Dagens nyhet att en dansföreställning på Kulturhuset i Stockholm stoppats eftersom det innehåller ett citat ur Koranen börjar anta allt mer komiska proportioner.

Beslutet att stoppa föreställningen kom efter att en person skrivit på Facebook att det inte var ok att dansa till Koranen. Men Kulturhusets ansvariga har ingen aning om varför personen  blivit upprörd. inte ens om det var en muslim eller sverigedemokrat.

Vi ringde Nina Röhlke, produktionschef på Kulturhuset.

De som upplevde sig kränkta, var de själva troende eller kände de sig kränkta av andra orsaker?

– Det kan inte vi avgöra. Det som stod i den här Facebook-gruppen var: ”Det är inte okej att dansa till Koranen”.

Ingen av de inblandade dansarna ville igår berätta vilket Korancitat det var eller vad det handlade om.

Brist på all form av information om vad som inträffat har har naturligtvis varken hindrat  Politisk inkorrekt, en gammal sajt som hetsar mot invandrare och hotar journalister till livet, eller Sverigedemokraternas kulturpolitiske talesman Mattias Karlsson, att dra slutsatsen att det var fundamentalistiska muslimer som protesterat.

”Kultursverige får inte ge vika för islamistiska hot” konstaterade Karlsson utan att ha en susning om vad som hänt.

En sak är säker – vi lever i en dum tid.

Uppdatering: Läs hela intervjun med Nina Röhlke här.

Martin Aagård

Christoffer Röstlund Jonsson

Just som Mullbergaskolan lägger ner så dyker en ny, ambitiös blitteratör upp.

Rulltrappereparatören är en minimalistisk blogg som handlar om exakt det den heter – att laga rulltrappor. Den anonyme upphovsmannen servar dagligen Flemingsbergs alla tysktillverkade rulltrappemanicker och berättar nogsamt om allihop. 

På kort tid har den blivit en succé och har så klart väckt frågan som alla blitteratörer vill väcka – är den på riktigt?

Göteborgsposten (en tidning i en stad som saknar rulltrappor) hade så sent som i lördags en uppskattande intervju med upphovsmannen där han bland annat berättade om sitt salsadansande.

Idag hävdade tidningen att det hela kanske bara var en bluff.

Tidningen Citys reporter Hannes Delling försökte nyligen reda ut saken, och kunde berätta att Stockholms Lokaltrafik förnekar att den skulle ha något med verkligheten att göra, men att den är välgjord.

Det betyder i sånt fall att socialrealismen nått blogglitteraturen med full kraft. Rulltrappereparatörens monomona tjat av facktermer, med insprängda lunchraster, är en skildring av arbete som ligger hyfsat nära verkligheten enligt SL:s medarbetare.

Gott så.

Men om man frågar de engagerade rulltrappereparatörerna i kommentarsfältet – Jonny Lavado, Mango och Bernt – är det hela på största allvar.

 Rulltrappereparatören finns även på Twitter

Mullbergaskolan har stängts med omebelbar verkan. Det meddelar Rutger Berstad från skolinspektionen på skolans hemsida den 27 februari.

Skolinspektionen riktar oerhört stark kritik mot skolan framförallt på fyra punkter: Utbildningen, ledningen, ekonomin och brandsäkerheten. 

Rektor Leif Waldemark är sedan ett par dagar försvunnen.

För den som gillat Mullbergaskolan är det naturligtvis en tragedi, men samtidigt ganska väntat. Mockbloggen Mullbergaskolan har under årens lopp växt över sina bräddar och vid årsskiftet gav man ut en årsbok med det bästa från sajten. Helt omistlig för den som gillar läroplans-vitsar och bloggsatir.

Att boken skulle bli något av en slutpunkt för upphovsmännen var ganska uppenbart och nu är det alltså över. I alla fall för den gången.

Vi läsare bugar och tackar för en pionjärinsats.

Tips 1:

Al Jazeera-samtal mellan Tariq Ramadan och Slavoj Zizek om Egypten.

Kan ses här.

Tips 2:

Om du vill skaffa kunskap och bränsle till politiska diskussioner, gå med i nya Facebokgruppen  #fattigsverige. Nya länkar till tidningsartiklar, statistik och forskarrapporter inkommer dagligen.

Pia Bergström

Varför heter egentligen konstuställningar som de gör?

Jo, därför att alla curatorer använder sig av ”Random Exhibition Title Generator”.

(Tack till Nille Svensson för tipset)

Lena bestämmer över all kultur i Sverige. Hon är kulturminister.

I morse pratade Lena på radion.

Lena sa att kulturjournalistik är väldigt svårt. Kulturjournalistik är information om olika sorters kultur.

Kultur är saker som människor gör när de har tråkigt.

