Grönt är skönt – det vet ju alla. Idag vet åtminstone jag det lite mer efter ett intressant besök från Danmark av Helle Forum.

Hon är en av krafterna bakom nätbutiken slowfashionhouse.com, en sajt där du kan hitta allt från skönhetsprodukter till kläder och böcker – allt med en röd tråd: Grönt.

Du som gillar produkter som är särskilt snälla mot naturen och kroppen kan hitta spännande märken som är lite svårare att hitta på hemma plan, som Kaé, Honoré des prés, Rodin och Kalahari Spa.

Jag klarade det! Det blev ingen stress i helgen trots att sambon varit bortrest i fyra dagar och jag varit själv med barnen. Då har vi ändå lyckats hinna till simskolan, gå på teater, leka länge i lekparken, dammsuga, hänga med kusiner, farmor – och mormor. Tricket? Jag har inte lagat mat en enda gång. Vi har kört ett restaurangbesök, en tidigarelagad middag och sen jämnt fördelat mellan mor- och farmödrarna. 

Matlagningen är tydligen min stressfälla. Och den gäller det att undvika.

Kolla in dagens Kropp & Hälsa som ligger ute till och med onsdag. Då får du veta hur du kommer undan dina stressfällor.

Vi berättar också om Jessica som gick ner halva sin kroppsvikt, spanar in höstens hetaste makeuptrender och låter Let’s Dance-Annika Sjöö visa hur du blir av med gravidmagen på bara åtta veckor!

Tyvärr blev jag skadad förra veckan. Tränade brottning och medan jag gick åt ett håll ville min träningspartner gå åt ett annat håll. Mellan dessa viljor hamnade mitt knä, som plötsligt lät som knäckebröd. Lindade in benet rejält och låg med det i högläge i tjugo minuter. 

Kollade upp knät dagen efter och fick direktiv från systern/läkaren att helst hoppa på kryckor i två veckor. Men igår pratade jag med en naprapat som bara skakade på huvudet och rekommenderade mig att så snart benet inte känns varmt eller gör ont (inflammation pågår) ska jag börja röra på det. Väldigt olika bud alltså.

Surfade runt lite och tänkte att en tredje diagnos kan vara bra (min egen…) och nu kommer jag gå efter denna plan: http://www.lj.se/index.jsf?childId=7479&nodeId=31511&nodeType=12

Och på tal om skador har en kompis till mig som slet av sitt korsbandet alltid bra råd. Som att man alltid ska ha en påse frysta ärtor hemma, det är helt perfekt att använda som kylpåse. Det följer perfekt runt fotleder, armbågar eller vad som nu är skadat. Tänk bara på att ha en kökshandduk mellan hud och påse. Hon ska också visa sjukgymnastens övningar för att stärka upp knät. Återkommer om det 🙂

Nu för tiden har varenda maträtt, sjukdom och företeelse en egen dag. De är alla mer eller mindre viktiga. För vad sägs om Internationella nalle-dagen eller Ostkakans dag? Nåja, de är säkert viktiga för en del. I morgon är det i alla fall Munhälsodagen. Det märkte vi på redaktionen genom att det började singla in tandborstar och flourmedel i våra postfack. Och jag som tänkte att 11 september var en helt annan sorts dag. 

Det råder sjukdom på redaktionen. Tre personer ligger hemma, däckade i feber för tredje dagen i rad. Ingen av dessa har barn. Vi småbarnsföräldrar har klarat oss förvånansvärt bra. Trots att dagis och skolor varit i gång i ett par veckor. Där snackar vi ju ändå mycket baciller! Här kan du kolla in hur du bäst undviker dem.

Tyvärr innebär febertopparna att ingen från Kropp & Hälsa kommer att springa Tjejmilen på söndag. Johanna Björklunds som peppat hela sommaren måste lämna walkover. Viktklubbs redaktör Sofia Carlberg likaså. Kan det ha varit Bellmanstafetten förra helgen som tog knäcken på dem?

Ibland räcker det inte med att vara söt. Man måste äta nåt sött också, gärna så sött att tungan krullar sig och hjärnan är nöjd i åtminstone 24 timmar till.

Testa att spetsa marshmallows på grillpinnar. Doppa i smält vit choklad som färgats rosa med karamellfärg. Doppa i strössel. Voila! Det är så sött att man bara fixar att ta suddiga bilder resten av dagen.

I dag hade vi så här fint besök på redaktionen.

Vår toppenredigerare Ansi var här med världens sötaste lilla Doris. Snacka om glädjepiller!

