Vaknade strax efter tolv, inte utsövd, men i alla fall vid liv. Lät Wagner och Holm ta hand om den svenska presskonferensen som inte gav något speciellt.

Nu har vi hängt i hotellobbyn en stund, väntar på tåget mot Bremen. Känns som att vara på väg ”hem”.

Var sugen på att spana in muren (det som är kvar av den) men det får bli när Sverige spelar kvartsfinal, den går också i Berlin.

I natt, hem från arenan, åkte vi med en krigsskadad taxichaufför som började förhöra oss om Sveriges senaste lyckade krig. Han berättade också att han ville ha en stridsvagn istället för en taxibil. Vi lärde honom att säga ”Avenyyyn” på göteborgska men han vägrade säga ”E du go, eller?”.

Det snackas rätt mycket snusk i gänget, märks att många varit borta från sina tjejer och fruar ett tag. Man börjar bli lite lätt frustrerad.