Om inte kulturjournalistiken blir lättare så vill ingen bygga en opera, sa Lena sen. Det beror på att de som jobbar på bank inte tycker om saker som är svåra. Och de som jobbar på bank har alla pengarna som man ska bygga en opera för.

Då bygger de hellre en fotbollsplan. För fotboll är ganska enkelt.  

Tyckte Lena.

Då blev en kulturjournalist som heter Karin arg. Det var det värsta hon har hört, sa Karin.

Andra kulturjournalister blev också sura.

Det kallas kulturdebatt.  

Det blir alltid kulturdebatt när Lena säger saker om kultur för hon har jätteofta fel.

Martin Aagård

(Aftonbladet Kulturs läsa lätt-serie är ett samarbete med Centrum för lättläst information till näringslivet – ”Vi skriver så sponsorerna förstår”)

Nacka kommuns julklapp till sina medborgare är att man privatiserar alla sina sex bibliotek. Driften ska vara privat. Pengarna kommunala.

Det finns redan ett privatiserat bibliotek i Nacka. Dieselverkstaden. Ett riktigt bra bibliotek på alla sätt. Men bibblan har redan skakats av en konflikt eftersom kommunens kulturchef Börje Sjölund har en relation med en av biblioteksbolagets sex ägare. Enligt Biblioteksbladet (10/2005) har det redan för många år sedan lett till att anställda sagt upp sig på grund av hur resurserna fördelades mellan kommunens bibliotek.

En utredning som nyligen gjorts i Nacka avslöjar dessutom att kommunen saknar insyn i Dieselverkstaden. Man har blandat ihop kommunalt och privat och kan ha brutit mot Lagen om offentlig upphandling.

Att det ens uppstår misstankar kring hur driften sköts säger något om riskerna med att privatisera bibliotek. Och då pratar vi bara om ett enda bibliotek som hittills saknar konkurrens. I framtiden kommer sex företag att konkurrera om kommunens pengar. Om jag var biblioteksentreprenör i Nacka skulle jag tänka efter noga innan jag gav mig in i den här matchen. Eller vänta, det är väl inte tanken att Dieselverkstadens bibliotek AB ska driva allihop, Börje?

Att det är bibliotekens bästa som är syftet med privatiseringarna (vilket PM Nilsson hävdar i Dagens Nyheter 21 december) är lögn. Om det vore sant – varför vill kommunen då till varje pris lägga ut på entreprenad?  Kulturnämndens ordförande Tobias Nässén (M) har inte angett några som helst kvalitetskäl till att biblioteken ska privatiseras – de bara ska det.

Nacka kommuns marknadsanpassade kulturpolitik har länge haft  problem. Den kulturpeng man var först i landet med att införa ledde till att Nacka Kulturcentrum 2008 fick sparka hälften av sina anställda. Idag står centret utan chef och den offentliga konsten förfaller. 

I Åre har man tidigare testat att privatisera biblioteken, men försöket lades ner eftersom det helt enkelt inte fungerade. Inga andra nordiska länder har ens provat modellen.

Jag vet vad jag vill ha i julklapp.

Ett par riktigt, riktigt gamla gammelmoderater.

Ett par borgerliga politiker som inser att samhället har vissa gemensamma intressen och skyldigheter. Bland annat barnens bästa.

Gammelmoderater som inte är helt förblindade av den frikyrkliga tron att marknaden kan lösa allt. Gärna ett par som själva drivit företag i verkligheten, inte bara i halvmysko kommunala halvformer, och vet att det kan innebära stora svårigheter i längden.

God jul, på er, var ni än är.

Torsdagens regeringsbeslut om att censurera teknik- och programutvecklingen i radio och tv är inget annat än ett rent sabotageförsök mot public service. 

Ett helt unikt bakåtsträvande beslut.

Det är inte det första angreppet på Sveriges Radio och SVT från den moderatledda regeringen. Tidigare har sändningstillståndet kortats för att öka möjligheterna till politisk styrning av företaget. Och nu har de alltså infört ett direktiv som i praktiken gör utvecklandet av en tjänst som SVT Play till en omöjlighet.

Det är en ren örfil mot hela public services verksamhet.

Inte bara inser alla med grundläggande kunskaper om medievärlden att public service är det enda medieföretag som kan driva teknikutvecklingen framåt i dagens snabbt föränderliga medieklimat. Man har få kommersiella hänsyn, man har den ojämförligt största kompetensen och är i dag ett företag med framåtanda.

Som jämförelse räcker det med att titta på tv-tablån för de kommersiella kanalerna.

Såväl Tv4 som Kanal 5 och Stenbeck-tv fyller vintern 2010 sin primetime med billiga, mer eller mindre gratis repriser på komediserier från 90-talet. Att Vänner, Scrubs, till och med Helt hysteriskt har fått en renässans på sistone är en tydlig markör på hur, fattig och feg den kommersiella tv:n blivit de senaste åren.

