När jag kom till Allianz Arena såg Simon Bank ovanligt nöjd ut. Anledningen? Han hade sprungit på Ralf Edström som läst på min blogg att jag var utan snus och räckt över två dosor till Bank; en General portion och en Ettan kram.
Vilken lycka när Bank överlämnade det svarta guldet till mig. Nu slipper jag de förbannade cigaretterna.

Jag ska kyssa Ralfs fötter när jag ser honom, oavsett skick efter 35 dagar på resande fot.

Nästan så att jag överväger att stanna kvar till finalen, men bara nästan.