Befinner mig just nu i Visby för Almedalsveckan. Ett återkommande problem här på Gotland under denna märkliga och fullspäckade vecka är maten – eller snarare bristen på den.

I år ryktas det om en hel del nya popup-ställen, annars är det Visbys turistfällor som gäller för de som inte haft framförhållning och bokat bord för typ åtta månader sedan.

Som av en händelse skenar priserna just denna vecka, men kvaliteten på maten hänger, som synes, inte alltid med.

Stockholm må vara vår största stad men samtidigt tillräckligt liten för att vissa trender blir nästan allt för påtagliga. För ett par år sedan dök det upp ett dumplingställe i varje gathörn.

Sedan öppnade La Neta, och utbudet av mexikansk mat (Taco Bar, detta hån mot hela Mexiko, inte inräknat) gick från noll till åtminstone fem på kort tid. Den trenden håller i sig – när Humlan/Spymlan invigdes för ett par veckor serverades tacos och Sol, ackompanjerat av en livs levande Lucha libre-fight.
Det var även stor tacodominans på menyn när Debaser Calexicos i Strands gamla lokaler i Hornstull.
Kommer ni ihåg att det fanns en tid när det inte tävlades om vem som har de bästa hambugarna? Det var före Flippin’ Burgers det. Efter det uberhajpade stället i Kungsholms Strand följde bland andra Lilly’s (Hornsbergs Strand) och Svenska Hamburgerköket – och hamburgerkriget var igång (mer om det i ett senare blogginlägg).
Vad blir då nästa trend? Jag hoppas att det blir Bánh mì, en alldeles utsökt vietnamesisk macka på baguette, som traditionellt fylls med paté, majonnäs, chilisåser och pickade grönsaker. Har ännu inte hittat ett enda ställe i stan som kan göra en (vet ni om något, tipsa gärna!) men en av de nya food truckarna har den goda smaken att introducera mackan för stockholmarna.
Så håll utkik efter en van – eller ro ihop en egen! Jonas Cramby har receptet.

Läser i Aftonbladet att EU är på väg att bannlysa flintasteken, på grund av allt vatten man sprutar in i köttet.

Nu finns det ju en del som gillar flintastek, har jag förstått. Själv har jag alltid varit tveksam till ett kött som man måste dölja bakom en typ tre centimeter tjock vägg av kryddor. Det måste ju liksom finnas en anledning till det.

Hej!
Kul att ni hittade hit.
De senaste åren har intresset för mat, dryck och krogen exploderat i Sverige. Matlagningsprogrammen fortsätter att dominera tablåerna, det stoppas egen korv i varje söderlägenhet och fullt friska människor tvekar inte en sekund att betala mer än 100 kronor för en öl – så länge bartendern kan berätta vilket mikorbryggeri den kommer ifrån.

Här kommer det bjudas på nyheter, skvaller, minirecensioner och intervjuer med en gemensam nämnare: Stockholms krogliv.
Tveka inte att kontakta mig med tips, råd, synpunkter och rena påhopp.

När jag inte äter jobbar jag som onlineredaktör här på Aftonbladet. Har tidigare arbetat som hovmästare och servitör på olika krogar i New York och Stockholm, inklusive Ulrika’s, East och Restaurang J.
Och i höst ger jag och min kompis Johan Åkesson ut boken ”Krogen – allt vill veta men aldrig vågat fråga”. Mer om den här.

Med den något högtravande inledningen vill jag bara säga: Det vore en ära om ni ville hänga med!

(Någon har undrat varför jag sitter i en bastu på bilden ovan. Faktum är att det inte alls är en bastu, utan Häktets uteservering. Hursomhelst var det den enda bilden jag just nu har på mig själv i någon slags krogmiljö).