Om man inte ens törs kosta på sig humorserier från det senaste decenniet, hur ska man då förväntas driva program och teknikutvecklingen i en tid då vårt sätt att se på rörlig bild och konsumera nyheter förändrats från vecka till vecka?

Men än värre är att  Sveriges radio med Cilla Benkö, Mats Svegfors och Hanna Stjärne i spetsen nyligen avslutat en magnifikt ambitiös studie av hur framtidens medieklimat kommer att se ut. Den så kallade Framtidsutredningen. En studie som vågat vara intellektuellt sökande och förutsättningslös och som inte bara gagnar Sveriges Radios utveckling utan samtliga medieföretags.

Ett klockrent exempel på hur public service kan vara ett serviceorgan även för sina konkurrenter. Dessutom en given grundkurs i medieutveckling för alla intresserade politiker.

Att regeringens svar på detta visionsarbete blir ett förbud mot utvecklingen av nya format är inget annat än ett rent lustmord.

Ett så orimligt beslut kan bara bottna i det alltmer störda hat mot public service som länge frodats i de moderata leden. En gång i tiden motiverades det med politiska argument. public service var vänstervridet. Ett argument som idag känns lika medeltida som regeringens medieambitioner.

Låt oss licensbetalare bidra till utvecklingen av framtidens radio och tv utan att teknikfientliga och licenshatande regeringsmedlemmar sätter käppar i hjulet.

Idag visar vi film på Aftonbladet Kultur för första gången någonsin.

Regissören Ruben Östlund (Gitarrmongot, De ofrivilliga) hörde nyligen av sig till kultursidan med ett förslag vi inte kunde motstå. Han ville visa sin kortfilm Händelse vid bank, som för ett tag sedan belönades med Guldbjörnen i Berlin för alla Aftonbladets läsare.

Anledningarna var flera. Han ville nå ut med en diskussion om hur film påverkar våra förväntningar på verkligheten – i detta fall hur ett rån ska se ut. Filmen baseras dessutom på en nyhetshändelse som bevakades hårt av Aftonbladet – rånförsöket mot NK:s juvelavdelning

Det är en strålande film tycker vi. Titta på den här. 

 Vi har även en något mindre premiär idag.

Från och med nu kan man nämligen följa Aftonbladet Kultur på Facebook. Klicka här så kommer du till vår sida.

Facebook blir mer och mer ett forum som för våra läsare använder för att tipsa om artiklar och för att läsa det som skrivs. Dessutom diskuterar man artiklarna på ett sätt som ofta blir lite mer sansat än på webben. Förmodligen eftersom debattörerna inte är anonyma.

Innebär det några risker?

För ett tag sedan hävdade internetgurun Chris Anderson att webben var död. Framtidens internetanvändande pressas allt mer in i smarta telefoners applikationer och vi tar ytterligare ett steg bort från internets ursprungliga öppna, anarkistiska struktur.

Är det rätt av oss att bedriva kulturjournalistik inom Facebooks ramar? Är det ekonomiskt självmord av oss att driva trafik till Facebooks annonser? Varför inte diskutera det med oss. På Facebook. Eh….

Ett grishuvud till julbordet kan alla beställa på sin lokala charkdisk. Kostar ett par hundralappar. Griskind är till och med en trendig delikatess nu för tiden.

Men en photoshoppad bild på ett varghuvud i en toalett väcker ramaskri.

I går rasade Aftonbladets kolumnist Elisabet Höglund mot toalettbilden som dök upp på Facebook i våras. Hon skrev om ”en djup tragedi som sprider sig i Sverige” och jägare som står redo att meja ner detta ”utrotningshotade” djur.

Gör man en enkel bloggsökning hittar man kommentarer om ”sinnessjuka människor”, ”mentalt störda” och ”inavlade idioter”. Bloggaren Jinge skriver om jägarlobbyn och jämför varghatare med sverigedemokrater. Facebookgrupperna ”Stöd en varg – skjut en varghatare” och ”Skjut dom jävlarna som tycker man ska skjuta varg” dök genast upp.

Som vanligt handlar vargdebatten mer om människor än om djur. Och att döma av Facebook är det växande problemet snarare varghatarhatarna. Eller landsbygdshatarna.

Ett oerhört obehagligt  hat som bubblar upp i ett samhälle där det ekonomiska avståndet mellan landsort och stad blir allt större, och där regeringspartiets gruppledare på allvar hävdar att storstadsbor är intelligentare än människor på landsbygden. 

Det är dags att ta det hatet på allvar.

Varghatarna är snarare en utrotningshotad art.