Simon Bank skrev i dag en krönika om spänningarna i landslaget. Men av utrymmesskäl i tidningen kortades texten och slutklämmen försvann. Jag tycker den är så vacker att jag bjuder på den här:

Till sist, och apropå spänningsfält: Jag börjar på allvar bli orolig för att vi tillbringar för mycket tid med landslaget. I går gick jag en ganska romantisk kvällspromenad med konstnärssjälen Robert Laul. Vi gick längs med Weser, och jag började bli orolig att vi aldrig skulle komma över floden. Konstnärssjälen pekade en bit fram och sa:
– Skulle du beteckna det här som en bro?
Och jag svarade:
– Det är min upplevelse av situationen.
Så gick vi vidare.
Det är en månad kvar av VM, och vi har redan börjat prata som små lagerbäckar.