I måndags sparkade Aleksander Lukasjenko sin utrikesminister Sergej Martynov och ersatte honom med en ny minister. Inga konstigheter.
Problemet är bara att den nye har inreseförbud i EU.
Orsaken kan vi enbart spekulera i, men om Lukasjenkos politiska mål är att krångla till sina relationer med Europa maximalt så var det helt klart ett briljant drag.
Men det är nog troligt att även Martynov straffas för den nallebjörntjänst PR-byrån Studio Total gjorde den vitryska befolkningen när de bombade landet med 800 teddybjörnar i juni. Helt på egen hand åstadkom de en PR-succé – för sig själva. Men utan Carl Bildt hade de inte lyckats att så grundligt sabotera svenskt demokratiarbete i Vitryssland.

När den djupt engagerade ambassadören Stefan Eriksson utvisades ur landet reagerade Bildt med sina kalla kriget-reflexer och slängde ut den vitryska delegationen från Stockholm. Ett svar som kanske varit relevant under kärnvapnens 80-tal, då det var viktigt att ständigt demonstrera sin kompromisslöshet. Men idag är det omöjligt att motivera Carl Bildts agerande.

Helt förutsägbart hämnades Lukasjenko genom att utradera den svenska närvaron i Vitryssland. Ett gäng unga diplomater som ägnat år åt språkstudier och diskreta kontakter med oppositionen får nu aldrig mer vistas i landet. Det blev dessutom svårare för svenska journalister att skaffa sig ett visum och det enda Bildt åstadkom är att slå åratal av metodiskt, svenskt demokratiarbete i spillror.
Bildt som visat sig vara en mästare på att hålla tyst och göra ingenting i fallet Johan Persson och Martin Schibbye borde tagit tillfället i akt och utövat sin ”tysta diplomati” där den faktiskt hade kunnat göra lite nytta.