmare medborgarna. Sen måste vi fortsätta att renodla polisens arbetsuppgifter och ta bort onödiga arbetsuppgifter så de får förutsättningar att utföra sitt arbete på bästa sätt. Många polisanmälningar som görs gäller ju inte brott. Det mest extrema exemplet är någon som anmält en ful julklappströja eller för hård duschstråle och det ska inte vara polisens sak att göra.
– Handräckningar är en annan sak, det vill säga när en annan myndighet ber om hjälp, oftast med att transportera någon som är bråkig och störig. Vi vill föra över den arbetsuppgiften till Kriminalvården och då får polisen mer obrutna arbetspass.
Vi har haft kontakt med nära tusen poliser under vår granskning som känner ett missnöje och en uppgivenhet över situationen. Hur allvarligt ser du på det?
– Jag ser allvarligt på det. Jag tror att det finns en frustration och det är viktigt att polisen är en attraktiv arbetsgivare. Samhället har lagt ner stora pengar på att utbilda poliser. Men poliser är inte livegna utan attraktiva på arbetsmarknaden och då måste också polisen vara en attraktiv arbetsgivare.