..från semestern! En veckas sol på Sicilien, jag försökte att inte solbrännepanika för mycket utan solade förnuftigt och med fethög solskyddsfaktor. Motiverade mig genom att tänka på skrynkliga orangea tanter. Brände mig inte ett dugg, har en superfin färg och har inte flagnat ett dugg än! Klapp på axeln…

Tog det väldigt lugnt, åt god mat, drack vin och läste bok efter bok. Flera som var sjukt bra, men den som mest finns kvar i huvudet och kommer upp i samtal titt som tätt är Mia Skäringers ”Dyngkåt och hur helig som helst”. Läs! Enkel att ta till sig, stor igenkänningsfaktor, tänkvärd och lite galen. Gillar! Ska snart se hennes show på Cirkus som utgår från boken. 

I dag speciellt tänkte jag på en av hennes krönikor, då hon kissar på sig på stan efter att ha blivit fast på en buss och nekad av en sur hotellreceptionist att få låna toaletten (bitch). Vi har nämligen haft en chatt om inkontinens i dag på sajten, den hittar du här.

Läser i om lata jourläkare på Centrallasarettet i Växjö och blir lite konfunderad.

Det handlar alltså om nattjouren som från och med 1 september förväntas bädda efter sig när de sover på sjukhuset (vem har gjort det tidigare?) Landstinget har liksom de flesta landsting inget överflöd av pengar utan vill använda sina kulor till annat. Men då ryter den lokala läkarföreningen till och kallar det resursslöseri(!).

– Det blir väldigt dyra timmar när vi ska göra något städpersonalen kunde ha gjort, säger föreningens ordförande Edvard Lekås och menar att det tar en kvart extra, sammanlagt hundra timmar på ett år.

Tid han menar läkarna kunde ha använt till patientkontakt.

För det första… om de ligger och sover så mycket under sina pass lär det knappast finnas så många patienter som väntar. 

För det andra… önskar läkarna ytterligare patientkontakt kanske de skulle göra annat än att sova under sina pass.

Och för det tredje…undrar man om Edvard Lekås bäddat en säng någon gång när han tror att det tar en hel kvart. Skulle det ta en kvart är frågan om de som normalt bäddar sjukhusets sängar ens hinner med patienternas sängar.

Vi hade en livlig diskussion igår vid lunchen huruvida kvinnor kan vara snygga efter 40. Märk väl att denna diskussion utspelade sig på McDonalds över en flottig hamburgare. Med andra ord själva grogunden för att verkligen kunna bli snygg efter 40.

En av oss, inga namn nämnda, hävdade envist att män alltid blir snyggare med åren. Ni vet, grå tinningarnas charm och jadjadajada visst blir de fantastiska? Menade kvinnan (30) i fråga och såg väldigt övertygande ut.

– Kvinnor däremot blir absolut inte snyggare. Jag tror det är kört för mig snart, menade hon och syftade på att hon nyss fyllt 30 och således alltså bara går utför.

Jag kikade runt på McDonalds. Tittade ut från McDonalds på den delen av köpcentrumet jag kunde se över pommes strips-paketet.

Där gick en halvfet blek man med begynnande flint i 40-års åldern. Inte långt därifrån satt en annan man i 50-års åldern. Visserligen med grå tinningar, men var var charmen? Ytterligare en man slängde i sig hamburgare som om det gällde livet en bit bort. Väldigt bra, hann jag tänka, eftersom han behövde gå upp en sisådär 20 kilo.

Och han där borta! Han måste vara närmare 40. Tänk vad mycket han har att se fram emot om bara ett par år!

Nu har ju jag inte en enda aning om hur utgångsläget var för dessa män. Kanske skrämde de små barn före 40 eller rentav knäckte extra som monster i Gröna Lunds spökhus, men jag kände trots det en viss tvekan inför hennes resonemang. Ville helst göra det eftersom jag fortfarande hade ett smärtsamt minne av den osminkade sanningen klockan 06.35 samma morgon.

– Kvinnor är ju snyggast kring 35 har jag läst, så du några år till att spela på, flinade en annan kollega, givetvis yngst av oss och fortfarande en bit ifrån 30-strecket. 

– Nej jag har haft min snyggaste tid, det är verkligen kört, hävdade min fatalistiske kollega, suckade och himlade med sina bambiögon. 

– Fast jag är snyggare nu än jag var när jag träffade min man för några år sen, men efter 40 kommer det i alla fall vara kört, tillade hon logiskt och tog ännu ett bett på fiskburgaren.

Hmmmm… Jag hummade svagt och försökte att inte morra och visa tänderna för mina yngre kollegor som ännu inte satt sig bredvid mig i rutschkanan.

Okej. Det kanske är kört efter 40. Men bara om du är kvinna. Det kunde man ju tydligt se bara under en kort lunch i Globen.